Jag är väldigt ensam

Hmm är det inte sådant psykologen är till för?

Är ensam på riktigt så är lite frustrerande läsa du har massa kompisar osv och kallar dig ensam

Ibland måste man tvinga sig till att göra saker fast att man inte vill eller känner för det. Sluta även att tacka ja på impuls känsla. Frågar någon om du vill ses den dagen säg att du ska kolla upp om du kan, tänk efter en stund. Du sviker inte enbart dina vänner och familj när du avbokar utan du sviker även dig själv.

Det kan vara så att du haft mycket inbokat en längre tid och behöver ladda upp batterierna. Ta en vecka och boka inte in något. Sen kan du börja planera några enstaka aktiviteter. Viktigt att du håller en nivå så att du kan fullfölja det du lovat. Påminn dig själv med den känslan du har nu för att du avbokade din pappas firande.

Hitta en balans och lär dig även att tacka nej. Jag vill helst inte boka in saker mer än en vecka i förväg. Vissa saker är inga konstigheter att boka en månad innan, men det är för att det inkluderar flera personer. Jag vill inte boka in att hälsa på min mamma en månad i förväg men en middag med vänner går bra. Jag kan bli stressad av att ha saker inbokade så därför lever jag helst vecka för vecka. Förr kunde jag ställa in ofta för att han inte längre kände för det. Men när någon gjorde så mot mig insåg jag hur det påverkar andra. I deras ögon blir jag en opålitlig person och det vill jag inte vara. Vissa dagar måste jag fortfarande tvinga iväg mig, om det så är jobb eller vänner. Jag har lärt mig att kommer jag väl dit så känns det bättre men stannar jag hemma så kommer jag att ångra mig efter några timmar. Ska jag ställa in så ska jag ha en rimlig anledning till det. Ibland ställer jag in för att jag inte känner för det jag tackat ja till. Oftast beror det på att jag haft mycket planerat en tid och behöver vila och vara ensam.

Du måste vara så genuin som möjligt mot dig själv och andra.
  INGEN har rätt att bestämma hur du ska leva.

Du kan givetvis anpassa dig till andra, men du kan VÄLJA att 'ställa upp' på andra i precis den utsträckning du själv vill.

Ingen annan människa äger dig. 
Vill du göra något som du förväntas göra- av kärlek. Så är det ok.  
Gör du något för att du inte vågar säga nej till vissa för att de inte godkänner ett nej- då är det inte riktig kärlek från dessa personer.
DU MÅSTE INTE STÄLLA UPP FÖR ANDRA OCH LEVA SOM ANDRA VILL ATT DU SKA GÖRA!
Träna på att säga NEJ.
Du har rätt att leva som du vill.

Om du avbokar saker är det något som inte känns rätt just då. Jag tycker det är helt ok. Det kan vara att relationen är dålig egentligen överlag, och du inte mår bra av att umgås med människor. ELLER så är du bara i en tillfällig svacka där du behöver mer egentid, men du kommer vilja umgås igen efter en period av att vara mer ensam.

Att börja isolera sig och inte orka genomföra saker man i normala fall tycker är kul är många gånger ett tecken på begynnande depression, så du kanske borde ta upp det med din psykolog.