Han kommentera när jag äter sött

Shit vad alla verkar leva i förhållanden där man alltid tror det värsta om varje kommentar. Om ts sällan äter sötsaker så är det väl inte så konstigt att man säger ett hoppsan för att man blir överraskad?

Sedan håller jag med om att det är klumpigt i just det här fallet eftersom att ts med sina tidigare ätstörningar tolkar det som en negativ kommentar.

Om jag hör en sådan kommentar eller liknande så tänker jag att det är en positiv kommentar av typen "hejsan, hoppsan nu är det mys på gång. Härligt värre"

Säg åt honom att hålla käften. Folk har en tendens till att förstå att man menar allvar om man hugger ifrån ordentligt.

Säg "Hoppsan, ska du verkligen äta det där? Du som inte tränar" nästa gång han äter något onyttigt. Han kommer aldrig mer kommentera när du äter onyttigt igen.

Det är inte så per automatik att man måste stå ut med att bli "pikad" eller kommenterad på det sättet. Det äringet som behöver ingå i samboskapet.

Om du tydligt sagt till honom att du inte vill att han kommenterar vad du äter bör han kunna avstå det (oavsett om han "bara" uttrycker förvåning). Man bör kunna anpassa sig till såna mindre behov hos sina partneers. Det är ju inget som kan påverka sambons liv särskillt mycket, att behöva sluta med det.

Inte handlar det om att behöva tassa runt dina ätstörningar. Det är inget tassande eller extremt anpassande i att undvika att kommentera folks ätande.

Jag hade också sagt till om sambon gjorde så, trots att det inte skulle trigga igång ätstörningar hos mig.

Byt man, min man är anledningen till att mina ätstörningar gick över han lagar all mat till mig ( lagar lite mat själv nu) och peppar mig att äta. Tar jag en kaka så tar han två för att stötta mig.

Skaffa inte barn med denna idiot Det är inte normalt det han håller på med. Tänk om ni får en dotter då skulle han vara andledningen till hennes ätstörning skulle du vilja att hon får lida som du gjort?

Fortfarande en oförskämd kommentar.

Jag har inte din bakgrund, men jag vill ha mitt te sött. Det kan jag få kommentarer om och jag ser den inte som harmlös utan oförskämt.

(Speciellt när kommentaren kom från en överviktig man som satt med en colaburk i näven).

Han trycker ner dig, uttrycker sitt missnöje. Dina känslor är 100 procent rätt.

Varför är ni tillsammans? Hur är han i övrigt? Känner du dig älskad?

Jag hade blivit vansinnig. Verkligen. Och det hade han fått veta. Jag har slitit - och sliter, som fan för att hålla mig på rätt köl. Innan varje måltid, innan varje smula jag äter behöver jag ha en monolog där mitt jag övertalat mitt det om att det är ok att äta. Hade inte min respektive förstått hade jag fått honom att förstå. Det är enligt mig både empati- och respektlöst att ens tanklöst häva ur sig någonting sådant.