BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET

God morgon alla nyblivna morgon människor!

Jag har tyvärr börjat blöda igen igår, med lite kramper och en del koagulerat härliga klumpar av blod. Med fem missfall i bagaget känns det inte alls positivt och väldigt bekant. Numera kommer bara färskt blod och inte i samma mängd och det gör inte ont längre. Dagens test är fortfarande väldigt starkt men svagare. Psykologiskt försvann alla symtom i och med blödningen, även om brösten gör ont så gör det inte det i mitt huvud längre. Så så var det nog åt skogen med den här graviditeten också. Tänker jag. Kommer fortsätta ta tester för att bekräfta det jag redan känner.

På tisdag ringer jag IVF kliniken och hör med dem hur vi går vidare eftersom vi inte kan försöka naturligt. Om det ens är lönt att fortsätta stoppa in befruktade ägg i mig eller om vi ska tänka om och kanske använda någon annans gener. Vad vet jag. Missfallsutredning är gjort utan fynd för längesen, med hysteroskopi utan fynd och inga genetiska deffekter på oss eller autoimmuna sjukdomar. Så här står vi nu, fem år senare och med fler frågor än svar. Är så fruktansvärt besviken på det här nu. Nästan så jag inte vill ha barn längre.

Är ändå glad för att jag vågade gå med här då jag inte kunnat vid de tidigare graviditeterna för att det är svårt att alltid vara den som blir det dåliga exemplet, det är svårt att tro att man ska slippa bli det. Men men, hoppet är det sista som överger en säger dem och jag omfamnar alla gånger jag vågar vara positiv. Jag vet att det ordnar sig och vi repar oss alltid men första dagen av insikt är alltid tuff. Men sen kommer vi igen.

Tack för mig och lycka till ni andra!

God morgon alla nyblivna morgon människor!

Jag har tyvärr börjat blöda igen igår, med lite kramper och en del koagulerat härliga klumpar av blod. Med fem missfall i bagaget känns det inte alls positivt och väldigt bekant. Numera kommer bara färskt blod och inte i samma mängd och det gör inte ont längre. Dagens test är fortfarande väldigt starkt men svagare. Psykologiskt försvann alla symtom i och med blödningen, även om brösten gör ont så gör det inte det i mitt huvud längre. Så så var det nog åt skogen med den här graviditeten också. Tänker jag. Kommer fortsätta ta tester för att bekräfta det jag redan känner.

På tisdag ringer jag IVF kliniken och hör med dem hur vi går vidare eftersom vi inte kan försöka naturligt. Om det ens är lönt att fortsätta stoppa in befruktade ägg i mig eller om vi ska tänka om och kanske använda någon annans gener. Vad vet jag. Missfallsutredning är gjort utan fynd för längesen, med hysteroskopi utan fynd och inga genetiska deffekter på oss eller autoimmuna sjukdomar. Så här står vi nu, fem år senare och med fler frågor än svar. Är så fruktansvärt besviken på det här nu. Nästan så jag inte vill ha barn längre.

Är ändå glad för att jag vågade gå med här då jag inte kunnat vid de tidigare graviditeterna för att det är svårt att alltid vara den som blir det dåliga exemplet, det är svårt att tro att man ska slippa bli det. Men men, hoppet är det sista som överger en säger dem och jag omfamnar alla gånger jag vågar vara positiv. Jag vet att det ordnar sig och vi repar oss alltid men första dagen av insikt är alltid tuff. Men sen kommer vi igen.

Tack för mig och lycka till ni andra!

Hej!

Väntar första barnet, 25år med min pojkvän som är 28år. Bf 15 december.

Så vecka 3+3 ännu bara.

Välkommen in i tråden och hoppas allt ska gå bra för dig! :)

Välkommen! Spännande! Hoppas att allt går vägen för er <3

God morgon alla nyblivna morgon människor!

