• Ju mer ju bättre
    Sat 21 Nov 2020 23:42
    285392 visningar
    8515 svar
    -1 +10
    8515
    285392

    Regeringens el-fiasko

    I fredags var elen 1600 procent dyrare i södra Sverige jämfört med norra.

    Enligt Löfvén har elöverskottet aldrig varit större. Vilken sopa. Nu kommer den elkris som oppositionen varnade för. Total oförmåga att se helheten.

  • Svar på tråden Regeringens el-fiasko
  • Sat 7 Jan 2023 11:23

    Vill man höra sanningar ska man läsa denna artikeln av teknikhistorikern Per Högselius.

    www.dn.se/sverige/sa-skapade-politik-och-marknad-en-perfekt-storm-som-stangde-reaktorerna/



    Citat:


    "Elleverantörerna gjorde goda vinster och den avgående S-regeringen hade nyligen höjt den så kallade effektskatten på kärnkraft för att ta tillbaka en del av överskotten till statskassan. Det var inget som alliansregeringen motsatte sig, tvärtom. Finansminister Anders Borg (M) följde den tidigare regeringens exempel och höjde effektskatten ytterligare"


    - - -

    "2009 träffade de fyra borgerliga partierna en överenskommelse"


    - - -


    "Kärnkraften skulle inte längre få några statliga subventioner och kärnkraftsägarna fick ett utökat skadeståndsansvar vid stora olyckor. M, KD, FP och C var överens om att det inte längre skulle vara politiken som beslutade om kärnkraftens framtid, det skulle marknaden sköta genom strikt kommersiella bedömningar.


    Samtidigt beslutade regeringen om en utbyggnad av förnybar energi för att minska sårbarheten i energisystemet. Verktyget var de så kallade elcertifikaten som i praktiken innebar subventioner till vindkraften.


    Det var en historisk uppgörelse. Men mindre än ett år efter att den godkänts av riksdagen ritades spelplanen om av händelser på andra sidan jordklotet"


    - - -


    "I Sverige som i många andra länder ledde olyckan till omfattande skärpningar av säkerhetskraven. Kärnkraftsbolagen stod inför mångmiljardinvesteringar. Dessutom led en del reaktorer, som närmade sig slutet av sin livslängd, av andra brister som krävde kostsamma åtgärder"


    - - -


    "några investeringar i ny kärnkraft syntes inte till. Tvärtom. I januari 2014 aviserade ägarbolaget OKG att den äldsta reaktorn i Oskarshamn skulle ställas av. Kärnkraften hade hamnat i motvind. Den skulle snart tillta."


    Tino Sanandaji: SD är ett gäng skånsk trash med låg IQ!
  • Sat 7 Jan 2023 11:25
    Så allting gick skrev 2023-01-07 00:56:19 följande:
    Äsch Ringhals 2 tog sitt första spadtag 1970, redan 1974 levererade den sin första ström. 1975 låg den på kommersiell drift.
    Ringhals 3-4 börja 1972, klara 1977.
    Ja, förra gången byggde vi dem på runt 4,5 år styck när vi väl satte spaden i backen.

    Det är ingen skillnad nu. 

    Vattenfalls VD har sagt att vi kan ha nya kärnkraftverk igång 2030-2032 om vi börjar med processen idag.
    Blå och gul
  • Sat 7 Jan 2023 11:26
    Så allting gick skrev 2023-01-07 11:18:05 följande:
    Han är en del i det stora hela, han når dessutom ut bland folket.
    På 3 timmar har den 9000 visningar, det vill säga han har många följare.
    Och det är vad politik handlar om.
    Han är säkert uppe i en promille av befolkningen   - det är färre antal än de som röstade på MED eller AfS

    Jönsson räckvidd är till de redan troende som han tjänar pengar på - visserligen är hans texter i GP bättre än hans videor, men de är starkt vinklade åsiktsalster som inte beskriver hela verkligheten.

    Halleluja
  • Sat 7 Jan 2023 11:29

    Mer citat  från samma artikel 

    www.dn.se/sverige/sa-skapade-politik-och-marknad-en-perfekt-storm-som-stangde-reaktorerna/


    "Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, beskriver omständigheterna kring nedläggningsbesluten som ?en perfekt storm? där många faktorer sammanföll.


