• Anonym (Hojja­)
    Tue 23 Feb 2021 22:58
    1009 visningar
    99 svar
    99
    1009

    Lust / kommunikation ...

    Jag ( man ) och frugan båda 40 + har varit ihop i 22 år varav giftas i 12 år, 2 barn 18 och 15 år.

    Min fru har nästan ingen sexlust, inget intresse till närhet/ intimitet ( kramar, pussar, ta på varandra mm. När jag försöker närma mig med att ta på henne så ligger hon bara helt stilla.

    Mer än god natt puss och när vi går till jobbet puss på morgonen blir det i regel inte. Initiativet till sex tar jag 9 av 10 gånger. Arbetet hemma delas ganska 50/50 .. När jag försöker ta upp så blir hon bara sur, Har genom åren köpt lite sex leksaker i hopp om det ska mynna ut i något positivt men icke sa nicke...Att försöka fråga hur hon vill ha det i sängen för att kanske prova något nytt eller veta att man är " rätt ute " är bara glöm då bara blir sura miner. . Så efter 22 år så kan inte riktigt säga vad hon gillar och hur vill ha det i sängen.

    Försökt någon gång att vi kanske skulle kunna se på något erotisk ihop så blir det bara sura miner.

    Det är jävligt frustrerande med nästan obefintlig intimitet / närhet

    Själv klart är jag inte felfri själv ...

    Funderar på att föreslå terapi..

  • Svar på tråden Lust / kommunikation ...
  • Thu 25 Feb 2021 22:13
    #51
    Anonym (Trist) skrev 2021-02-25 07:29:59 följande:

    Nej jag tycker inte att sex är det yttersta sättet att visa att man älskar någon på. Jadu, att män njuter mer är väl ganska självklart, jag har aldrig fått orgasm vid sex men min man får det varje gång tex. Så ser det nog ut i många förhållanden.


    Fast det där är ju subjektivt för dig. Finns tjejer som kommer 30 ggr under ett samlag och jag enbart 1 gång.
  • Mon 1 Mar 2021 11:46
    #52
    +1
    Anonym (Delvis eget ansvar) skrev 2021-02-24 20:15:29 följande:
    Jag skrev ju att det är svårare och därmed inte så enkelt.

    Man "råkar" inte tappa attraktionen.

    Den som söker sig utanför relationen gör inte det pga någon mystiskt och oemotståndlig effekt som ligger utanför en själv, utan det gör man för att man själv väljer att söka sig utanför relationen.

    Om man vill så finns det massor att göra för att försöka återskapa lust och attraktion likväl som att återuppväcka kärleken.

    Om man verkligen har gjort allt som står i ens makt för att försöka, då menar jag verkligen allt, och man har gjort det ömsesidigt i positivt samarbete med sin partner, inklusive professionell hjälp och alla andra upptänkliga möjligheter, men det ändå visar sig vara omöjligt att göra något åt att attraktion och i så fall även kärleken är över, förbi och förbrukad.
    Då ser jag ingen anledning att rädda relationen.

    Att främja och jobba för låg sexlust kan i min värld aldrig någonsin rädda en kärleksrelation men det medför sannolikt helt förödande konsekvenser för de inblandade människorna.
    Vi har lite olika syn på vad som driver människors handlingar. Jag anser att vi till 100% styrs av våra känslor. Det medför i förlängningen att det finns inget som heter aktivt val när det handlar om vem vi är attraherade av. Känslorna äger oss, det är så det är att vara en levande varelse. Både djur och människor fungerar på det sättet.

    Så jag vill nog faktiskt påstå att man kan "råka" tappa attraktionen till en partner.

    Om logiskt tänkande var herre över känslorna skulle vi inte ha några skilsmässor, det skulle inte finnas några alkoholister och det ingen skulle röka eller missbruka andra droger. Och det skulle inte finnas några hustrumisshandlare.

    Men verkligheten är en annan...


  • Anonym (Delvi­s eget ansvar­)
    Mon 1 Mar 2021 15:28
    #53
    +2
    Anders 386 skrev 2021-03-01 11:46:42 följande:
    Vi har lite olika syn på vad som driver människors handlingar. Jag anser att vi till 100% styrs av våra känslor. Det medför i förlängningen att det finns inget som heter aktivt val när det handlar om vem vi är attraherade av. Känslorna äger oss, det är så det är att vara en levande varelse. Både djur och människor fungerar på det sättet.

