• Thu 8 Oct 2020 07:55
    1056 visningar
    16 svar
    16
    1056

    Min son på 15-år vargar gå till skolan

    Hej,

    Min son som är 15-år har alltid haft det jobbigt med skolan. Han har ingen diagnos men har det jobbigt med skolan. Sedan vårterminen i 8:an har inte gått väldigt litervis skolan. Nu i 9:an vägrar han gå helt. Är det någon som har erfarenhet av hur det går för tonåringar som vägrar gå till skolan. Har någon varit med om detta och kommit fram till något som fungerar?

  • Svar på tråden Min son på 15-år vargar gå till skolan
  • Thu 8 Oct 2020 09:09
    #1

    Det är svårt så klart men börja prata med honom om framtiden istället. Hur vill han leva sitt liv? Vad vill han jobba med? Vilken linje vill han gå på gymnasiet? Om han vill komma dit måste han börja gå i skolan! Annars kommer han ändå att behöva gå minst ett år extra för att läsa upp sina betyg så han kommer in på den linje han vill, och det är ju bara slöseri på tid. Om han lägger ner lite mer jobb nu så har han sedan resten av livet framför sig, och det kan säkert bli tufft i perioder, särskilt som han säkert har mycket att ta igen, men prata med lärarna om vad han behöver ta ikapp och hjälps åt med den biten. Peppa under arbetet och belöna när han klarat av att ta itu med någon av de där jobbiga delarna. 

  • Thu 8 Oct 2020 09:53
    #2

    Har du tagit hjälp av skolan? Kurator osv?

    Du måste visa din son att detta är viktigt genom att slå på stora trumman och göra allt i din makt för att mobilisera vuxna runt omkring honom för att få honom tillbaka till skolan. Ju längre man är borta, desto svårare blir det ju att komma tillbaka. 

  • Thu 8 Oct 2020 10:00
    #3

    Det är ju allvarligt. Just i 9:an sabbar det ju en del. Så, det måste du ta i ordentligt nu!

    Har ni pratat med honom om det finns något konkret problem? Inlärningsmässigt, eller också finns det problem med jämnåriga, mobbning eller så?  Det hänger ju mycket på vad det egentligen beror på att han inte vill gå.

    Och du säger han har ingen diagnos, men har svårigheter. Innebär det att han kan ha koncentrationssvårigheter motsvarande ADHD eller dyslexi eller annat? 

  • Thu 8 Oct 2020 10:34
    #4

    Hej,

    Vi har pratat med skolan. Han har fått extra stöd. Vi har delvis gjort en dyslexiutredning. Dock gjordes inte alla uppgifter så det gick inte att bedöma om det var dyslexi. Den sa dock att det var problem med arbetsminnet och den gav förslag på hur man kunde göra i skolan för att underlätta för honom. Allt detta genomfördes inte i skolan. Han har gjort en utredning på förra skolan med en handlingsplan att han skulle ha reducerad skolgång. Den utredningen har den nya skolan men eftersom han inte är i skolan så kan vi inte ha möte om det. Vi får honom helt enkelt inte till skolan. Finns det några som har erfarenhet av hemmasittare och där det gått bra till slut.

  • Thu 8 Oct 2020 10:49
    #5
    2marie skrev 2020-10-08 10:34:32 följande:

    Hej,

    Vi har pratat med skolan. Han har fått extra stöd. Vi har delvis gjort en dyslexiutredning. Dock gjordes inte alla uppgifter så det gick inte att bedöma om det var dyslexi. Den sa dock att det var problem med arbetsminnet och den gav förslag på hur man kunde göra i skolan för att underlätta för honom. Allt detta genomfördes inte i skolan. Han har gjort en utredning på förra skolan med en handlingsplan att han skulle ha reducerad skolgång. Den utredningen har den nya skolan men eftersom han inte är i skolan så kan vi inte ha möte om det. Vi får honom helt enkelt inte till skolan. Finns det några som har erfarenhet av hemmasittare och där det gått bra till slut.


    Ja, jag jobbar i en specialskola som jobbar just med hemmasittare bl.a. och jag har själv en son (med svår ADHD) som skolvägrade i 9:an. 