    - Det finns en politisk komponent i det men historien är mycket mer komplex än så. Jag skulle säga att det är andra faktorer som överväger.


     


    Per Högselius pekar på de låga elpriserna som gjorde kärnkraften olönsam och dyra säkerhetskrav efter Fukushima. Men eftersom marginalerna redan var små så blev varje skattehöjning kännbar.


     


    - Men den sista höjningen var inte många procent och hade i praktiken ingen stor betydelse. Man hade nog gett upp under den här perfekta stormen även om det inte var en kärnkraftsskeptisk regering. Det fanns ingen ekonomi i att bygga nya kärnkraftverk och det var det intrycket som rådde, säger Per Högselius"


    Tino Sanandaji: SD är ett gäng skånsk trash med låg IQ!
  • Sat 7 Jan 2023 11:31
    Padirac skrev 2023-01-07 11:17:48 följande:
    Jag tror mig komma ihåg att du i ett inlägg nyligen sa att skälet till problemen med kärnkraftverken i Frankrike var att de var från 70 och 80-talet 

    Putin är en rationell galning - någon som alla med förstånd är rädda för. 
    Det samma gäller Sveriges kärnkraft, 12 st byggdes på mycket kort tid, och det var under en tid vi inte ens hade en dator. Likt Frankrike behöver Sverige bygga nya kärnkraftverk, klara vi av att bygga 12 st på bara 10 år klarar vi av att bygga 2 st på relativt kort tid.

    Självklart ska man vara rädd för Putin, vi lever i en tid o levt länge i fred, helheten är inte intresserade o gå ut i krig, man flyr i stället. Blir bara några stridspittar kvar som ska försvara landet.
  • Sat 7 Jan 2023 11:36
    Så allting gick skrev 2023-01-07 11:31:18 följande:
    Det samma gäller Sveriges kärnkraft, 12 st byggdes på mycket kort tid, och det var under en tid vi inte ens hade en dator. Likt Frankrike behöver Sverige bygga nya kärnkraftverk, klara vi av att bygga 12 st på bara 10 år klarar vi av att bygga 2 st på relativt kort tid.

    Självklart ska man vara rädd för Putin, vi lever i en tid o levt länge i fred, helheten är inte intresserade o gå ut i krig, man flyr i stället. Blir bara några stridspittar kvar som ska försvara landet.
    Enligt gällande lagar ska kärnkraftverken byggas med de för tillfället bästa säkerhetslösningarna - det gär det svårt att bygga på löpande band och varje etablering blir unika tekniska projekt.  

    Hur många nya kärnkraftverk har byggts i västvärlden på utsatt tid?  Ska staten bygga eller ska marknaden bygga?   
  • Sat 7 Jan 2023 11:58
    Padirac skrev 2023-01-07 11:36:55 följande:
    Enligt gällande lagar ska kärnkraftverken byggas med de för tillfället bästa säkerhetslösningarna - det gär det svårt att bygga på löpande band och varje etablering blir unika tekniska projekt.  

    Hur många nya kärnkraftverk har byggts i västvärlden på utsatt tid?  Ska staten bygga eller ska marknaden bygga?   
    Äsch rent skit snack, vi har redan Fortum som är intresserade. man vill dessutom bygga dom traditionella tryckvattenreaktorer som redan finns i både Sv och Fin, dessa som bara tog några få år att bygga upp o få i drift.
    .

    Det finska energiföretaget Fortum vill bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige, rapporterar Reuters.


    På torsdagen undertecknade man ett ramavtal för möjliga projekt i Sverige och Finland. 


    Enligt Reuters skrevs avtalet under tillsammans med det franska energiföretaget EDF ? som är ett av världens största energiföretag. 


    Det handlar om en möjlig utveckling av både traditionella och små modulära kärnkraftsreaktorer i Sverige och Finland. 


    EDF uppger att deras ambition är att distribuera ett flertal nya tryckvattenreaktorer över hela Europa under de kommande åren, skriver Reuters.


    Tidigare i oktober meddelade Fortum att man inledde en förstudie om förutsättningarna för ny kärnkraft i Norden.

  • Sat 7 Jan 2023 12:27
    Så allting gick skrev 2023-01-07 11:58:55 följande:
    Äsch rent skit snack, vi har redan Fortum som är intresserade. man vill dessutom bygga dom traditionella tryckvattenreaktorer som redan finns i både Sv och Fin, dessa som bara tog några få år att bygga upp o få i drift.
    .