    Så jag vill nog faktiskt påstå att man kan "råka" tappa attraktionen till en partner.

    Om logiskt tänkande var herre över känslorna skulle vi inte ha några skilsmässor, det skulle inte finnas några alkoholister och det ingen skulle röka eller missbruka andra droger. Och det skulle inte finnas några hustrumisshandlare.

    Men verkligheten är en annan...
    Jag accepterar att vi har olika syn.
    Men jag förbehåller mig rätten att få förmedla min syn och min åsikt.

    Jag är helt övertygad att tankens kraft är stor. För mig är det givet att man kan påverka sina känslor.
    Det är ju vetenskapligt bevisat att tankens kraft faktiskt kan påverka sjukdomsförlopp varför ska då inte tankens kraft helt naturligt kunna påverka våra känslor?

    Om man känner en saknad och längtar väldigt mycket efter något så blir det väldigt lätt att man alltmer tänker på denna saknad och den ökar ju mer man tänker på det.
    Det är väl dokumenterat i undersökningar att man känslomässigt drabbas av en snöbollseffekt och saknaden och längtan bara växer och växer.
    Till slut kan saknade bli så stor att det helt tar överhanden, man kan nästan inte tänka på något annat, saknaden och längtan efter just det kan mycket lätt komma att prägla ens tillvaro och nästan ta över ens liv.
    Man kan bli t ex mycket deprimerad eller bli mycket arg och ständigt på dåligt humör pga av att denna saknad och längtan tar överhanden i ens tillvaro. T ex blir man då en mycket dålig partner i en relation.
    Om man i stället kan påverka sina känslor, göra ett aktivt val, till att ersätta denna saknad och längtan med känslor för något annat, t ex positiva känslor över något man faktiskt har eller har tillgång till så kan man hindra denna snöbollseffekt av negativ saknad och längtan.
    Om gör det aktiva valet att man tänker mycket mindre på det man saknar och längtar till och i stället tänker mycket mera på det positiva som man faktiskt har och som man uppskattar så tar inte de negativa känslorna överhanden i ens liv. Och man blir t ex en mycket bättre partner.
    Man har alla möjligheter att själv, eller med professionell hjälp, hindra att dessa negativa känslor ökar alltmer, man kan hindra den negativa snöbollseffekten, om man i stället genom aktivt val klarar att ersätta de negativa känslorna med positiva känslor för något helt annat.

    Kan man påverka sin egen attraktion till en annan människa?
    Ja! Enligt min åsikt då.
    Som exempel hörde jag ett program om porr och hur man påverkas av porrkonsumtion. En liten parentes i programmet handlade om följande:
    En man porrsurfade och konsumerade den typ av porr som han gillade och som han tände på.
    T ex så tyckte han rent visuellt att unga, långa smala finlemmade, mörkhåriga kvinnor var attraktiva. Han konsumerade mycket porr som innehöll just sådana kvinnor.
    Det fick till följd att han hade svårt att tända på sin egen sambo eftersom hon var en medelålders kvinna, inte så lång och med lite mulliga former och var blond.
    Han behövde blunda och fantisera om sin visuella idealkvinna för att överhuvudtaget tända och få stånd tillsammans med sin sambo.
    Han var ledsen för detta för egentligen älskade han sin sambo, ville absolut inte byta ut henne mot de där visuellt attraktiva tjejerna.
    Han sökte och fick hjälp.
    Och då trodde jag att han hade fått rådet att sluta porrsurfa. Men nej, han hade fått rådet fortsätta porrsurfa men i stället söka mycket mera noga och mycket mera målmedvetet och söka efter och konsumera sådan typ av sex som tände honom men som alltid innehöll en kvinna av den typen som mera motsvarade hans sambo.
    Han berättade att han märkte en stor skillnad redan efter 6-8 veckor. Efter sex månader hade hans visuella kvinnoideal helt ändrat karaktär och numera var det helt naturligt implementerat i hans hjärna och i hans muskelminne att han allra mest tänder på kvinnor som har lite mera former och som är blonda. Ungefär så som hans älskade sambo ser ut. Han påstod till och med att han i vardagen slutat lägga märke till de unga mörka kvinnor han tidigare tittat på för att i stället ofta se många attraktiva kvinnor som var blonda, medelålders och hade lite rundare former.
    Han tände mer än någonsin på sin sambo och han hade inga problem med erektionen. Deras samliv och deras relation hade dramatiskt förändrats till det bättre.
    Så i hans fall råder det ingen tvekan om att han själv kunde påverka sin attraktion!

