• Sun 28 Mar 2021 20:02
    121770 visningar
    2612 svar
    2612
    121770

    BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET

    Hej!

    Här kommer en grupp för oss som, väntar vårat första barn i december 2021.

    Jag tänker att det är roligt att dela med sig av våra BF-datum och vår ålder.

    KNAS, 31 år, BF 7/12

    Tjing!

  • Svar på tråden BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET
  • Wed 31 Mar 2021 12:12
    #31
    +1
    bananmilkshake skrev 2021-03-31 11:21:38 följande:

    Åh taaaack, du fattar inte vad det hjälper min oro! <3 Vilken vecka är du i? 

    Jag har fortfarande molvärk lite då och då, och är varm, plus en aningens antydan till förstadiet till illamående efter jag ätit frukost och lunch, så jag är glad för dom grejerna så länge. :) 


    Åh så skönt att det kunde hjälpa <3. Jag går tydligen in i vecka 8 idag!

    Tycker det låter som du har precis de symtom som är fullt normala! Och som kommer och går. Jag fick också lite kramper emellanåt, som kom om jag gjorde en rörelse där jag liksom sträckte ut ut magen, men det har lagt sig igen.

    BM sa att allt detta var helt normalt, det kan komma och gå och jag behöver inte oroa mig förrän jag får en blödning. Då kan jag ringa henne om jag vill, men även små blödningar är vanligt i början av graviditeten och oftast inget att oroa sig för :)

    Jag längtar till KUB i maj, då får min sambo och jag på riktigt veta hur det lilla pyret mår!
  • Wed 31 Mar 2021 14:12
    #32
    Sellerin skrev 2021-03-31 12:12:28 följande:

    Åh så skönt att det kunde hjälpa <3. Jag går tydligen in i vecka 8 idag!

    Tycker det låter som du har precis de symtom som är fullt normala! Och som kommer och går. Jag fick också lite kramper emellanåt, som kom om jag gjorde en rörelse där jag liksom sträckte ut ut magen, men det har lagt sig igen.

    BM sa att allt detta var helt normalt, det kan komma och gå och jag behöver inte oroa mig förrän jag får en blödning. Då kan jag ringa henne om jag vill, men även små blödningar är vanligt i början av graviditeten och oftast inget att oroa sig för :)

    Jag längtar till KUB i maj, då får min sambo och jag på riktigt veta hur det lilla pyret mår!


    Vad skönt att ha gått så långt redan! Jag går in i vecka 5 imorgon.

    Ja jag hoppas det står rätt till. Jag ska försöka sluta googla iaf. Ja, gud vad lättad man kommer vara då! Jag ska ringa gyn imorgon där jag har tid för missfallsutredning, och fråga hur jag ska göra. Hoppas dom kan ta in mig tidigare och ta lite prover.
  • Wed 31 Mar 2021 18:59
    #33
    bananmilkshake skrev 2021-03-31 11:15:58 följande:
    Åh, tack för peppen! Du har rätt, det är ett nytt ägg med nya förutsättningar. :) Det känns mycket bättre nu. Vi har berättat för våra familjer också så vi ska slippa smussla och så dom vet om det går dåligt igen. 

    Jag tycker vi alla officiellt slutar lägga så mycket vikt på symptom nu så här tidigt. :D Tänk att en del inte ens vet att dom är gravida den här tiden, och inte märker nåt heller. 

    Ja, det kommer jag göra. Jag hoppas sjukvården tycker det är rimligt att jag får ett VUL, annars går vi till en privat. Men jag tänker vänta till v.8 helst, dom förra gångerna när jag fick kolla pga oro så var det för tidigt för hjärtslag och det var så plågsamt att gå och vänta och inte veta (eller som sist när vi fick falska förhoppningar). Så nu vill jag vara garanterad att få veta direkt. 

    Nej det finns ju inga garantier, och det gör mig också totalt galen!! Skrikandes

    Verkligen! Det visar sig med tiden vad det blir ändå! Jobbigt men sant... Händer det så händer det och man kan inte göra nåt åt det så tidigt.... Jag kan känna mig lättad att jag äntligen kan gå runt och vara gravid! Jag var superorolig över att det inte kanske skulle gå utan hjälp, då detta är första gången jag är gravid. Så det är jag otroligt tacksam för just nu och jag ska försöka släppa nojjorna lite och se vad som händer. Käka bra, göra trevliga saker och försöka ta hand om mig :) Lättare sagt än gjort men får leva lite i förnekan om att det ska gå nu, hahaha.