Jag har tyvärr börjat blöda igen igår, med lite kramper och en del koagulerat härliga klumpar av blod. Med fem missfall i bagaget känns det inte alls positivt och väldigt bekant. Numera kommer bara färskt blod och inte i samma mängd och det gör inte ont längre. Dagens test är fortfarande väldigt starkt men svagare. Psykologiskt försvann alla symtom i och med blödningen, även om brösten gör ont så gör det inte det i mitt huvud längre. Så så var det nog åt skogen med den här graviditeten också. Tänker jag. Kommer fortsätta ta tester för att bekräfta det jag redan känner.

På tisdag ringer jag IVF kliniken och hör med dem hur vi går vidare eftersom vi inte kan försöka naturligt. Om det ens är lönt att fortsätta stoppa in befruktade ägg i mig eller om vi ska tänka om och kanske använda någon annans gener. Vad vet jag. Missfallsutredning är gjort utan fynd för längesen, med hysteroskopi utan fynd och inga genetiska deffekter på oss eller autoimmuna sjukdomar. Så här står vi nu, fem år senare och med fler frågor än svar. Är så fruktansvärt besviken på det här nu. Nästan så jag inte vill ha barn längre.

Är ändå glad för att jag vågade gå med här då jag inte kunnat vid de tidigare graviditeterna för att det är svårt att alltid vara den som blir det dåliga exemplet, det är svårt att tro att man ska slippa bli det. Men men, hoppet är det sista som överger en säger dem och jag omfamnar alla gånger jag vågar vara positiv. Jag vet att det ordnar sig och vi repar oss alltid men första dagen av insikt är alltid tuff. Men sen kommer vi igen.

Tack för mig och lycka till ni andra!

Jag blir så ledsen av att läsa vad du behövt gå igenom! Vilken stark person du verkar vara, som levt i detta i så många år. Måste vara otroligt tufft att inte få något svar på varför det blir missfall. Detta som du upplever nu är då kanske det sjätte missfallet efter IVF?

Hur nära inpå kan man göra nya IVF-försök och brukar vården ha någon gräns för när de inte längre vill assistera en med det...? Mår du bra i övrigt, fysiskt och psykiskt så att det inte är något där som spökar hos dig? Läst att vissa som tränar mycket kan få missfall, exempelvis. Det där med fertilitet verkar ju också kunna kunna och gå i perioder..

Min text ovan hjälper ju inte dig ett dugg, det förstår jag, men jag önskar dig genuint lycka till och vill att det ska gå vägen för dig förr eller senare, och vill sända massa extra styrkekramar till dig. <3

Men nää vad jag blir ledsen för din och er skull. Det var fint att ha dig med här i tråden och jag tycker du var så jävla bra som gick med och kan se på det hela på det sätt du gör. Det är ju alltid en risk men man kan få så mycket bra stöd, och vi hejar alla på er och att det ska funka nästa gång. Vi är din eviga hejarklack! 

All lycka till och jag hoppas ni får exemplarisk hjälp från IVF-kliniken! 

Åh bryt ihop och kom igen (lättare sagt än gjort).

Kom ihåg att du är stark och modig.

Lycka till med allt framöver <3

Ja precis. Vi kan inte naturligt bli gravida. Så jag är evigt tacksam för att IVF finns, även om det hittills lett till sex missfall. Om detta också är ett då hela IVF biten är fullt accepterad och även om tidsaspekten är sjukt lång så är det också okej. Missfallen är svårare att acceptera dock. Så vi mår oftast bra psykiskt, tills jag blir gravid då x)

Jag får göra en ny insättning av ett befruktat ägg efter två cykler, har fyra ägg i frysen på labbet som väntar. Det lär bli en ny chans i maj men just nu känns det onödigt att använda dem, ska som sagt höra med dem om de inte kan göra nåt mer för mig innan.

Man får göra tre IVF försök landstingsfinansierat, och det har vi gjort nu under de här fem åren. Så snart om inte de fyra äggen skulle funka så får vi bekosta det själva.