    Visst har du rätt i att vi styrs av våra känslor.
    Men jag anser det bevisat i väldigt många fall att vi människor har mycket stor möjlighet att påverka våra känslor. T ex är det fullt möjligt att genom eget val välja att fokusera på det positiva i stället för på det negativa.
    Det skulle förvåna mig mycket om du påstår att det inte ligger någon sanning i det?
  • Mon 1 Mar 2021 19:09
    #54
    Anonym (Delvis eget ansvar) skrev 2021-03-01 15:28:15 följande:

    Jag accepterar att vi har olika syn.

    Men jag förbehåller mig rätten att få förmedla min syn och min åsikt.

    Jag är helt övertygad att tankens kraft är stor. För mig är det givet att man kan påverka sina känslor.

    Det är ju vetenskapligt bevisat att tankens kraft faktiskt kan påverka sjukdomsförlopp varför ska då inte tankens kraft helt naturligt kunna påverka våra känslor?

    Om man känner en saknad och längtar väldigt mycket efter något så blir det väldigt lätt att man alltmer tänker på denna saknad och den ökar ju mer man tänker på det.

    Det är väl dokumenterat i undersökningar att man känslomässigt drabbas av en snöbollseffekt och saknaden och längtan bara växer och växer.

    Till slut kan saknade bli så stor att det helt tar överhanden, man kan nästan inte tänka på något annat, saknaden och längtan efter just det kan mycket lätt komma att prägla ens tillvaro och nästan ta över ens liv.

    Man kan bli t ex mycket deprimerad eller bli mycket arg och ständigt på dåligt humör pga av att denna saknad och längtan tar överhanden i ens tillvaro. T ex blir man då en mycket dålig partner i en relation.

    Om man i stället kan påverka sina känslor, göra ett aktivt val, till att ersätta denna saknad och längtan med känslor för något annat, t ex positiva känslor över något man faktiskt har eller har tillgång till så kan man hindra denna snöbollseffekt av negativ saknad och längtan.

    Om gör det aktiva valet att man tänker mycket mindre på det man saknar och längtar till och i stället tänker mycket mera på det positiva som man faktiskt har och som man uppskattar så tar inte de negativa känslorna överhanden i ens liv. Och man blir t ex en mycket bättre partner.

    Man har alla möjligheter att själv, eller med professionell hjälp, hindra att dessa negativa känslor ökar alltmer, man kan hindra den negativa snöbollseffekten, om man i stället genom aktivt val klarar att ersätta de negativa känslorna med positiva känslor för något helt annat.

    Kan man påverka sin egen attraktion till en annan människa?

    Ja! Enligt min åsikt då.

    Som exempel hörde jag ett program om porr och hur man påverkas av porrkonsumtion. En liten parentes i programmet handlade om följande:

    En man porrsurfade och konsumerade den typ av porr som han gillade och som han tände på.

    T ex så tyckte han rent visuellt att unga, långa smala finlemmade, mörkhåriga kvinnor var attraktiva. Han konsumerade mycket porr som innehöll just sådana kvinnor.

    Det fick till följd att han hade svårt att tända på sin egen sambo eftersom hon var en medelålders kvinna, inte så lång och med lite mulliga former och var blond.

    Han behövde blunda och fantisera om sin visuella idealkvinna för att överhuvudtaget tända och få stånd tillsammans med sin sambo.

    Han var ledsen för detta för egentligen älskade han sin sambo, ville absolut inte byta ut henne mot de där visuellt attraktiva tjejerna.

    Han sökte och fick hjälp.

    Och då trodde jag att han hade fått rådet att sluta porrsurfa. Men nej, han hade fått rådet fortsätta porrsurfa men i stället söka mycket mera noga och mycket mera målmedvetet och söka efter och konsumera sådan typ av sex som tände honom men som alltid innehöll en kvinna av den typen som mera motsvarade hans sambo.

    Han berättade att han märkte en stor skillnad redan efter 6-8 veckor. Efter sex månader hade hans visuella kvinnoideal helt ändrat karaktär och numera var det helt naturligt implementerat i hans hjärna och i hans muskelminne att han allra mest tänder på kvinnor som har lite mera former och som är blonda. Ungefär så som hans älskade sambo ser ut. Han påstod till och med att han i vardagen slutat lägga märke till de unga mörka kvinnor han tidigare tittat på för att i stället ofta se många attraktiva kvinnor som var blonda, medelålders och hade lite rundare former.