    Det finska energiföretaget Fortum vill bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige, rapporterar Reuters.


    På torsdagen undertecknade man ett ramavtal för möjliga projekt i Sverige och Finland. 


    Enligt Reuters skrevs avtalet under tillsammans med det franska energiföretaget EDF som är ett av världens största energiföretag. 


    Det handlar om en möjlig utveckling av både traditionella och små modulära kärnkraftsreaktorer i Sverige och Finland. 


    EDF uppger att deras ambition är att distribuera ett flertal nya tryckvattenreaktorer över hela Europa under de kommande åren, skriver Reuters.


    Tidigare i oktober meddelade Fortum att man inledde en förstudie om förutsättningarna för ny kärnkraft i Norden.


    Du presenterar förenklingar som bygger på ideologiska övertygelser...

    Har några kärnkraftverk byggts inom tidsram och budget i västvärlden efter boomen på andra sidan millenieskiftet?

    Hur fungerar lagar angående säkerhetsdesign i Sverige?

    www.analys.se/publikationer/arkiv/rapporter/regelverk-sma-reaktorer/

    "Under 2000-talet började det i flera av de stora kärnkraftsländerna – USA, Frankrike och Storbritannien – bli dags att bygga nya reaktorer. Ett antal europeiska länder behövde också förnya sin kärnkraft. En febril aktivitet drog igång och nybyggnadsprojekt startade i ett antal av de gamla kärnkraftsländerna.

    I princip alla påbörjade projekt tog längre tid än planerat. Det visade sig vara komplicerat att åter bygga upp de projektorganisationer och logistikkedjor som behövs [3]. Överallt saknades erfarenheten av att bygga reaktorer. Samtidigt innebar de enorma projekten att de ekonomiska riskerna blev stora, där höga räntekostnader under byggtiden bidrog till en väsentlig del av den totala kostnaden.


    I Kina, Japan och Sydkorea, där man kontinuerligt byggt reaktorer, gick projekten mycket bättre. Där byggs reaktorerna som regel klara enligt tidplan och inom budget.

    ...


    När de första reaktorerna i Sverige – forskningsreaktorerna R1 på Drottning Kristinas väg i Stockholm, R2 i Studsvik och kraftvärmeverket i Ågesta – togs i drift fanns inte alls den typ av regelverk som vi har i dag. När de stora reaktorerna i Oskarshamn och Ringhals började byggas utgick man från amerikanska krav och från de principer man använt sig av vid bygget av Ågesta och Marviken. Det formella regelverket för den svenska kärnkraften som vi känner det i dag växte fram först när vi redan hade reaktorer i drift i Sverige. Regelverket kom därför att färgas av de teknikval som gjorts.


    Precis som för vilken annan verksamhet som helst i Sverige är det den som söker tillstånd för att bygga eller ta i drift en ny reaktor som ska kunna visa att reaktorn är byggd, och kommer att fungera, på ett sådant sätt att den inte skadar människor eller miljön. Denna övergripande princip gällde när de första reaktorerna togs i drift och den gäller fortfarande. Numera finns regelverken och de ger styrning genom att ställa krav på en rad principer för hur reaktorerna ska vara utformade och hur de ska drivas.


    Regelverken beskriver hur risker ska hanteras. Då de utgår ifrån lättvattenreaktorer gör det att den som vill bygga en annan typ av reaktor, där riskerna ser helt annorlunda ut, kommer att mötas av krav som kan orsaka svårigheter utan att för den skull bidra med säkerhetsnytta.


    Det svenska regelverket för kärnkraften ger i grunden den som söker ett tillstånd stor frihet att välja hur det visas att reaktorn är säker. Det går bra att hänvisa till andra länders regelverk eller tekniska normer. Huvudsaken är att det finns en bevisföring som med en vedertagen och kvalitetssäkrad metodik visar att reaktorn kommer att fungera på ett säkert sätt i de situationer som kan uppstå. Den här bevisföringen kallas för reaktorns säkerhetsredovisning.

    ...


    De lagar, förordningar och föreskrifter vi har kring kärnkraften i Sverige i dag är avsedda för stora lättvattenreaktorer på centraliserade anläggningar, som drivs av specialiserade kärnkraftsbolag. De är sämre anpassade för små reaktorer utplacerade där energibehoven finns.