    Jag har redan berättat för några av mina närmaste att vi plussat. Kan tycka det ofta är tabu-belagt att folk inte berättar när de försöker eller när de plussar eller när de får missfall. Man vill liksom inte "ta ut lyckan i förväg" eller berätta för mycket att sin kamp där... Då en del bara berättar om man är så långt gången att det är en extremt liten chans för att det ska gå fel... Har full respekt för det och det är upp till en själv att avgöra såklart! <3  Men! Jag funkar inte riktigt så! :D Även fast jag är ganska privat med folk jag inte är nära, så vill dela med mig av det som händer i mitt liv just här och nu med mina närmaste relationer. Allt som som kretsar min oro, min kamp, min längtan, min glädje och min sorg oavsett hur det går sen. Det är bara en sån jag är!


    Snart kommer jag nog berätta för min mamma (hon gick själv igenom väldigt många missfall före och efter mig och jag blev till slut det enda barnet som "överlevde") så jag känner att jag har mycket att vinna på att dela det med henne också.


    Men som sagt: det är upp till en själv, och fint att du kan hitta stöd/ro när du berättat  <3

  • Wed 31 Mar 2021 19:57
    #34
    Grapefrukt89 skrev 2021-03-31 18:59:40 följande:

    Verkligen! Det visar sig med tiden vad det blir ändå! Jobbigt men sant... Händer det så händer det och man kan inte göra nåt åt det så tidigt.... Jag kan känna mig lättad att jag äntligen kan gå runt och vara gravid! Jag var superorolig över att det inte kanske skulle gå utan hjälp, då detta är första gången jag är gravid. Så det är jag otroligt tacksam för just nu och jag ska försöka släppa nojjorna lite och se vad som händer. Käka bra, göra trevliga saker och försöka ta hand om mig :) Lättare sagt än gjort men får leva lite i förnekan om att det ska gå nu, hahaha.


    Jag har redan berättat för några av mina närmaste att vi plussat. Kan tycka det ofta är tabu-belagt att folk inte berättar när de försöker eller när de plussar eller när de får missfall. Man vill liksom inte "ta ut lyckan i förväg" eller berätta för mycket att sin kamp där... Då en del bara berättar om man är så långt gången att det är en extremt liten chans för att det ska gå fel... Har full respekt för det och det är upp till en själv att avgöra såklart! <3  Men! Jag funkar inte riktigt så! :D Även fast jag är ganska privat med folk jag inte är nära, så vill dela med mig av det som händer i mitt liv just här och nu med mina närmaste relationer. Allt som som kretsar min oro, min kamp, min längtan, min glädje och min sorg oavsett hur det går sen. Det är bara en sån jag är!


    Snart kommer jag nog berätta för min mamma (hon gick själv igenom väldigt många missfall före och efter mig och jag blev till slut det enda barnet som "överlevde") så jag känner att jag har mycket att vinna på att dela det med henne också.


    Men som sagt: det är upp till en själv, och fint att du kan hitta stöd/ro när du berättat  <3


    Åh vad glad jag blir för dig! Nu vet du att det går. :) Tycker du tänker helt rätt. <3 

    Haha jag är precis likadan. Har försökt vara ganska öppen med mina missfall också, med dom det känts rätt med. Är så less på att sånt ska vara tabu! Din mamma kommer förstå din oro så det kommer nog kännas väldigt bra för dig att berätta. Lättare att hantera oro om man kan prata om den med någon. Din mamma kommer nog uppskatta det väldigt mycket. :) 
  • Wed 31 Mar 2021 20:44
    #35

    Halloj. Här har det bombats med inlägg ser jag! Hejhej allihop

    Idag är det fyra dagar efter min mens, tog ett digitalt som visade gravid 2-3 så jag tror att jag är rätt så gravid trots att jag hade mens då.

    Ringde kliniken och blev inbokat på tidigt ultraljud den 20 april. Det känns inte roligt med ultraljud, har mest dåliga erfarenheter av dem. Sist fick vi veta att vi fått missfall i vecka 20. Men men det ska man väl överleva

    Läste att ni skrivit lite om symtom. Mina är att jag vaknar 04 varje natt, har molvärk som kommer och går samt extrem hunger. Minns från tidigare graviditeter att symtomen försvunnit utan att det varit problem

  • Thu 1 Apr 2021 07:12
    #36

    Jag håller mig lite låg som ni kanske märker. Fick en liiiten blödning I förrgår och har varit helt säker på att mensen ska komma. Dock har den hållt sig borta så, jag blir blir lite osäker.