    Han tände mer än någonsin på sin sambo och han hade inga problem med erektionen. Deras samliv och deras relation hade dramatiskt förändrats till det bättre.

    Så i hans fall råder det ingen tvekan om att han själv kunde påverka sin attraktion!

    Visst har du rätt i att vi styrs av våra känslor.

    Men jag anser det bevisat i väldigt många fall att vi människor har mycket stor möjlighet att påverka våra känslor. T ex är det fullt möjligt att genom eget val välja att fokusera på det positiva i stället för på det negativa.

    Det skulle förvåna mig mycket om du påstår att det inte ligger någon sanning i det?


    Du förenklar extremt mycket.

    Sex hör ju ihop med andra känslor, så som kärlek.

    Du förutsätter tex att man tänder på ett speciellt utseende, men har du någon gång tänkt på att det kanske inte ens är det man tänder på.

    Även om jag tycker min man är snygg tänder jag inte på honom pga utseendet. Det är ett samspel av faktorer.

    Jag tycker att din attityd här tex är avtändande. Din inställning och din syn sex är tom lite obehaglig. Tänk om jag var din fru och ansåg att du bara skulle ändra på din inställning. Att du saknar förståelse för andra sätt andra sätt att fungera.

    Jag tänker på det du skrev om tidigare (inlägg 31)att om man inte tänder på sin partner har man valt fel från början och då får man själv "lösa problemet". Det är ju väldigt obehaglig inställning, tycker jag. Om man tex möts i tonåren kanske man dessutom inte riktigt vet hur man kommer utvecklas och att det ibland blir fel på sikt är ju inte så konstigt.

    Jag tyckte länge att sex var det enklaste i min förra relation. Det kan mycket lättare drivas av sexdrift, så vad är det för speciellt med det?

    Den andra närheten kändes svårare. Hur tränar man på att vilja mysa med någon, att tycka om lukten av den andre osv osv... Och när den andra närheten dött, pga brist på kärlek, spelar det ingen roll om man är kåt.

    Om mannen tänder på mig för min kropp utan att jag känner mig älskad kan det också vara. Det blir bara tomt. Det kan få mig deprimerad.
    Anyone can hate. It costs to love.
  • Anonym (Delvi­s eget ansvar­)
    Tue 2 Mar 2021 11:02
    #55
    New Dawn skrev 2021-03-01 19:09:22 följande:
    Du förenklar extremt mycket.
    Nej där anser jag att du har fel. Möjligen förenklar jag lite, men absolut inte extremt mycket.
    Men det största felet är nog att du missuppfattar en hel del, möjligen för att du inte förstod sammanhanget med att jag svarade på det citerade inlägget?

    Sex hör ju ihop med andra känslor, så som kärlek.
    Ja, det är vi helt överens om. Har jag påstått något annat?

    Du förutsätter tex att man tänder på ett speciellt utseende, men har du någon gång tänkt på att det kanske inte ens är det man tänder på.
    Nej det förutsätter jag inte.
    Jag tror inte ens att jag pratat om att tända utan jag har pratat om attraktionen?
    Jag har tagit det som exempel, i just det svar jag skrev till det citerade (lägg märke till det sammanhanget!) och särskilt mot bakgrund av att det är väl känt och väl dokumenterat att män är väldigt mycket mer visuella än kvinnor.
    Generellt kopplar många män ofta attraktion till det visuella, alltså utseendet och/eller hela uppenbarelsen. (Även rätt många kvinnor, skulle jag tro?)
    Menar du att jag har helt fel i det?

    Även om jag tycker min man är snygg tänder jag inte på honom pga utseendet. Det är ett samspel av faktorer.
    Det tycker jag är helt ok att det är så för dig. Och jag håller med och tror att det gäller för de flesta. Har jag påstått något annat?

    Jag tycker att din attityd här tex är avtändande. Din inställning och din syn sex är tom lite obehaglig. 
    Det tycker jag är helt ok att du tycker så och känner så.
    Själv väljer jag avhålla mig från att förmedla min uppfattning vad jag tycker om din attityd, inställning och syn på sex.

    Tänk om jag var din fru och ansåg att du bara skulle ändra på din inställning. Att du saknar förståelse för andra sätt andra sätt att fungera.
    Nej det kan jag inte tänka mig. Tvärtom har jag mycket svårt föreställa mig att du skulle vara min fru.
    Jag vet och känner mig helt trygg med att jag inte alls saknar förståelse för andra och för andra sätt.