    Som sagt: Första prioritet: Vad säger han? Vad är största problemet? Kan man skapa någon situation då han kan tänka sig gå till skolan? Ni måste ju prata med honom och komma fram till något han går med på. Det är det som man måste göra - hitta något alternativ som han går med på, som han är införstått med. 

    Förresten - hur länge har det här pågått? Hur länge har det varit tydliga problem och hur länge har han varit hemma helt?

    Varför gjordes inte dyslexiutredningen klart, vägrade han?  Problem med arbetsminnet kan ju innebära ADD/ADHD. Reducerad skolgång har man ju först när det inte går på annat sätt. Det innebär förstås också färre betyg att söka till gymnasiet med. 
  • Thu 8 Oct 2020 10:53
    #6
    -1

    Förresten, när min son skolvägrade så var situationen sån att jag inte tyckte det var någon idé att tvinga honom gå till skolan sista halva året. Så jag sjukskrev mig på halvtid, gjorde en deal med min rektor där, och pluggade hemma med sonen. Och sedan gick vi till skolan tillsammans några gånger när han skulle skriva prov. Han blev godkänd i alla teoretiska ämnen, men inte i idrott, slöjd eller bild, för att han ju inte var där. Men han hoppade sedan av gymnasiet ganska snabbt ändå.  

    Men det är olika, en lösning funkar ju inte för alla. 

  • Thu 14 Jan 2021 10:40
    #12

    Skolan är inte för alla... jag gick knappt i skolan efter 6:e klass. Gick ut 9:an med betyg i sv och eng. Vantrivdes och hade enorm ångest inför skolan. Sedan läste jag in matte en termin. Läste bara matte och fick MVG. Sen var jag ?hemma? tills jag blev 19 år. Under den tiden var jag mycket hos min mormor och morfar på deras gård och hjälpte till med olika saker. Åkte även och bodde hos en kusin i Frankrike en sommar och läste franska. Nör jag sen var 19 började jag på folkhögskola och det var det bästa jag gjort. Fick gymnasiekompetens och sökte vidare till universitetet och har idag ett bra jobb.

    Skolan är inte för alla. Det finns andra vägar. Jag hade en kreativ mamma som tänkte utanför boxen rejält och som stöttade och lyssnade. Hennes idé att vänta på folkhögskola.

    Håller med ovanstående, prata med sonen, drömmar, mål? Kom överens om vad han ska göra istället tex läsa kanske bara tre ämnen åt gången och sen hjälpa till med något praktiskt? Känner ni någon där han kan praktisera eller hjälpa till. Viktigt att inte bara sitta hemma. Få igång livsglädjen och framtidstron. Hobby?

  • Magica­l
    Thu 14 Jan 2021 10:56
    #13
    2marie skrev 2020-10-08 07:55:36 följande:

    Hej,

    Min son som är 15-år har alltid haft det jobbigt med skolan. Han har ingen diagnos men har det jobbigt med skolan. Sedan vårterminen i 8:an har inte gått väldigt litervis skolan. Nu i 9:an vägrar han gå helt. Är det någon som har erfarenhet av hur det går för tonåringar som vägrar gå till skolan. Har någon varit med om detta och kommit fram till något som fungerar?


    Jag har egna f.d hemmasittare som nu är i 20-års åldern. Kan säga att hela högstadiet + 2-3  år till tog det innan det har vänt för oss.  (en nu på folkhögskola och en läser på Komvux) 

    Jag undrar om det var en riktig dyslexiutredning du skriver om eller om du menar den lilla utredning som skolor gör? Det är stor skillnad och var det bara steg 1, det som skolan kan göra så räcker inte det. 
    Mitt förslag är att ni fortsätter via BUP. 

    Skolan och ni måste göra en plan för hur man ska gå vidare, med små steg, försöka få honom till skolan. Det är supersvårt men skolor gör ofta det vanliga felet att det finns planer och idéer den dagen eleven kommer, men däremellan är ett glapp. Vissa skolor har arbetat upp sådana rutiner men långtifrån alla. 
    Är skolans specialpedagog inblandad? 