    Det behövs en översyn av regelverket för att säkerställa att de nya reaktortyperna kan byggas i Sverige med bibehållen säkerhetsnivå, men utan att drabbas av krav som inte bidrar med säkerhetsnytta för den aktuella reaktormodellen [16]. Det finns i dag juridiska och tillståndstekniska utmaningar mot att kunna introducera nya reaktortyper i Sverige. Dessa utmaningar överskuggar sannolikt de tekniska och ekonomiska utmaningarna vid en introduktion av dessa nya reaktortyper i Sverige.


    Författare: Carl Lowisin, Vattenfall


    Granskning: Tomas Öhlin, Westinghouse"

    www.tn.se/hallbarhet/12187/larmet-svenska-lagar-stoppar-framtidens-karnkraft/

    "


    – Det behövs en översyn av lagstiftning och regelverk i närtid för att vara beredda på ett eventuellt kommersiellt genombrott för smr i Sverige. I dag finns ingen beredskap för att licensiera och godkänna dem. Föreskrifterna är anpassade till de reaktorer som byggdes på 70–80-talet.


    Enligt Miljöbalken får högst tio reaktorer vara i drift i Sverige och enbart på de platser där det finns kärnkraft idag, det vill säga vid Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. I första steget är det naturligast att placera smr där eftersom elnät och annan infrastruktur redan finns på plats. Men nästa steg är att bygga dem närmare stora industrier.


    – På sikt är det även intressant att titta på industriella applikationer nära storförbrukarna. Det skulle innebära att vi inte behöver bygga ut lika mycket elnät och systemkostnaderna blir lägre. Men där räcker dagens lagstiftning inte till.


    Inte tekniken som hindrar

    Sverige som redan har en fysisk och regulatorisk infrastruktur kring kärnreaktorer skulle kunna bygga smr minst lika snabbt som Kanada om vi ville, påpekar Anton Steen.


    – Det finns få tekniska hinder. Hindren är i stället regulatoriska, marknadsmässiga och politiska. Det är inga obetydliga hinder men om vi som land bestämmer oss för att bygga smr är det fullt realistiskt.


    I Finland har motsvarigheten till den svenska Strålskyddsmyndigheten sett över lagstiftning och licensiering för att möjliggöra en utveckling av SMR i Finland.


    – Att se över och ändra regelverket tar några år och de vill vara förberedda om det kommer in ett skarpt intresse av att investera i smr.


    På sikt finns det även tankar om att få till en EU-gemensam licensiering för smr-leverantörer vilket vore positivt både ur konkurrens- och kostnadssynpunkt.


    – Då kan reaktorer serietillverkas och byggas utan att behöva anpassa till särkrav i varje land, säger Anton Steen.

    ...


    – Det har funnits i drift länge men har till viss del glömts bort. Branschen har historiskt fokuserat på stora reaktorer men eftersom västvärlden inte har byggt några kärnkraftverk på 30–40 år har kompetensen kring konstruktion tappats.


    Små reaktorer säkrare

    När små reaktorer återigen aktualiseras handlar det den här gången i stället om att serieproducera reaktorer i moduler i fabrik och skeppa ut. På så vis kortas byggtiderna väsentligt. Flera av de stora leverantörerna har som mål att en smr ska ta 2–3 år att få på plats när allt det juridiska är klart.


    – Möjligheten till massproduktion är den stora grejen för det är då man får ekonomi i det. Genom att skala ner reaktorerna blir de mer hanterliga att bygga och dessutom blir de säkrare.


    Samtidigt är dagens regelverk inte tillämpligt för små modulära och avancerade reaktorer, konstaterar Fredrik Dehlin."

  • Sat 7 Jan 2023 12:53
    Padirac skrev 2023-01-07 12:27:57 följande:
    Du presenterar förenklingar som bygger på ideologiska övertygelser...

    Har några kärnkraftverk byggts inom tidsram och budget i västvärlden efter boomen på andra sidan millenieskiftet?

    Hur fungerar lagar angående säkerhetsdesign i Sverige?

    www.analys.se/publikationer/arkiv/rapporter/regelverk-sma-reaktorer/

    "Under 2000-talet började det i flera av de stora kärnkraftsländerna ? USA, Frankrike och Storbritannien ? bli dags att bygga nya reaktorer. Ett antal europeiska länder behövde också förnya sin kärnkraft. En febril aktivitet drog igång och nybyggnadsprojekt startade i ett antal av de gamla kärnkraftsländerna.

