• Sid
    Thu 1 Apr 2021 09:01
    741 visningar
    2 svar
    2
    741

    Hur är det att bo i ett kollektivhus?

    Hej,
    Precis som det står i rubriken, jag undrar om någon som bor eller har bott i ett kollektivhus vill dela med sig av sina erfarenheter? 
    Hur skiljer det sig från att bo i en vanlig hyreslägenhet? Jag förstår att man måste vara delaktig i kollektivhusföreningens verksamhet/aktiviteter men skulle verkligen uppskatta om någon vill dela med sig av sina egna erfarenheter.
    Hur är det rent praktiskt?
    Jag är extra intresserad av hur det funkar med att bo i ett av kollektivhus som tillhör dem kommunala bostadsbolagen i Stockholm. 
    Jag letar nämligen efter en lägenhet med bättre läge än min nuvarande och funderar om det kan vara ett alternativ för mig.
    Tack på förhand!

  • Svar på tråden Hur är det att bo i ett kollektivhus?
  • Thu 1 Apr 2021 10:07
    #1

    Jag har bott i ett kollektivhus (inte i Stockholm) som var en brf med ca 40 lägenheter.

    Jag trivdes väldigt bra med det sociala, att man naturligt lärde känna sina grannar väldigt väl och blev vän med dem. Men framför allt var det så oerhört praktiskt med gemensam matlagning, herregud vad man sparade tid i vardagen. Jag hade två yngre barn när vi bodde i kollektivhuset och det var så skönt att slippa laga middag varje dag, och om den äldre kom hem tidigare än oss från skolan (hon gick i lågstadiet och kunde gå hem själv ibland för skolan låg nära) så var det tryggt att veta att det alltid fanns vuxna i köket som hon kunde gå till.

    Det funkade så att alla boende var uppdelade i fyra olika matlag som roterade med ansvar för matlagning varsin vecka. Någon vecka innan man hade matlag så hade gruppen ett möte och gjorde upp schema om vilka dagar man hade kökstjänst. Vi fick ta två pass var, antingen matlagning kl. 15-17, eller disk kl. 17-19. En i gruppen var matplanerare (vi hade en fast person som planerade maten och inte hade kökstjänst).

    Veckan innan vår grupp hade matlag satte vår matplanerare upp en meny för kommande vecka. Vi hade gemensam mat måndag-fredag, helgerna fick man laga mat själv hemma. Vi hade alltid två rätter att välja mellan, en kött/fisk och en veg. Måndag-torsdag satt listan uppe så alla boende kunde fylla i på en lista vilka dagar man ville äta och hur många personer från familjen som ville ha mat, kött eller veg. Ville man ha gäster någon dag var det bara att lägga till en extra person.

    På torsdag kväll tog matplaneraren ner listan och räknade ihop hur många som skulle äta, och beställde varor som kördes ut till huset måndagen därpå.

    Vi hade ett fullstort restaurangkök med skafferi och kylar, och en mysig matsal som låg centralt i huset.

    Sedan kom man till sitt pass de dagar man hade kökstjänst, där hade matplaneraren satt veckans menyer i en pärm och så var det bara att följa recepten och laga maten. Det var mysigt och kul att laga mat ihop, man gick och småpratade och fick verkligen en chans att lära känna varandra. Ibland kom några hungriga grannbarn in och frågade vad det blev för mat och fick kanske en morot att knapra på. Det var god näringsrik mat, alltid en god sallad till och på fredagar gjorde man dessutom efterrätt. Sedan kunde grannarna droppa in och äta när man ville mellan kl 17-19. Blev någon sen kunde man ringa så lade vi undan mat. Antingen kunde man äta nere i matsalen tillsammans eller så hämtade man bara maten i köket med bricka och åkte upp och åt hemma i sin egen lägenhet med egna familjen. En del åt alltid uppe hos sig, andra åt alltid nnere medan de flesta gjorde lite som man kände för just den dagen. Sen var det bara att åka ner med disken till köket efteråt. Ev mat som blev över lades i matlådor och åkte in i frysen, där kunde man sedan köpa matlåda och ta med till jobbet.

    Maten lagades till självkostnadspris men blev billigare än att laga själv eftersom man fick storköksfördelar och råvarorna köptes till grossistpriser. Framför allt var det nyttig och varierad mat med väl genomtänkt veckomeny. När jag lagar mat själv orkar jag inte planera och jag äter inte fisk en gång i veckan, gör inte alltid sallad mm. För barnfamiljerna var det skönt att veta att maten var färdig när man kom hem, bara att sätta sig och äta. Blev man sen från jobbet visste man att ungarna i alla fall fick middag i tid.

    För barnen var det ett väldigt tryggt sätt att bo på. De kände alla grannar och de äldre barnen fostrades in i rollen att hjälpa och leka med de yngre. Det var riktigt idylliskt och fint. Förutom matsalen och köket fanns det andra gemensamma utrymmen; lekrum för barnen, tidningsrum/vardagsrum dit alla dagstidningar prenumererades, gym, bastu, snickarverkstad, och ett gästrum man kunde hyra per natt om man fick gäster som inte fick plats hemma.

    Sedan hade vi städdagar ett par gånger om året inomhus och i trädgården, precis som en vanlig brf.

    Jag trivdes otroligt bra med det boendet, vi flyttade pga att vi flyttade till en annan stad och jag skulle gärna bo i kollektivhus igen. Jag kommer nog troligtvis att göra det igen i framtiden. I vårt hus var det blandade åldrar, de flesta var nog 25-50 år och det var många barnfamiljer men också singelhushåll och par utan barn. Vi hade två äldre som bodde i vårt hus som blev som mormor för hela huset. Vi bodde på samma våningsplan som en "mormor" och vi var ofta hos henne och fikade, våra ungar sprang hos henne och vi hjälpte självklart henne med allt hon behövde få hjälp med.

    Oj vad långt det blev :) nu längtar jag verkligen tillbaka till den tiden, blev påmind av hur mysigt och bra det var!

  • Thu 1 Apr 2021 10:22
    #2

    Visst ja, vi hade städschema också men det var mer sällan än matlagningen. En vecka per lägenhet så det blev knappt en vecka per år som man ansvarade för städning av alla gemensamma utrymmen och fick vika några timmars tid för det.

    Det blev lite pussel med tider den vecka man hade matlagning men å andra sidan slapp man helt lägga tid på att handla, planera middag, laga mat och diska de andra veckorna så det vägde upp mer än väl.

    Vårt kollektivhus var extremt välskött och funkade väldigt bra, jag har hört om andra kollektivhus där det inte funkar riktigt lika väl och det beror väl delvis på av vilka anledningar folk vill flytta dit. Om alltför många inte bryr sig om själva kollektivtanken utan bara vill bo där för att det är bra läge - eller för att få en lägenhet vilken som helst - ja då faller hela konceptet. Man måste ändå vara intresserad av att bo kollektivt och vilja delta i allt det gemensamma och helst bidra till god stämning.

    Vi hade ett par stycken i vårt hus som inte ville vara med, en deltog under protest och den andra vägrade vara med på allt. Eftersom det var brf var det väl inte helt enkelt att tvinga honom sälja och flytta och även om det är hyresrätt är det lite krångligt att bli av med en boende som inte passar in, även om det säkert står i stadgarna att man ska delta. Men gillar man inte gemenskapen och tycker det är ett dåligt sätt att bo på så ska man inte välja den typen av boende, det förstör tyvärr för alla andra som vill att kollektivet ska fungera.

Svar på tråden Hur är det att bo i ett kollektivhus?