Alla barn är olika.
En del barn blir rotlösa som vuxna, hittar inte riktigt sin plats i livet och känner sig inte riktigt hemma någonstans. Att ha nära vänner som man har haft sedan barndomen är guld värt. Idag är det ju lite lättare att fortsätta hålla kontakten än vad det var förr då man fick förlita sig på (ofta dyra) telefonsamtal och snigelpost.
Detta oavsett om de är introverta, ambiverta eller extroverta.
Den som är extrovert har nog lättast att anpassa sig.
Det där med högre lön, är den så pass hög att er levnadsstandard blir högre även i landet ni flyttar till?
Pengar och materiell standard är dock inte allt. Var brutalt ärlig mot dig själv och fråga dig för vem du vill detta. Är fördelarna du kan se framöver för ditt barn stora, så pass stora att det är försvarbart att ta henne från tryggheten och vännerna?