• Theresestelin

    Vad ska jag göra?

    Hallå! Hoppas på att kunna få lite hjälp,blir inte klok längre.

    I oktober 2018 tog jag ut min p-stav efter nästan 6år,fick min första mens på nyår 2018-19 därefter mens i månadsskiftet jan-feb,sen dess är den som bortblåst,gick upp väldigt mycket pga staven men tänkte inte att det spela så stor roll eftersom mensen började då. Fått en blodig flytning ca ett år efteråt. Hörde av mig till ungdomsmottagningen efter ca ett halvår,då sa dom att det kan ta upp till ett år. När jag efter ett år skrev igen,så skrev dom att efter ett halvår utan mens så hänvisade dom till gyn. (Vilket dom inte alls nämde första gången,gick alltså och väntade i ett år i onödan.) efter jag fått en tid tog det ytterligare 4månader innan jag fick komma dit. Väl där så frågade läkaren lite frågor om min livsstil,vilken inte är något avvikande. Sen tar hon min vikt och längd,och då är det som att hon redan bestämt sig att det är ju för att jag är tjock. Vägrade undersöka mig och propsade i princip bara på att om jag blir smal så kommer allting att lösa sig. 4-5 som hon ska skulle göra allting bättre. Hon skrev ut provera för att framkalla en blödning,men enligt henne som inte ens undersökt mig var det avslut inga fel på mina äggstockar eller sådant. Hon tog även blodprov som tydligen visade en aningen för höga östrogenhalter,och att det tyder på att jag har pcos. Men det hade hon ju vetat om hon undersökt mig? Har tagit dom 4 gånger men ingenting har hänt.Har nu sedan jag varit där för ca 6månader sen gått ner ca 7kg,och ingenting händer fortfarande,inte ens ett litet tecken på att någonting vill starta. Värt att nämna är att jag inte snabbbantat eller så som kan störa. Vet inte vad jag ska göra längre,har så dåligt självförståelse och bara gråter över detta,vill ju så gärna ha barn nu. Vill inte heller ringa kvinnokliniken för att ännu en gång höra att jag är för tjock. Ursäkta mig för väldigt långt och väldigt krånglig text,hoppas bara någon snäll själ kan hjälpa mig..

  • Svar på tråden Vad ska jag göra?
  • Anonym (Pco-s)

    Konstigt! Jag fick min pcos-diagnos 1999 (vid 22 års ålder) och jag har både det sk pärlbandet med äggcystor på äggstockarna och alla hormonproblem.

    Men på mig har det alltid yttrat sig som för hög testosteronhalt och för LÅG halt av de kvinnliga könshormonerna progesteron och östrogen.

    Det enda som hjälpte mig med att få regelbundna ägglossningar och menstruationer var just den enda medicinen som finns mot pco-s; Diane (som också råkar vara ett p-piller).

    Det hjälpte också mot håravfallet på huvudet, grov, svart kroppsbehåring, inklusive i ansiktet & en massa acne = effekter av för hög testosteronhalt. Då hade jag även Androcur, som används vid kemisk kastrering av män.

    Men direkt när jag fyllde 35 tog gynekologen bara bort Diane (Androcur tog hon bort direkt när hon tyvärr blev min nya gynekolog när världens bästa hade gått i pension ) och skyllde på att risken för blodpropp var för hög.

    Min första gynekolog hade alltid tjatat om vikten att ha regelbunden ägglossning & menstruationer för att MINSKA RISKEN FÖR LIVMODER- & ÄGGSTOCKSCANCER, MEN EN OBEFINTLIG RISK FÖR EV BLODPROPP ÄR TYDLIGEN VIKTIGARE!

    Jag har Ehlers-Danlos syndrom med Hypermobilitet, h-EDS & skulle snarare förblöda än få en blodpropp men nekas fortfarande ALL behandling mot pco-s & även misstänkt endometrios

    Jag har även ständigt problem med hypotyreos, underfunktion i sköldkörteln, så snart förlorar jag väl mitt normala BMI & blir fet igen, eftersom min kropp får för lite mat & går in i svältläge & stänger ner ämnesomsättningen totalt

  • SvenOlsson

    Mitt generella intryck, efter ha pratat med många kvinnor som försöker bli gravida, är att de blivit bättre bemötta av privatägda vårdgivare än av den offentliga vården. Jag har själv inget ont att säga om den offentliga vården, många där gör ett fantastiskt arbete, det är väl mest bemötandet och känslan av service som ger privata vårdgivare en fördel.

    Mitt enkla råd skulle vara att kontakta en privatägd gynmottagning. Om inte annat kan det vara värdefullt att få bedömning av en andra läkare. Som jag förstått det kostar det inte mer än ett vanligt läkarbesök.

Svar på tråden Vad ska jag göra?