BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET
Hej!
Här kommer en grupp för oss som, väntar vårat första barn i december 2021.
Jag tänker att det är roligt att dela med sig av våra BF-datum och vår ålder.
KNAS, 31 år, BF 7/12
Tjing!
Hej!
Här kommer en grupp för oss som, väntar vårat första barn i december 2021.
Jag tänker att det är roligt att dela med sig av våra BF-datum och vår ålder.
KNAS, 31 år, BF 7/12
Tjing!
Åh taaaack, du fattar inte vad det hjälper min oro! <3 Vilken vecka är du i?
Jag har fortfarande molvärk lite då och då, och är varm, plus en aningens antydan till förstadiet till illamående efter jag ätit frukost och lunch, så jag är glad för dom grejerna så länge. :)
Åh så skönt att det kunde hjälpa <3. Jag går tydligen in i vecka 8 idag!
Tycker det låter som du har precis de symtom som är fullt normala! Och som kommer och går. Jag fick också lite kramper emellanåt, som kom om jag gjorde en rörelse där jag liksom sträckte ut ut magen, men det har lagt sig igen.
BM sa att allt detta var helt normalt, det kan komma och gå och jag behöver inte oroa mig förrän jag får en blödning. Då kan jag ringa henne om jag vill, men även små blödningar är vanligt i början av graviditeten och oftast inget att oroa sig för :)
Jag längtar till KUB i maj, då får min sambo och jag på riktigt veta hur det lilla pyret mår!
Verkligen! Det visar sig med tiden vad det blir ändå! Jobbigt men sant... Händer det så händer det och man kan inte göra nåt åt det så tidigt.... Jag kan känna mig lättad att jag äntligen kan gå runt och vara gravid! Jag var superorolig över att det inte kanske skulle gå utan hjälp, då detta är första gången jag är gravid. Så det är jag otroligt tacksam för just nu och jag ska försöka släppa nojjorna lite och se vad som händer. Käka bra, göra trevliga saker och försöka ta hand om mig :) Lättare sagt än gjort men får leva lite i förnekan om att det ska gå nu, hahaha.
Jag har redan berättat för några av mina närmaste att vi plussat. Kan tycka det ofta är tabu-belagt att folk inte berättar när de försöker eller när de plussar eller när de får missfall. Man vill liksom inte "ta ut lyckan i förväg" eller berätta för mycket att sin kamp där... Då en del bara berättar om man är så långt gången att det är en extremt liten chans för att det ska gå fel... Har full respekt för det och det är upp till en själv att avgöra såklart! <3 Men! Jag funkar inte riktigt så! :D Även fast jag är ganska privat med folk jag inte är nära, så vill dela med mig av det som händer i mitt liv just här och nu med mina närmaste relationer. Allt som som kretsar min oro, min kamp, min längtan, min glädje och min sorg oavsett hur det går sen. Det är bara en sån jag är!
Snart kommer jag nog berätta för min mamma (hon gick själv igenom väldigt många missfall före och efter mig och jag blev till slut det enda barnet som "överlevde") så jag känner att jag har mycket att vinna på att dela det med henne också.
Men som sagt: det är upp till en själv, och fint att du kan hitta stöd/ro när du berättat <3
Verkligen! Det visar sig med tiden vad det blir ändå! Jobbigt men sant... Händer det så händer det och man kan inte göra nåt åt det så tidigt.... Jag kan känna mig lättad att jag äntligen kan gå runt och vara gravid! Jag var superorolig över att det inte kanske skulle gå utan hjälp, då detta är första gången jag är gravid. Så det är jag otroligt tacksam för just nu och jag ska försöka släppa nojjorna lite och se vad som händer. Käka bra, göra trevliga saker och försöka ta hand om mig :) Lättare sagt än gjort men får leva lite i förnekan om att det ska gå nu, hahaha.