    I princip alla påbörjade projekt tog längre tid än planerat. Det visade sig vara komplicerat att åter bygga upp de projektorganisationer och logistikkedjor som behövs [3]. Överallt saknades erfarenheten av att bygga reaktorer. Samtidigt innebar de enorma projekten att de ekonomiska riskerna blev stora, där höga räntekostnader under byggtiden bidrog till en väsentlig del av den totala kostnaden.


    I Kina, Japan och Sydkorea, där man kontinuerligt byggt reaktorer, gick projekten mycket bättre. Där byggs reaktorerna som regel klara enligt tidplan och inom budget.

    ...


    När de första reaktorerna i Sverige ? forskningsreaktorerna R1 på Drottning Kristinas väg i Stockholm, R2 i Studsvik och kraftvärmeverket i Ågesta ? togs i drift fanns inte alls den typ av regelverk som vi har i dag. När de stora reaktorerna i Oskarshamn och Ringhals började byggas utgick man från amerikanska krav och från de principer man använt sig av vid bygget av Ågesta och Marviken. Det formella regelverket för den svenska kärnkraften som vi känner det i dag växte fram först när vi redan hade reaktorer i drift i Sverige. Regelverket kom därför att färgas av de teknikval som gjorts.


    Precis som för vilken annan verksamhet som helst i Sverige är det den som söker tillstånd för att bygga eller ta i drift en ny reaktor som ska kunna visa att reaktorn är byggd, och kommer att fungera, på ett sådant sätt att den inte skadar människor eller miljön. Denna övergripande princip gällde när de första reaktorerna togs i drift och den gäller fortfarande. Numera finns regelverken och de ger styrning genom att ställa krav på en rad principer för hur reaktorerna ska vara utformade och hur de ska drivas.


    Regelverken beskriver hur risker ska hanteras. Då de utgår ifrån lättvattenreaktorer gör det att den som vill bygga en annan typ av reaktor, där riskerna ser helt annorlunda ut, kommer att mötas av krav som kan orsaka svårigheter utan att för den skull bidra med säkerhetsnytta.


    Det svenska regelverket för kärnkraften ger i grunden den som söker ett tillstånd stor frihet att välja hur det visas att reaktorn är säker. Det går bra att hänvisa till andra länders regelverk eller tekniska normer. Huvudsaken är att det finns en bevisföring som med en vedertagen och kvalitetssäkrad metodik visar att reaktorn kommer att fungera på ett säkert sätt i de situationer som kan uppstå. Den här bevisföringen kallas för reaktorns säkerhetsredovisning.

    ...


    De lagar, förordningar och föreskrifter vi har kring kärnkraften i Sverige i dag är avsedda för stora lättvattenreaktorer på centraliserade anläggningar, som drivs av specialiserade kärnkraftsbolag. De är sämre anpassade för små reaktorer utplacerade där energibehoven finns.


    Det behövs en översyn av regelverket för att säkerställa att de nya reaktortyperna kan byggas i Sverige med bibehållen säkerhetsnivå, men utan att drabbas av krav som inte bidrar med säkerhetsnytta för den aktuella reaktormodellen [16]. Det finns i dag juridiska och tillståndstekniska utmaningar mot att kunna introducera nya reaktortyper i Sverige. Dessa utmaningar överskuggar sannolikt de tekniska och ekonomiska utmaningarna vid en introduktion av dessa nya reaktortyper i Sverige.


    Författare: Carl Lowisin, Vattenfall


    Granskning: Tomas Öhlin, Westinghouse"

    www.tn.se/hallbarhet/12187/larmet-svenska-lagar-stoppar-framtidens-karnkraft/

    "


    ? Det behövs en översyn av lagstiftning och regelverk i närtid för att vara beredda på ett eventuellt kommersiellt genombrott för smr i Sverige. I dag finns ingen beredskap för att licensiera och godkänna dem. Föreskrifterna är anpassade till de reaktorer som byggdes på 70?80-talet.