    Men jag läser ALLT ni skriver.

    Jag är på 4+1 och jag håller alla tummar på att det vill fortsätta.

  • Thu 1 Apr 2021 08:03
    #37
    Kallamakka skrev 2021-03-31 20:44:58 följande:

    Halloj. Här har det bombats med inlägg ser jag! Hejhej allihop

    Idag är det fyra dagar efter min mens, tog ett digitalt som visade gravid 2-3 så jag tror att jag är rätt så gravid trots att jag hade mens då.

    Ringde kliniken och blev inbokat på tidigt ultraljud den 20 april. Det känns inte roligt med ultraljud, har mest dåliga erfarenheter av dem. Sist fick vi veta att vi fått missfall i vecka 20. Men men det ska man väl överleva

    Läste att ni skrivit lite om symtom. Mina är att jag vaknar 04 varje natt, har molvärk som kommer och går samt extrem hunger. Minns från tidigare graviditeter att symtomen försvunnit utan att det varit problem


    Hej! Men åh vad skönt! Det låter ju väldigt lovande. Jag gjorde ett till test imorse också, för tänk om det bara var fel på det första. Flört Det blev nästan starkare än teststrecket, puuuuuh. Vad skönt att höra att du haft symptom som försvunnit tidigare också utan att det varit något dåligt. Haha, jag har också såna där jobbiga vaken-episoder! Jag hade 01-03 några dagar, nu har tiden ändrats och mest vaknar jag bara svintidigt istället. 

    Förstår din känsla kring ultraljud. Rynkar på näsan Och det måste ha varit fruktansvärt att få det beskedet ni fick i v. 20. Jag hoppas tiden går snabbt för dig fram till den 20:e och att ni får ett bra besked! 
  • Thu 1 Apr 2021 11:59
    #38
    bananmilkshake skrev 2021-04-01 08:03:55 följande:

    Hej! Men åh vad skönt! Det låter ju väldigt lovande. Jag gjorde ett till test imorse också, för tänk om det bara var fel på det första.  Det blev nästan starkare än teststrecket, puuuuuh. Vad skönt att höra att du haft symptom som försvunnit tidigare också utan att det varit något dåligt. Haha, jag har också såna där jobbiga vaken-episoder! Jag hade 01-03 några dagar, nu har tiden ändrats och mest vaknar jag bara svintidigt istället. 

    Förstår din känsla kring ultraljud.  Och det måste ha varit fruktansvärt att få det beskedet ni fick i v. 20. Jag hoppas tiden går snabbt för dig fram till den 20:e och att ni får ett bra besked! 


    Känner igen det där med att ta flera test. Jag har nog tagit flera om dagen ibland, hehe skönt att ditt visade starkt positivt

    Ja.. att få det beskedet var absolut det jobbigaste vi behövt genomlida som par. Det är nu två år sedan så lite distans har vi fått nu. Jag tror att när jag har ett levande barn så kommer jag förstå det mer, vad det faktiskt var vi förlorade (jag ville aldrig se barnet när det kom ut). Det är väldigt ovanligt att det blir så, så jag tror inte att det händer fler gånger i alla fall
  • Thu 1 Apr 2021 12:00
    #39
    KNAS2 skrev 2021-04-01 07:12:59 följande:

    Jag håller mig lite låg som ni kanske märker. Fick en liiiten blödning I förrgår och har varit helt säker på att mensen ska komma. Dock har den hållt sig borta så, jag blir blir lite osäker.

    Men jag läser ALLT ni skriver.

    Jag är på 4+1 och jag håller alla tummar på att det vill fortsätta.


    Jag håller mina med!
  • Thu 1 Apr 2021 12:04
    #40
    KNAS2 skrev 2021-04-01 07:12:59 följande:

    Jag håller mig lite låg som ni kanske märker. Fick en liiiten blödning I förrgår och har varit helt säker på att mensen ska komma. Dock har den hållt sig borta så, jag blir blir lite osäker.

    Men jag läser ALLT ni skriver.

    Jag är på 4+1 och jag håller alla tummar på att det vill fortsätta.


    <3 Hoppas på det bästa!
Svar på tråden BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET