Jag undrar om ni tycker det är ok att en pojke på 9 snart 10 år med funktionshinder följer med sin mamma in på damernas på simhallen? Det är inte fråga om ett mentalt funktionshinder utan att han helt enkelt har ett kroppsligt funktionshinder som gör det svårt för honom att klara av ombyte och dusch på egen hand. Det finns ingen pappa som kan ta honom med in på herrarnas.
Självklart okej! På badhuset där jag bor har man stort gemensamt omklädningsrum för damer och herrar och två små om man vill gå undan och byta om. Ovant till en början men det funkar väldigt bra faktiskt.
Det låter ju som om du förstår att det är en komplex fråga, då. Med den insikten bör du ju kunna respektera att andra inte vill ?jobba med? sin inställning utan vill ha single sex spaces ifred.
Jaha, men det tror jag inte är särskilt vanligt att en äldre tjej blir illa berörd av att en 7-åring är där. Då är det nåt knasigt om man känner så. Finns säkert de som tar illa vid sig av en 5-åring också. Ju mer vi lär barnen att kroppen är nåt att skämmas över och dölja för motsatta könet till varje pris desto skämmigare kommer småtjejer känna sig i allt yngre åldrar. Finns säkert många av SAMMA kön också som skäms för att duscha med andra. Ska vi helt sluta visa oss nakna inför varann vid ombyte och dusch kanske? Vad för det med sig för utveckling egentligen. Ett översexualiserat samhälle kanske.
Fast din inställning kallas egoism. Att inte kunna se det till värdet för andra utan bara bry sig om sitt eget tyckande/sin comfortzone är egoistiskt.
Om jag skulle tänka så i alla situationer så hade inte mycket varit tillåtet i dagens samhälle.
Om ingen kan anpassa sig efter en liten Pojkes behov/önskan att kunna bada som andra barn i den åldern för att det kan (observera kan) vara obekvämt för någon/några.
Om man är så obekväm med situationen i ett omklädningsrum så kan man ju också vänta till dom är färdiga och sedan byta om. Fast det är klart - tänker man bara på sitt eget behov och till sitt så är det väl också en omöjlighet.
Fast din inställning kallas egoism. Att inte kunna se det till värdet för andra utan bara bry sig om sitt eget tyckande/sin comfortzone är egoistiskt.
Om jag skulle tänka så i alla situationer så hade inte mycket varit tillåtet i dagens samhälle.
Om ingen kan anpassa sig efter en liten Pojkes behov/önskan att kunna bada som andra barn i den åldern för att det kan (observera kan) vara obekvämt för någon/några.
Om man är så obekväm med situationen i ett omklädningsrum så kan man ju också vänta till dom är färdiga och sedan byta om. Fast det är klart - tänker man bara på sitt eget behov och till sitt så är det väl också en omöjlighet.
Jag har ju skrivit att det nästan aldrig är några andra barn där vid den tiden som vi går. Så har det vart hittills iaf. Jag undrade mest om vuxna också kan vara obekväma med det. Själv är jag det inte men vet inte hur folk uppfattar det i allmänhet.
Jag har ju skrivit att det nästan aldrig är några andra barn där vid den tiden som vi går. Så har det vart hittills iaf. Jag undrade mest om vuxna också kan vara obekväma med det. Själv är jag det inte men vet inte hur folk uppfattar det i allmänhet.
Tänker såhär att om det är en pojke med ett tydlig funktionsnedsättning så man verkligen rent visuellt förstår att han inte klarar byta om själv, ex rullstolsburen, synnedsättning, osv, då är det lättare att ha tolerans och kan acceptera en så gammal pojke inne på damernas omklädningsrum.
Men annars skulle jag själv faktiskt också i ärlighetens namn vara obekväm med det. Jag hade nog, så medelålders jag är, inte helt obehindrat ställt mig naken i duschen bredvid en tioårig pojke.
Så nej, en tio-årig pojke har inte på damernas att göra. Kan man inte lösa det hela med manlig hjälp, får man istället driva frågan med simhallen om att hitta en lösning, sk familjeomklädningsum, duschar med draperier etc.