Jag har redan berättat för några av mina närmaste att vi plussat. Kan tycka det ofta är tabu-belagt att folk inte berättar när de försöker eller när de plussar eller när de får missfall. Man vill liksom inte "ta ut lyckan i förväg" eller berätta för mycket att sin kamp där... Då en del bara berättar om man är så långt gången att det är en extremt liten chans för att det ska gå fel... Har full respekt för det och det är upp till en själv att avgöra såklart! <3 Men! Jag funkar inte riktigt så! :D Även fast jag är ganska privat med folk jag inte är nära, så vill dela med mig av det som händer i mitt liv just här och nu med mina närmaste relationer. Allt som som kretsar min oro, min kamp, min längtan, min glädje och min sorg oavsett hur det går sen. Det är bara en sån jag är!
Snart kommer jag nog berätta för min mamma (hon gick själv igenom väldigt många missfall före och efter mig och jag blev till slut det enda barnet som "överlevde") så jag känner att jag har mycket att vinna på att dela det med henne också.
Men som sagt: det är upp till en själv, och fint att du kan hitta stöd/ro när du berättat <3
Halloj. Här har det bombats med inlägg ser jag! Hejhej allihop
Idag är det fyra dagar efter min mens, tog ett digitalt som visade gravid 2-3 så jag tror att jag är rätt så gravid trots att jag hade mens då.
Ringde kliniken och blev inbokat på tidigt ultraljud den 20 april. Det känns inte roligt med ultraljud, har mest dåliga erfarenheter av dem. Sist fick vi veta att vi fått missfall i vecka 20. Men men det ska man väl överleva
Läste att ni skrivit lite om symtom. Mina är att jag vaknar 04 varje natt, har molvärk som kommer och går samt extrem hunger. Minns från tidigare graviditeter att symtomen försvunnit utan att det varit problem
Jag håller mig lite låg som ni kanske märker. Fick en liiiten blödning I förrgår och har varit helt säker på att mensen ska komma. Dock har den hållt sig borta så, jag blir blir lite osäker.
Men jag läser ALLT ni skriver.
Jag är på 4+1 och jag håller alla tummar på att det vill fortsätta.
Halloj. Här har det bombats med inlägg ser jag! Hejhej allihop
Idag är det fyra dagar efter min mens, tog ett digitalt som visade gravid 2-3 så jag tror att jag är rätt så gravid trots att jag hade mens då.
Ringde kliniken och blev inbokat på tidigt ultraljud den 20 april. Det känns inte roligt med ultraljud, har mest dåliga erfarenheter av dem. Sist fick vi veta att vi fått missfall i vecka 20. Men men det ska man väl överleva
Läste att ni skrivit lite om symtom. Mina är att jag vaknar 04 varje natt, har molvärk som kommer och går samt extrem hunger. Minns från tidigare graviditeter att symtomen försvunnit utan att det varit problem
Hej! Men åh vad skönt! Det låter ju väldigt lovande. Jag gjorde ett till test imorse också, för tänk om det bara var fel på det första. Det blev nästan starkare än teststrecket, puuuuuh. Vad skönt att höra att du haft symptom som försvunnit tidigare också utan att det varit något dåligt. Haha, jag har också såna där jobbiga vaken-episoder! Jag hade 01-03 några dagar, nu har tiden ändrats och mest vaknar jag bara svintidigt istället.
Förstår din känsla kring ultraljud. Och det måste ha varit fruktansvärt att få det beskedet ni fick i v. 20. Jag hoppas tiden går snabbt för dig fram till den 20:e och att ni får ett bra besked!
Jag håller mig lite låg som ni kanske märker. Fick en liiiten blödning I förrgår och har varit helt säker på att mensen ska komma. Dock har den hållt sig borta så, jag blir blir lite osäker.
Men jag läser ALLT ni skriver.
Jag är på 4+1 och jag håller alla tummar på att det vill fortsätta.
Jag håller mig lite låg som ni kanske märker. Fick en liiiten blödning I förrgår och har varit helt säker på att mensen ska komma. Dock har den hållt sig borta så, jag blir blir lite osäker.
Men jag läser ALLT ni skriver.
Jag är på 4+1 och jag håller alla tummar på att det vill fortsätta.