    Jag tänker på det du skrev om tidigare (inlägg 31)att om man inte tänder på sin partner har man valt fel från början och då får man själv "lösa problemet". Det är ju väldigt obehaglig inställning, tycker jag. Om man tex möts i tonåren kanske man dessutom inte riktigt vet hur man kommer utvecklas och att det ibland blir fel på sikt är ju inte så konstigt.
    Det tycker jag är helt ok att du tycker så och känner så.
    Men vem menar du ska lösa problemen åt dig om inte du själv tar ansvar för dem?
    Det är inte konstigt alls att man med åren utvecklas och förändras. Skulle jag ha påstått annat?
    För mig är det dessutom givet att man själv måste ta ansvar för att hantera och lösa eventuella problem som kan komma av utveckling och förändring. Vem ska annars ta det ansvaret?

    Jag tyckte länge att sex var det enklaste i min förra relation. Det kan mycket lättare drivas av sexdrift, så vad är det för speciellt med det?
    Det tycker jag är helt ok att du tycker så och känner så. Har jag sagt något annat? Har jag påstått att det är något speciellt med det?

    Den andra närheten kändes svårare. 
    Det tycker jag är helt ok att du tycker så och känner att det är så just för dig. Men menar du att det därför måste vara så också för mig och alla andra?

    Hur tränar man på att vilja mysa med någon, att tycka om lukten av den andre osv osv... Och när den andra närheten dött, pga brist på kärlek, spelar det ingen roll om man är kåt.
    Jag menar absolut att man kan "träna" på att vilja mysa med någon osv. Att det är möjligt kan du lätt studera på nätet. Ta kontakt t ex med en riktigt bar terapeut (det finns också andra som har sådana kunskaper...) så är jag övertygad att den säger samma sak och att du kan få lära dig hur du kan "träna" på sådana saker. Jag har själv gjort det och jag känner flera andra som har gjort det.
    För mig, liksom för många jag känner, spelar det stor roll om man är kåt, att man känner attraktion och sexuell lust.
    Om det inte spelar någon roll för dig så är jag övertygad att det finns möjlighet ändra på det om du verkligen vill.

    Om mannen tänder på mig för min kropp utan att jag känner mig älskad kan det också vara. Det blir bara tomt. 
    Det tycker jag är helt ok att du tycker så och känner så.
    Men att han tänder på din kropp betraktar jag ändå som något mycket positivt att bygga vidare på.
    Tänk på motsatsen, tänk på alla kvinnor som känner att mannen inte tänder på deras kropp, det måste väl även du tycka skulle vara ännu mycket svårare?

    Det kan få mig deprimerad.
    Det förstår jag personligen inte.
    Enligt min uppfattning och mina erfarenheter finns det alltid massor man kan välja att göra för alla och envar för att undvika att bli deprimerad.
  • Anonym (Krinn­a45)
    Tue 2 Mar 2021 11:36
    #56

    Jag var så här i mitt äktenskap (som din fru är). Det hade inget med min man och göra, vi hade tillfredställande sex men jag var inte sugen helt enkelt.

    Nu sen ett par år är vi skilda och min sexlust och nyfikenhet är tillbaka. Tror helt enkelt att lusten saknades från min sida då vårt förhållande utvecklats i fel riktning o vi inte kunna hitta tillbaka. Jag älskade honom, men mer som en vän eller bror.

  • Anonym (Berra­)
    Tue 2 Mar 2021 11:40
    #57
    Anonym (Krinna45) skrev 2021-03-02 11:36:29 följande:
    Jag var så här i mitt äktenskap (som din fru är). Det hade inget med min man och göra, vi hade tillfredställande sex men jag var inte sugen helt enkelt.
    Nu sen ett par år är vi skilda och min sexlust och nyfikenhet är tillbaka. Tror helt enkelt att lusten saknades från min sida då vårt förhållande utvecklats i fel riktning o vi inte kunna hitta tillbaka. Jag älskade honom, men mer som en vän eller bror.
    intressant...hur menar du med att förhållandet/relationen utvecklades i fel riktning? Vad tror du hade kunnat gjorts annorlunda för att finna en lite mer rätt riktning? O varför tror du att lusten inte fanns där men nu finns där.
  • Anonym (Krinn­a45)
    Tue 2 Mar 2021 12:37
    #58
    Anonym (Berra) skrev 2021-03-02 11:40:19 följande:

    intressant...hur menar du med att förhållandet/relationen utvecklades i fel riktning? Vad tror du hade kunnat gjorts annorlunda för att finna en lite mer rätt riktning? O varför tror du att lusten inte fanns där men nu finns där.


