Inkompetenta kollegor och dåliga chefer
Min arbetsplats är ganska dysfunktionell. Jag älskar egentligen mitt jobb och mina arbetsuppgifter, men klimatet på arbetsplatsen och några av mina kollegors totala inkompetens och ovilja att öht jobba tär så oerhört på mig. Och jag vet inte hur jag ska göra för att förändra något, vem talar man med? För cheferna är ett lika stort problem när de blundar för allt.
Framförallt är det två kollegor som är problemet. För att ni ska förstå lite bättre ska jag beskriva hur de funkar.
Kollega 1 arbetar framförallt med Öppen förskola för föräldrar och yngre barn.
Hon har ingen utbildning, med undantag från en tvåveckors barnledarkurs. Trots detta drar hon sig inte för att högt slänga ur sig saker som hon inte har en aning om som om hon vore expert. Ibland till och med sånt som är direkt felaktiga och över alla gränser för vad som är okej. Har hört henne säga till mammor med sexmånaders bebisar att de måste sluta amma tillexempel.
Hon har också högljutt sagt till en liten pojke att han inte får leka med dockor för att han är pojke, och till en pappa med ett gråtande barn att barnet bara gråter för att hen vill till mamma och inte pappa. Vid ett tillfälle har hon suttit och talat om hur muslimer är onda och våldsamma terrorister. En annan gång sa hon till en person från Libanon att anledningen till krig och konflikter i Libanon beror på att de är syndare, och att det står i bibeln.
När två lite äldre barn satt och pratade om vilka länder de var från, och ett av dem sa att han var hälften syrian och hälften svensk, sa hon emot "Du är inte svensk! Du är syrian!" (hon är själv syrian).
Det här är bara ett axplock av sånt hon gör. Dessutom täcker inte hennes verksamhet den arbetstid hon har. Så medan vi andra har ganska mycket att göra, har hon ingenting. Hon sitter ofta i barnlokalen och läser, eller går tidigt från jobbet. Utöver detta fuskar hon med statistiken och hävdar ofta att det är minst 20 personer i verksamheten, fast det är typ fem, och hon är expert på att ta åt sig äran för andras arbete.
Trots detta hyllas hon av chefen, fast han inte kan ha undgått allt som händer.
Kollega 2 är lokalvårdare. Men hon vill inte städa. Istället går hon runt och "låtsasstädar", eller sitter och fikar. Hon börjar laga lunch vid 11.30, sitter och äter till 13tiden, och efter det är det inte ovanligt att hon tar en promenad. Sen vid 14.30 är det fika i en halvtimme, och vid 15.30 går hon hem.
Men ofta klagar hon på hur mycket hon har att göra, att det är så stressig toch att hon inte hinner med. Så nu har chefen bestämt att hon ska få hjälp några timmar då och då av personer som arbetstränar. Det som händer då är att hon sitter på en stol och tittar på när de städar åt henne.
När hon väl "städar" innebär det i princip bara tömma papperskorgarna på kontoren och torka av golven lite slarvigt.
Den mopp hon använder låter hon stå i skitigt vatten över natten. Hinken har non aldrig rengjorts ordentligt, hon hällar bara ut och fyller på nytt. Själva mopphuvudet byts väldigt sällan ut, och hon använder samma redskap på både toaletter och i övriga utrymmen. En gång såg jag henne först torka av en soptunna, och sedan matbord med samma disktrasa utan att ens skölja den mellan.
Det går inte att prata med vår närmaste chef om detta, då det är som att tala med en vägg. Hans chef i sin tur är inte mycket bättre.
Tvärtom möts man av en kall hand och "man ska inte tala illa om sina kollegor", fast detta är ett stort problem. Det finns ingen vi-känsla alls i arbetslaget, och det faktum att vissa får göra precis som de vill medan andra dignar under arbetsuppgifter och även får kritik för småsaker.
Jag vet inte hur man ska komma till rätta med problemen.