Jag hatar mitt jobb (obs! inte mina kollegor). Jag hatar varje minut av det! Och jag önskar att jag hade mod/vågade säga upp mig.
Finns det fler på FL som känner likadant - en stark motvilja att gå till sitt jobb och i så fall varför? Stannar ni kvar och sliter på eller tänker ni göra något åt situationen?
Jag hatar mitt jobb (obs! inte mina kollegor). Jag hatar varje minut av det! Och jag önskar att jag hade mod/vågade säga upp mig.
Finns det fler på FL som känner likadant - en stark motvilja att gå till sitt jobb och i så fall varför? Stannar ni kvar och sliter på eller tänker ni göra något åt situationen?
Jodu, jag har samma känsla som dig.
Jag har arbetat runt 30 år inom samma yrke. Service inom vaktmästeri och reception.
Under de senaste 10 åren jobbar jag som vaktmästare på en skola i Stockholm. Har hyfsade kollegor, lite tråkiga, men vi samarbetar helt ok.
För 4 år sedan studerade jag en korrare kurs inom nätverksteknik med hopp om att kunna gå vidare internt, men det har inte fungerat.
Nu är jag 50+ och börjar få den där känslan som många tidigare kollegor har haft. Jag är kvar här. På ett ställe som inte ger något förutom lön. Jag kämpar på till pensionen.
Har en liten förhoppning om att bli ljudboksinläsare och få möjlighet att gä ner i tid från mitt ordinarie arbete.
Har en liten studio hemma i hustruns klädkammare och har fått några obetalda uppdrag att läsa in skräcknoveller.
Jag har aldrig förstått det där med att vara kvar på ett jobb som man inte trivs med. Och då pratar jag inte om att älska sitt jobb (det gör ju inte jag heller), men när man har värsta ångesten för att gå till jobbet - varför gör man inget åt det?
Min man är också en sådan - jobbar på en arbetsplats 11 år för mycket (av totalt 11 år där), men gör inget åt det. Han kan inte svara - varför, men kanske ni kan? Är det tryggheten som håller er kvar? Rädsla att göra nåt nytt? Rädsla att blir ännu värre på andra platser? Varför är ni kvar? Genuint intresse och nyfikenhet från min sida (enda jobbet jag haft som jag inte gillade, var jag där ca 2,5 år totalt inkl. uppsägningstid på 3 mån och då bara för att det var bra att ha på CV:t).
Jag har aldrig förstått det där med att vara kvar på ett jobb som man inte trivs med. Och då pratar jag inte om att älska sitt jobb (det gör ju inte jag heller), men när man har värsta ångesten för att gå till jobbet - varför gör man inget åt det?
Min man är också en sådan - jobbar på en arbetsplats 11 år för mycket (av totalt 11 år där), men gör inget åt det. Han kan inte svara - varför, men kanske ni kan? Är det tryggheten som håller er kvar? Rädsla att göra nåt nytt? Rädsla att blir ännu värre på andra platser? Varför är ni kvar? Genuint intresse och nyfikenhet från min sida (enda jobbet jag haft som jag inte gillade, var jag där ca 2,5 år totalt inkl. uppsägningstid på 3 mån och då bara för att det var bra att ha på CV:t).
Tråden fick mig att på in på platsbanken.
Finns två servicetjänster på Universitetet.
Ska söka en. Ska bli intressant att få veta om en 50+ med stot erfarenhet kan få komma till en intervju.
Tråden fick mig att på in på platsbanken.
Finns två servicetjänster på Universitetet.
Ska söka en. Ska bli intressant att få veta om en 50+ med stot erfarenhet kan få komma till en intervju.
Lycka till! Alla borde få jobba med något som man trivs med och kunna gå till jobbet med ett leende varje dag.
Tyvärr drabbas vi 50+ ofta av åldersdiskriminering.
Tråden fick mig att på in på platsbanken.
Finns två servicetjänster på Universitetet.
Ska söka en. Ska bli intressant att få veta om en 50+ med stot erfarenhet kan få komma till en intervju.
Jag avskyr också mitt jobb! Dessutom är det inte vad jag är utbildad till och arbetat med tidigare. Det är ett jobb enbart för att få en inkomst och jag hatar det.
Jag har tidigare arbetat med det jag är utbildad för och gjort karriär. Jag har varit chef på flera olika myndigheter, organisationer och kommuner. Sedan startade jag eget företag och har arbetet i det de senaste åren.
Sedan två år tillbaka har jag sökt mängder av jobb inom det område jag arbetat i tidigare. Nada! Kanske två intervjuer och noll erbjudande. Tills jag drog till och sökte det jobb jag har idag. Alltså inte inom mitt område, men något jag utfört som arbetsuppgift tidigare. Och jag fick det enbart pga att de har svårt att hitta kompetensen.
Kvinna och snart 50 år = min kunskap och erfarenhet är inte värt ett skit!
Jag avskyr också mitt jobb! Dessutom är det inte vad jag är utbildad till och arbetat med tidigare. Det är ett jobb enbart för att få en inkomst och jag hatar det.
Jag har tidigare arbetat med det jag är utbildad för och gjort karriär. Jag har varit chef på flera olika myndigheter, organisationer och kommuner. Sedan startade jag eget företag och har arbetet i det de senaste åren.
Sedan två år tillbaka har jag sökt mängder av jobb inom det område jag arbetat i tidigare. Nada! Kanske två intervjuer och noll erbjudande. Tills jag drog till och sökte det jobb jag har idag. Alltså inte inom mitt område, men något jag utfört som arbetsuppgift tidigare. Och jag fick det enbart pga att de har svårt att hitta kompetensen.
Kvinna och snart 50 år = min kunskap och erfarenhet är inte värt ett skit!