Vad tänka på vid stor åldersskillnad?

Att hon förmodligen vill gifta sig och skaffa barn om bara några få år, alternativt vill ägna flera år till festande och kompisar och inte alls vill ha ett "vuxet" liv med hemmakvällar och söndagsmiddag hos dina föräldrar... Det kan i allra högsta grad vara såna olikheter som ganska snart blir ett problem i och med åldersskillnad. Och så spelar det ingen roll hur bra det än känns eller hur kär man än är. Såna olikheter skaver ändå.

Hon är fortfarande kvar i sin ungdom och du mitt i vuxenlivet. Det är ett klart faktum som kan bli problem.

Den största risken är att ni växer isär om bara några få år. Hon har nästan nyss slutat skolan och få om ens någon 20-åring är mogen för att leva "medelålders liv" om du förstår vad jag menar.. Att hon sköter ett jobb och bor själv betyder inte att hon är mogen för samboliv och allt vad det innebär.

Jag har levt hela mitt vuxna liv med stor åldersskillnad så jag vet vilka faror som dyker upp och påfrestar ett förhållande oavsett hur mycket man än argumenterar om motsatsen..

Vad har ni gemensamt förutom kärlek/passion?

Tycker ni om att göra saker tillsammans? Hur fungerar du med hennes vänner och vise versa?

Har du barn sen tidigare, hur fungerar de ihop med henne?

Har ni samma mål/ önskemål om framtiden och inom vilket tidsplanen saker o ting "ska" ske?

Att hon förmodligen inte är färdig vuxen. De flesta ändras ganska mycket mellan 20 och 25 och det hon har som livsmål nu kan vara något helt annat då. Om hon vill studera i fem år och bilda familj efter det, är du rätt man för henne?

Hur länge har ni känt varann? Jag får intrycket att detta är en ganska ny relation? Då kan du vara i det här härliga förälskelsestadiet (och hon också), som man brukar säga varar åtminstone 6 månader. Då tycker och drömmer man en massa saker.

Även om du uppfattar henne som mkt mogen och driven (betvivlar inte vad du säger) så behöver det ändå inte betyda att hon är mogen på det viset som du antagligen är, som hunnit leva i 40 år och har samlat på dig mycket mer livserfarenhet. Risk finns att det blir som en "förälder-barn"-relation. Eller är du åt andra hållet = omogen? 

Sedan må jag ha fördomar men jag blir alltid skeptisk när en tjej på ca 20 säger att hon vill ha en relation med någon som i ålder kunde vara hennes förälder. 

Det är tecken på att du är intelligent, som många andra män så förstår du att detta inte kommer vara i evighet, då det är vanligt att kvinnor tröttnar och vill byta ut mannen. Det känns bra nu, och det är allt som räknas. Lev i nuet.

Vi har mycket gemensamt och gör därför mycket tillsammans, naturen och kulturen är vi väldigt hängivna åt båda två. Vi fungerar bra i varandras sällskapskrets skulle jag säga, någonstans så klickar vi så bra på det mentala planet att det blir naturligt. Jag har inga barn sedan tidigare och hon är inte säker på att hon vill ha barn vilket jag är helt ok med då jag själv inte heller är helt säker på den fronten. Vi ser likadant på framtiden skulle jag säga, njuta av livet och ta saker som de kommer. Vi passar bra in i varandras livssituation.

Hon håller på att studera och likaså jag, hon är inte säker på att hon vill ha barn och detta är helt ok för min del då jag inte heller är så lockad. På så vis passar vi in bra i varandras livssituation även om några år tänker jag

Jag träffade också en yngre tjej ett tag, där det kändes bra först. Sen började hon krångla.
Hon ville inte ha barn. Efter att hon blockat mig och ghostat mig två gånger (utan anledning) så hörde hon av sig några månader senare. Då var hon gravid.
Hon hade ändrat sig, sa hon. Efter ett tag hörde hon av sig igen och jag frågade hur det går med graviditeten. Då svarade hon att det inte blev nån bebis, hon var inte gravid. Hon hörde av sig några gånger till och ville ses.
Förhoppningsvis så är din tjej inte likadan.

Vi har känt varandra i 9 månader nu och skriver dagligen annars rings vi vid. Håller med dig i allt du skriver, samtidigt som jag ju onekligen inte känner så. Tvärtom så är vi erfarna på olika sätt och kompletterar varandra på så vis, aldrig så att det känns som att jag är en ?förälder?, snarare imponeras jag något otroligt av hennes intellekt och sätt att hantera livet. Men ja absolut så slår tanken mig, vad ser hon i mig? Samtidigt tror jag på det hon säger om att det är svårt för henne att ha en relation med någon i sin egen ålder, hon upplevs som tråkig och ointressant av jämnåriga just för att hon intresserar sig mig för riktigt livskvalité än festande och så vidare. Hon var tidig med att resa och upptäcka världen, festa loss och göra sina misstag verkar det som. Hon ser klart mycket bättre ut än majoriteten av dagens kvinnor, har själv pengar så hon reder sig och boende så hon är med andra ord inte i behov av någonting och kan nog få de flesta killar i och omkring sin egen ålder på fall om hon så skulle vilja men ändå verkar jag vara hennes val och inte för att hon är i behov av varken sig pengar eller tak över huvudet och det är klart det sätter kriller i huvudet på en.