    Jag tror att det är en kombination av många faktorer.

    En del är nog att jag åt p-piller i många år som dödade sexlusten. Sen hjälper det inte med stressen av jobb, barn o vara familjens projektledare. Fanns ingen tid o ork att bara vara vi och vårda den delen. När den tiden sen började finnas lite mer igen så så gick det liksom inte och kicka igång det. Allt var så förutsägbart och vi var fast i våra roller. Lust bygger ju på spänning, kanske man bara inte är gjord att leva med samma person hela livet?

    Vet inte vad man kunnat göra annorlunda. Ibland kanske det bara är dags och gå vidare och få nya erfarenheter? Livet är för kort för och slösa bort. Det fungerade för oss iallafall. Dock var det inte ett enkelt beslut, vägen hit var lång.
  • Anonym (Berra­)
    Tue 2 Mar 2021 12:52
    #59
    Anonym (Krinna45) skrev 2021-03-02 12:37:49 följande:
    Jag tror att det är en kombination av många faktorer.
    En del är nog att jag åt p-piller i många år som dödade sexlusten. Sen hjälper det inte med stressen av jobb, barn o vara familjens projektledare. Fanns ingen tid o ork att bara vara vi och vårda den delen. När den tiden sen började finnas lite mer igen så så gick det liksom inte och kicka igång det. Allt var så förutsägbart och vi var fast i våra roller. Lust bygger ju på spänning, kanske man bara inte är gjord att leva med samma person hela livet?

    Vet inte vad man kunnat göra annorlunda. Ibland kanske det bara är dags och gå vidare och få nya erfarenheter? Livet är för kort för och slösa bort. Det fungerade för oss iallafall. Dock var det inte ett enkelt beslut, vägen hit var lång.
    visst är det så...ibland tar det slut.
    Jo, det är ju sällan det är en sak som avgör utgången. Lever ihop med en partner som har svårt att släppa exempelvis jobb...har svårt att släppa andra saker som händer eller inte händer och utgår ifrån sig själv i mångt och mycket...alltså vad min partner tycker är rätt och fel...eller hur det borde vara osv. Bryr sig om andra en hel del och i vissa avseenden offras den nära omgivningen som ändå finns där. Jag är den som rakt igenom haft mest lust och har alltid sett möjligheterna...men har i viss mån (inte längre) inte förstått fullt ut. Inte förstått hur olika det kan vara. Inte förstått hur det faktiskt påverkar oss. Inte lätt att förändra dock. Vet inte om lust bygger på spänning...kan givetvis vara en del av det, men inte nödvändigtvis. Ser spänning mer som något man kan använda sig av för att spetsa till eller ta vidare från en grund. Allt som är nytt och som man gillar kan ju dock vara spännande och bli spännande. Lust för mig finns där i närvaron, i närheten, i engagemanget och tillsammans kan man göra det väldigt spännande...om man är öppna inför varandra.
  • Tue 2 Mar 2021 13:13
    #60
    +1
    Anonym (Delvis eget ansvar) skrev 2021-03-02 11:02:33 följande:

    Nej där anser jag att du har fel. Möjligen förenklar jag lite, men absolut inte extremt mycket.

    Men det största felet är nog att du missuppfattar en hel del, möjligen för att du inte förstod sammanhanget med att jag svarade på det citerade inlägget?

    .


    Jag tycker att du förenklar väldigt mycket när du skriver om attraktion och exemplet med porr.

    Sex i en långvarig relation är så otroligt mycket mer. Därför blir exemplet blir så fel, enligt min åsikt.

    Vad har jag missuppfattat?

    En sak jag tycker är väldigt avgörande är om man VILL hitta tillbaka till attraktion, kärlek och lust. Eller om man bara skulle vilja att man ville.

    Orsakerna bakom att man inte vill är avgörande.

    Vill man hitta tillbaka har man nog ofta ganska goda förutsättningar

    Om man vill måste man tänka på varför man vill. Om det är för att man tycker det vore praktiskt, bra för barnen, men egentligen inte vill innerst inne tror jag ytterst sällan det kommer fungera mer än som någon typ av konstgjord andning.
    Anyone can hate. It costs to love.
Svar på tråden Lust / kommunikation ...