    Enligt Miljöbalken får högst tio reaktorer vara i drift i Sverige och enbart på de platser där det finns kärnkraft idag, det vill säga vid Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. I första steget är det naturligast att placera smr där eftersom elnät och annan infrastruktur redan finns på plats. Men nästa steg är att bygga dem närmare stora industrier.


    ? På sikt är det även intressant att titta på industriella applikationer nära storförbrukarna. Det skulle innebära att vi inte behöver bygga ut lika mycket elnät och systemkostnaderna blir lägre. Men där räcker dagens lagstiftning inte till.


    Inte tekniken som hindrar

    Sverige som redan har en fysisk och regulatorisk infrastruktur kring kärnreaktorer skulle kunna bygga smr minst lika snabbt som Kanada om vi ville, påpekar Anton Steen.


    ? Det finns få tekniska hinder. Hindren är i stället regulatoriska, marknadsmässiga och politiska. Det är inga obetydliga hinder men om vi som land bestämmer oss för att bygga smr är det fullt realistiskt.


    I Finland har motsvarigheten till den svenska Strålskyddsmyndigheten sett över lagstiftning och licensiering för att möjliggöra en utveckling av SMR i Finland.


    ? Att se över och ändra regelverket tar några år och de vill vara förberedda om det kommer in ett skarpt intresse av att investera i smr.


    På sikt finns det även tankar om att få till en EU-gemensam licensiering för smr-leverantörer vilket vore positivt både ur konkurrens- och kostnadssynpunkt.


    ? Då kan reaktorer serietillverkas och byggas utan att behöva anpassa till särkrav i varje land, säger Anton Steen.

    ...


    ? Det har funnits i drift länge men har till viss del glömts bort. Branschen har historiskt fokuserat på stora reaktorer men eftersom västvärlden inte har byggt några kärnkraftverk på 30?40 år har kompetensen kring konstruktion tappats.


    Små reaktorer säkrare

    När små reaktorer återigen aktualiseras handlar det den här gången i stället om att serieproducera reaktorer i moduler i fabrik och skeppa ut. På så vis kortas byggtiderna väsentligt. Flera av de stora leverantörerna har som mål att en smr ska ta 2?3 år att få på plats när allt det juridiska är klart.


    ? Möjligheten till massproduktion är den stora grejen för det är då man får ekonomi i det. Genom att skala ner reaktorerna blir de mer hanterliga att bygga och dessutom blir de säkrare.


    Samtidigt är dagens regelverk inte tillämpligt för små modulära och avancerade reaktorer, konstaterar Fredrik Dehlin."


    Nu är sossen ute och cyklar.

    Vem snackar om SMR? Vi snackar om redan byggda och traditionell kärnkraftverk, den som just avvecklats, det är just dessa som ska byggas där vi kan lagstiftning och hur dom ska drivas.

    Vi har redan personal, ta bara Ringhals det är ca 1000 st anställda bara där och det är efter avveckling, Forsmark har 1200 st anställda,  finns många som har kunskap.
  • Sat 7 Jan 2023 13:02
    Så allting gick skrev 2023-01-07 12:53:23 följande:
    Nu är sossen ute och cyklar.

    Vem snackar om SMR? Vi snackar om redan byggda och traditionell kärnkraftverk, den som just avvecklats, det är just dessa som ska byggas där vi kan lagstiftning och hur dom ska drivas.

    Vi har redan personal, ta bara Ringhals det är ca 1000 st anställda bara där och det är efter avveckling, Forsmark har 1200 st anställda,  finns många som har kunskap.
    Javisst, det är anställda på kärnkraftsetbleringarna som projekterar och bygger nya kärnkraftverk Tomte

    haha

    Personal för drift, produktion och underhåll är inte de som tar fram konstruktionsunderlag, säkerhetsdesign, projekt och finansieringsmodeller för att etablera nya anläggningar.   

    De redan byggda traditionella kärnkraftverken har inte byggts på låg tid och med nya tekniska lösningar måste dessa säkerhetsprävas och godkännas - allt sånt tar enligt empirin lång tid i västvärlden.

    Förenklingar som bygger på ideologiska övertygelser och förhoppningar grusar omdömmet och kontakten med verkligheten så som den är här och nu - inte så stor skillnad mot när lag Kristersson går ut med löften om elpris, energiförsörjning och sen får deras överrrockar SD gå ut med att verkligheten kom mellan Drömmer
Svar på tråden Regeringens el-fiasko