    Om han inte har tillräckligt många betyg från åk 9 så kan han inte söka till de nationella gymnasieprogrammen utan får söka till IM och läsa klart grundskolan där, och sen söka till ett gymnasieprogram. Det är bra att den vägen finns men det tar ju längre tid att bli färdig med studierna (för en del är det bra att få den här tiden på sig). Prata med skolans SYV och det nu, för han ska väl söka nu i januari? 
    Om inte det heller fungerar så är det folkhögskola som är en vanlig väg, men då måste man vara 18. 
  • Sat 16 Jan 2021 19:54
    #14
    2marie skrev 2020-10-08 10:34:32 följande:

    Hej,

    Vi har pratat med skolan. Han har fått extra stöd. Vi har delvis gjort en dyslexiutredning. Dock gjordes inte alla uppgifter så det gick inte att bedöma om det var dyslexi. Den sa dock att det var problem med arbetsminnet och den gav förslag på hur man kunde göra i skolan för att underlätta för honom. Allt detta genomfördes inte i skolan. Han har gjort en utredning på förra skolan med en handlingsplan att han skulle ha reducerad skolgång. Den utredningen har den nya skolan men eftersom han inte är i skolan så kan vi inte ha möte om det. Vi får honom helt enkelt inte till skolan. Finns det några som har erfarenhet av hemmasittare och där det gått bra till slut.


    Jag känner en mamma vars son vägrade skolan på högstadiet. De kom överens med skolan om att han fick jobba hemifrån. En gång i veckan träffade hon läraren och fick uppgifter. Han klarade nian på så sätt och fick avgångsbetyg. Det brukar också finnas små specialklasser på en skola i varje kommun för barn med autismdiagnos typ asperger. På gymnasiet finns ofta speciell skolgång för högfungerande autismelever. 
  • Sat 16 Jan 2021 20:00
    #15
    Tajan skrev 2021-01-14 10:40:32 följande:

    Skolan är inte för alla... jag gick knappt i skolan efter 6:e klass. Gick ut 9:an med betyg i sv och eng. Vantrivdes och hade enorm ångest inför skolan. Sedan läste jag in matte en termin. Läste bara matte och fick MVG. Sen var jag ?hemma? tills jag blev 19 år. Under den tiden var jag mycket hos min mormor och morfar på deras gård och hjälpte till med olika saker. Åkte även och bodde hos en kusin i Frankrike en sommar och läste franska. Nör jag sen var 19 började jag på folkhögskola och det var det bästa jag gjort. Fick gymnasiekompetens och sökte vidare till universitetet och har idag ett bra jobb.

    Skolan är inte för alla. Det finns andra vägar. Jag hade en kreativ mamma som tänkte utanför boxen rejält och som stöttade och lyssnade. Hennes idé att vänta på folkhögskola.

    Håller med ovanstående, prata med sonen, drömmar, mål? Kom överens om vad han ska göra istället tex läsa kanske bara tre ämnen åt gången och sen hjälpa till med något praktiskt? Känner ni någon där han kan praktisera eller hjälpa till. Viktigt att inte bara sitta hemma. Få igång livsglädjen och framtidstron. Hobby?


    Folkhögskola fungerar för många som inte fixar högstadiet. Det finns ju också alternativ till kommunala högstadier, många barn kan må bättre på tex en Waldorfskola. Kunskapsskolan är jätteduktiga på att anpassa på olika sätt. Kommuner har också ofta specialklasser. Många barn klarar inte att gå i en vanlig kommunal skolklass, det bygger på att man är ganska normal dvs genomsnittlig, Sticker man ut på något sätt får man ofta svårigheter i en normal svensk högstadieskola.
  • Thu 21 Jan 2021 18:18
    #16

    Jag har en hemmasittare, dock med autismdiagnos.
    Jag känner igen det här med att man inte kan göra någonting eftersom han inte går till skolan alls. Det är lätt att det fastnar där. Sen börjar skolan klaga och skicka orosanmälningar istället för att hjälpa till.

    Just nu går min son 1h/dag med specialpedagog i skolan, sen får han med sig uppgifter som han gör hemma. Vi fick byta skola för att det skulle funka, han hade alldeles för mycket dåliga associationer till den gamla.

    Det låter inte som att ni har gjort tillräckligt omfattande utredningar för att egentligen veta vad han behöver för form av stöd. Det kan vara ganska svårt att få till det, och skolan är ibland inte så intresserad av att anstränga sig, så där får man tjata.... 

Svar på tråden Min son på 15-år vargar gå till skolan