Ständiga bråk om mat vid läggdags.

Prata med honom tidigt på dagen tex en lördag eller söndag när ni är hemma och har det mysigt.
Berätta att ni är bekymrade över läggningarna och undrar om han har någon idé om hur ni ska göra så att han inte blir arg eller ledsen, utan bara ligger i sängen och vilar innan han somnar.
Kanske har han en bra idé?
Annars kan han kanske få välja mellan 2 förslag = han kommer känna att han styr mer vilket brukar leda till att det är lättare att acceptera det hela.

Förslag att välja mellan kan vara vad som helst men kanske detta?
* Vill du testa gröt istället för smörgås? Det kan mätta bättre. (om ni redan nu vet att gröt=Nej, så kanske han kan välja mellan 2 andra saker tex pannkaka eller smörgås)
* Ska vi läsa saga när du äter eller när du ligger i sängen?
* Vill du läsa/lyssna på saga själv ett litet tag efter vi läst eller vill du släcka direkt?

Det bör inte vara så många saker , så en lista på 2-4 val räcker säkert.
Bestäm att ni kör detta 1 hel vecka, utan att ändra något, sen kan ni prata om det är något som ska ändras.

Så skriver+ritar ni ner överenskommelsen med enkla meningar och skisser/bilder  tex:
1) Äta gröt.
2) Borsta tänder, dusch ibland, pyjamas på
3) Förälder läser saga.
4) Lyssna på saga själv.
5) Släckning, somna.

Sätt gärna tider med, men håll dem lagom långa så ni inte fastnar i läggningsträsk. Tex:
19.00  Gröt
19.20 tandborste mm
19.30 läsning
19.45 lyssna
20.00 släckning

Sen tar ni varannan läggning och är konsekventa med tiderna och ordningen.
Vill barnet omförhandla så kör konsekvent med att ni bestämt att testa detta hela veckan och på söndag/lördag ska ni prata om det igen.

Tack för dina tips! Vi har provat olika val inför läggdags och låtit honom styra en del själv (därmed macka/youghurt tillsammans med saga). Vi har också provat att prata med honom om det, men han vill inte riktigt prata då eller säger bara att ibland så känns det som att han ska svälta ihjäl, trots att vi har pratat om det orimliga i det i och med att han faktiskt får äta så mycket han vill INNAN tandborstningen. Vi har däremot inte provat att konsekvent köra en vecka med schema och sedan att omförhandla. Det är helt klart värt att prova, för vi håller på att bli galna.

Gör han allt för att undvika att behöva lägga sig? Kan han vara rädd? Drömmar? Mörkrädd? Rädd att sova själv? Det kan vara en ålder när de förstår mer men inte kopplar hur det funkar. Han kanske tror han ska dö när han somnar eller annat hemskt?

Kan någon ligga eller sitta vid honom till han somnar? När man läst och pratat lite så är det tystnad som gäller

Om jag får gissa så är han inte hungrig egentligen, utan det är ett sätt han har kommit på för att hålla sig vaken och vara uppe lite längre.

När hon precis hade blivit torr på natten hade vår unge en fas när hon absolut var tvungen att gå upp och bajsa precis när vi trodde hon höll på att somna. Givetvis kom det ytterst sällan något, men då hade hon varit vaken i en halvtimme-timme till. Sen kom det en fas när hon höll på att dö av törst varje kväll och tjatade om vatten.

Turligt nog är hon ganska medgörlig, så när vi genomskådat henne såg vi till att hon varit på toa/druckit innan hon la sig, och sen sa vi konsekvent "Nej du klarar dig tills i morgon".

Om det blir bråk förstår jag att det är jättejobbigt, men det finns nog inte så mycket annat att göra än att leda tillbaka honom till sängen så neutralt som möjligt och säga att han får vänta till frukosten. Tipset om att rita bilder är bra, för att vara övertydlig med vad som gäller.

Vi börjar tro att han gör allt för att slippa lägga sig. Vi är även tydliga med om han är rädd så kan han ligga i vår säng och att vi ligger kvar bredvid honom, om han vill. Ibland väljer han att lägga sig i vår säng men ytterst sällan ber han om att vi ska ligga kvar. Om han är rädd, så kommer vi givetvis direkt. Vid de tillfällen då vi har föreslagit att vi ska ligga kvar (om han är rädd) så pratar, pratar och pratar han timme ut och timme in. Vi har provat att lyssna och svara, samt att vara dödstråkiga, men båda varianterna gav vi upp efter att vi insåg att han nog inte är rädd egentligen.

Uppenbarligen så tror han ju att han ska svälta ihjäl (det är vad han säger i alla fall) men även om vi pratar om det så blir det inte bättre. 

När han var bebis tills han var 3 år gammal så somnade han med nappflaska i munnen, men slutade med detta självmant då "hans" vällingmärke inte fanns i närmaste butiken när vi flyttade. Macka har han dock alltid velat ha vid nattning, men det är nu under det senaste halvåret som det här problemet har blivit så stort, då han plötsligt ska ha något EFTER tandborstning också och att han springer runt och beter sig som ja, jag vet inte vad.

Tror att det kan ge en annan sorts trygghet om man kör det överenskomna en hel vecka utan undantag.

Kom gärna överens också om vad som händer om han "går igång" tex att han får välja mellan:
* Ni lägger er tillsammans i er säng och en förälder sjunger en sång tills han somnar
* Ni stänger dörren och han får skrika av sig på sitt rum

(eller andra alternativ som ni eller han tycker är bra i dessa situationer)

Om man vet att man kan omförhandla varje dag, kanske t.o.m. mellan de olika momenten under kvällen, så är det inte så noga vad man bestämmer = det ger ingen trygghet eftersom allt ändå kan ändras.
Att veta att man kör på enligt schemat en hel vecka, oavsett vad som händer, ger en rutin och trygghet i att veta vad som kommer att ske.

Lycka till!

Att stänga dörren och låta honom skrika av sig är en total omöjlighet eftersom han är 6 år. Vill han inte stanna där inne, så går han ut därifrån. Den senaste tiden har han t.om. låst in sig på toaletten, vilket är sjukt jobbigt. Men vi ska ta ett snack med honom (igen) men försöka vara mer konsekventa att vi gör likadant under en hel vecka.

Kanske kan ni inte förvänta er att han ska be om att ni ligger kvar. Det är höga krav att ställa på barn att kunna uttrycka det muntligt. Hans beteende handlar ju om något han inte riktigt kan förklara med ord. Visa att ni har kontrollen och bestämmer vilka rutinerna ska vara och att de är förutsägbara och likadant under en period. Välj ett sätt där ni tror att han känner sig trygg, tex sova tillsammans med en föräldrar och att föräldern alltid är kvar tills hans somnar och säg att det nu kommer vara såhär i tre veckor. Sen bestämmer ni tillsammans hur det ska bli.

Om ni verkligen uppfattar att han tror att han ska dö av svält under natten så kanske ni kan få det förklarat för honom av någon som han köper det av. Typ skolans läkare eller nåt. Kanske ska ni till VC ändå och kan be att läkaren svarar på den frågan till sonen.

Är ni säkra på att han inte är hungrig? Vid vilken tid äter ni middag? Äter.ni lagad mat ? Hur mycket äter han?