Han vägrar hjälpa mig ekonomiskt

Men pratade ni inte om detta när ni planerade graviditeten?

Du är i en himla dålig förhandlingsposition nu när du redan är gravid. Det enda är att inte skriva på för gemensam vårdnad. Om han får det senare ryker dock de dagar du har kvar så att du ska kunna spara dagar mot hans vilja går inte.

Eller jag rättar mig själv: TS vet att det bara är 90 låsta dagar och att han tänkte ge henne resten av hans dagar, men om han ändrar sig/de blir ovänner så har han ju 240 dagar om de har gemensam vårdnad.

Jag är gravid i v 20 med vårt första gemensamma barn(graviditeten var planerad). Vi bor nästan grannar så är fortfarande särbos med separata ekonomier. Jag tjänar ca 25.000 och han 30.000 efter skatt. När vi nu ska börja fundera kring föräldraledighet så vill han att jag tar all föräldraledighet utom hans låsta dagar. Jag är ok med att göra denna kompromiss. Dock så tycker han att det är orimligt av mig att begära att han då bidrar ekonomiskt och vi kommer inte alls överens. Jag vill vara hemma 14 månader(bebis kommer födas på sommaren och svårt att I skola mitt i sommaren) samt ha 30 dagar per sommar samt 14 till jul första 4 åren. Detta lämnar mig med en inkomst efter skatt på 8500kr och även med en tight budget kommer jag inte så mkt lägre än 13000 i utgifter(hyra mat räkningar). Han är inte alls med på att bidra ekonomiskt mer än att betala hälften av bebisens saker och tycker att jag ska lösa problemet med att antingen använda alla dagar första året eller hårdspara ihop en större summa under resten av graviditeten. Jag tycker att detta är oerhört snålt från hans sida och även om jag kanske kan trolla så jag överlever ekonomiskt vet jag inte hur min kärlek till honom ska göra det. I detta scenario har jag det tom sämre ställt(mer än 4000kr/mån)än om jag skulle vara själv med barnet(då jag skulle få underhåll samt 90 dagar till med hög ersättning att använda första året). Hur ska jag hantera detta(utom att lämna honom)?

Nej, vi är tillsammans men bor inte ihop. Eller han sover alltid här men har kvar sin lägenhet och betalar hyran där. Min kärlek är inte bunden till hans pengar, om han var arbetslös eller väldigt lågavlönade skulle jag inte klaga på detta upplägg men känns väldigt orättvist att jag både ska bära det fysiska ansvaret och det ekonomiska ansvaret I princip ensam och vet inte hur jag ska göra det utan att bli bitter med tiden. Jag har lyft detta med att behålla vårdnaden tillfälligtför att kunna använda även hans 90 dagar, men det vill han inte då han vill spara dem ifall han senare Skulle vilja ha dem.

Jag är gravid i v 20 med vårt första gemensamma barn(graviditeten var planerad). Vi bor nästan grannar så är fortfarande särbos med separata ekonomier. Jag tjänar ca 25.000 och han 30.000 efter skatt. När vi nu ska börja fundera kring föräldraledighet så vill han att jag tar all föräldraledighet utom hans låsta dagar. Jag är ok med att göra denna kompromiss. Dock så tycker han att det är orimligt av mig att begära att han då bidrar ekonomiskt och vi kommer inte alls överens. Jag vill vara hemma 14 månader(bebis kommer födas på sommaren och svårt att I skola mitt i sommaren) samt ha 30 dagar per sommar samt 14 till jul första 4 åren. Detta lämnar mig med en inkomst efter skatt på 8500kr och även med en tight budget kommer jag inte så mkt lägre än 13000 i utgifter(hyra mat räkningar). Han är inte alls med på att bidra ekonomiskt mer än att betala hälften av bebisens saker och tycker att jag ska lösa problemet med att antingen använda alla dagar första året eller hårdspara ihop en större summa under resten av graviditeten. Jag tycker att detta är oerhört snålt från hans sida och även om jag kanske kan trolla så jag överlever ekonomiskt vet jag inte hur min kärlek till honom ska göra det. I detta scenario har jag det tom sämre ställt(mer än 4000kr/mån)än om jag skulle vara själv med barnet(då jag skulle få underhåll samt 90 dagar till med hög ersättning att använda första året). Hur ska jag hantera detta(utom att lämna honom)?

Du bör veta att han kan ta tillbaks sina dagar när som helst.

Jag hade nog försökt spara dagar även tills barnet är äldre. Studiedagar, sportlov osv.

Inte 15 dagar vi jul när där ändå är röda dagar osv..

Jag har inte skrivit på papper ang gemensam vårdnad för mig 1.5 åring.

Min sambo har ut 29 000 och jag 17000 efter skatt.

Han kan inte ta ledigt förutom på sommarn. Inga studiedagar eller liknande.

Jag vägrade därför skriva på och behöll alla dagar till mig själv så att jag ska kunna vara hemma med henne på lov mm.

Vi har inte gemensam ekonomi och därför tyckte jag det var helt ORIMLIGT att min sambo skulle använda dagarna ISTÄLLET för semester varje sommar.

En annan sak vore det om han tänkt förlänga sin semester så att barnet kan vara hemma.länhre!

Nej, han skulle använda det istället för semester och därmed få ut semester i pengar. Pengar som gått till HONOM.

Jag sa att han kan SJÄLVKLART få dagarna om han tänker använda dom för att vara med vårt barn.

Men om hantänker använda dem enbart för att tjäna pengar och istället skaffa barnvakt till vårt barn på studiedagar (som han gör med sitt barn från tidigare förhållande) så kommer vi ha feta problem.

Han sa OK till att jag får ensam vårdnad då han vet att han aldrig skulle prioritera sitt barn över jobb och sin ekonomi...

Och han är du sambo med för att?

De är särbo.

De är särbo.

Jag är gravid i v 20 med vårt första gemensamma barn(graviditeten var planerad). Vi bor nästan grannar så är fortfarande särbos med separata ekonomier. Jag tjänar ca 25.000 och han 30.000 efter skatt. När vi nu ska börja fundera kring föräldraledighet så vill han att jag tar all föräldraledighet utom hans låsta dagar. Jag är ok med att göra denna kompromiss. Dock så tycker han att det är orimligt av mig att begära att han då bidrar ekonomiskt och vi kommer inte alls överens. Jag vill vara hemma 14 månader(bebis kommer födas på sommaren och svårt att I skola mitt i sommaren) samt ha 30 dagar per sommar samt 14 till jul första 4 åren. Detta lämnar mig med en inkomst efter skatt på 8500kr och även med en tight budget kommer jag inte så mkt lägre än 13000 i utgifter(hyra mat räkningar). Han är inte alls med på att bidra ekonomiskt mer än att betala hälften av bebisens saker och tycker att jag ska lösa problemet med att antingen använda alla dagar första året eller hårdspara ihop en större summa under resten av graviditeten. Jag tycker att detta är oerhört snålt från hans sida och även om jag kanske kan trolla så jag överlever ekonomiskt vet jag inte hur min kärlek till honom ska göra det. I detta scenario har jag det tom sämre ställt(mer än 4000kr/mån)än om jag skulle vara själv med barnet(då jag skulle få underhåll samt 90 dagar till med hög ersättning att använda första året). Hur ska jag hantera detta(utom att lämna honom)?