Hjälp mig förstå min hustru

Ni har 4 barn. Alla under - tja, 8 eller 10 år kanske? En kvinna som är gravid 4 gånger på 8-10 år, har 4 förlossningar och kanske ammar barnen också? Det är ganska svårt att få till någon större lust då. Anti-sex-hormoner i hela kroppen (ja, kvinnor har det efter barnafödsel), sömnbrist och små barnkroppar som klänger på en hela tiden. Då blir man inte sugen på att ha även en manskropp som kommer och klänger. Ursäkta, men så känner de flesta kvinnor i den situationen, oavsett vem deras man är.

Barnen blir större, kvinnan slutar ha konstiga hormoner som stör, hon får sova mer och äga sin egen kropp igen, då kommer lusten tillbaka. Om inte mannen innan dess har tjatat i hjäl henne.

Men att hon vill ta hjälp av familjerådgivning är ju jättebra, vad har du emot det? Då bli hon tvungen att säga hur hon känner och varför hon inte vill ha sex. Plus att hon måste lyssna på dig, kan inte springa ut ur rummet eller tysta dig. Ofta är det stora problemet att ena parten inte vill kännas vid att det öht finns problem.

Sen är det tydligt att hon (åtminstone just nu) inte känner sig attraherad av dig och även saknar kärlekskänslor. Läget är allvarligt och du måste se familjerådgivningen som er stora chans att rätta till saker. Det du INTE ska göra är att lägga dig platt och bara försöka vara till lags, det kommer att fjärma henne än mer. Dina känslor och behov är lika mycket värda som hennes. Tro inte heller att hennes avståndstagande beror på att ni har fyra barn, det är bara en undanflykt som kvinnor tar till när de tappat attraktionen. Felet ligger djupare än så.

Jag tror det är en bra grej att gå till en familjerådgivare. Denna kan hjälpa er med er kommunikation, bena ut vad som är problemet och så vidare.

Ja jisses... den tiden när ens kropp hela tiden var ett verktyg för barnens behov och när man väl fick tid över att bara få ha sin kropp i fred och få vara ifred från all kärlek.., ja då kom mannnen och ville ha sitt. Sen kom katten och ville ha sin beskärda del av gos, och sen vaknade barnen då var allt igång.

....Fast detta kan inte enbart handla om sexet. Det måste vara något annat här som du inte berättat för oss TS. En kvinna blir inte kall och avståndstagande för att mannen är lite pilsk. (Det är de flesta män). Brist på sex och närhet är vanligtvis symtom på andra problem i relationen...

Hur har ni det i övrigt? Hur mår ni? Har det hänt tråkigheter hos någon av er?

Hon ifrågasätter det liv hon lever... det låter som en livskris.

Och skitbra att hon vill kämpa för er och ta hjälp av en expert! Det är ju bara positivt.

Låter tufft och förstår att du mår dåligt. Men om ni älskar varandra och viljan att kämpa finns hos båda så är jag övertygad om att ni kommer fixa detta. Ni kanske t.o.m. kommer ut ur det starkare och får en nytändning

Som jag skrev så är jag inte kvinna så jag har antagligen inte samma tänk därav jag ber om hjälp här då jag antar att det finns andra i denna situationen.

Psykolog och rådgivning är för mig något "pinsamt". Jag känner mig misslyckad när jag inte klarar av att lösa problemet själv. Men jag antar att jag får svälja den stoltheten och testa.

Mitt största problem är att detta håller på att dra in mig i psykiskt dåligt mående, och då stänger jag av allt. Därav börjar jag få panik på de här då jag inte vill hamna i den situationen igen (har vart där tidigare).

Men om jag förstår er rätt så bör jag följa med på rådgivningen och inte vara så på under tiden.

Läste igenom själv hur jag formulerat mig och förstår att de kan låta konstigt, så för att förtydliga det hela så är inte sex ett måste utan har bara blivit en grej i allt. Jag har inga problem att bara ligga och mysa och att de stannar där. Men känslan av allt plus att hon inte vill ha sex har gjort detta förmodligen större än vad de igentligen är.

Ditt inlägg är en blandning av klokhet, och en dumhet.

De flesta kvinnor jag känner har haft liten eller ingen sexlust när de ammat, inte fått sova ordentligt på månader (eller år...) och/eller när deras man inte förstår detta utan "tjatar" om sex, så någon "undanflykt" är det inte. I alla fall inte för alla. Det har inte alls nödvändigtvis med att göra att man har tappat attraktionen och/eller inte har några kärlekskänslor, ibland är man helt enkelt för trött och har för många krav på sig i vardagen för att vilja ha sex. För de flesta blir det bättre allt eftersom barnen blir äldre, speciellt om man kunnat ha en rak och öppen kommunikation under de tuffa åren.

Att ha olika grad av lust i ett förhållande är problematiskt, men det löser man med kommunikation, förståelse, insikt och kompromisser, inte genom att avfärda den andres känslor som "undanflykter".

Som jag skrev så är jag inte kvinna så jag har antagligen inte samma tänk därav jag ber om hjälp här då jag antar att det finns andra i denna situationen.

Psykolog och rådgivning är för mig något "pinsamt". Jag känner mig misslyckad när jag inte klarar av att lösa problemet själv. Men jag antar att jag får svälja den stoltheten och testa.

Mitt största problem är att detta håller på att dra in mig i psykiskt dåligt mående, och då stänger jag av allt. Därav börjar jag få panik på de här då jag inte vill hamna i den situationen igen (har vart där tidigare).

Men om jag förstår er rätt så bör jag följa med på rådgivningen och inte vara så på under tiden.

Det är inte fel att be om hjälp, du är inte mindre kompetent eller sämre som människa för att du behöver hjälp ibland. Speciellt inte med en sådan skör och vacker sak som ett äktenskap. Vad är värst, att behöva hjälp eller att behöva skiljas?

Tvärtom om, det är starkt och modigt att be om och ta emot andras hjälp.
Det måste alla människor som vill växa och utvecklas göra.