Hur undvika hederskultur i Sverige ?

Om vi nu säger att det är så (jag är inte säker på att det är så, men vi antar bara), så skulle det ändå gälla mest DEN generationen. Nästa generation har ju vuxit upp här, kanske är född här. Det går inte att föra vidare det generation för generation, om inte hela omgivningen gör så. Och då är det viktigt att man undviker getton där folk verkligen gör som de vill och har sin egna lilla samhälle. 

Även om jag måste säga att det inte alltid har varit negativt. Jag har sett exempel på, nån dokumentär, men även annat, om hur man i såna getton ibland reder ut konflikter utan att blanda i polisen. Om de kan utreda och lösa misshandel, stölder och liknande själva, så kan polisen ägna sig åt annat som de inte brukar hinna med. Men det finns förstås också stora risker med sånt. Det beror på om huvudpersonerna är bra. Men det är förstås som att säga en diktatur är bra om diktatorn är snäll. Så visst är det tveksamt. 

Knappast. Hen menar nog att det är inte länge sedan som det var så i Sverige. Vilket ju är sant. 

 Samma hederskultur som det skrivs om i tråden?

Jag tycker likheterna är fler än skillnaderna. Tyvärr så är det inte alls olik.

Det där är inte hederskultur, det där är mansgriseri.
Hederskultur ÄR ett importerat problem, kvinnomisshandel i övrigt utövas av såväl invandrare som svenskar.

Har jag skrivit att kusinäktenskap är förbjudet? Nej, men jag pekade på att det är en fråga lika känslig på BVC och i vården som könsstympning, men där det senare adresseras i större utsträckning idag, även innan begånget brott men utifrån kultur. Familjer där alla barnen har en IF och/eller fysiska funktionsnedsättningar, vilka själva enligt hedersnorm endast duger att gifta bort med andra med funktionsnedsättningar. Helst ASAP. Man behöver tala klarspråk om dessa riskgraviditeter, precis som man gör med andra risker, t.ex ålder. Vad gäller de lagar som finns i andra ärenden så är det en tämligen tam tillämpning. Barn står tyvärr inte högt i kurs i rättsväsendet om du har fel ursprung.

Tjejer backar av flera anledningar: De helt uppenbara som att stå ensam, men också pga av samhällsinstitutioners okunskap och den feghet som bottnar i politisk feghet och utfrysande av kvinnliga politiker med utländsk bakgrund som modigt adresserar hedersvåldet för att gulla med extrema gubbar och en del extrema kvinnor med.

Genom att sluta vara så jävla konflikträdda och daltande kanske?

I Sverige daltas det något enormt med precis allt. Det värsta som kan hända och som ska undvikas till varje pris är att bryta på PK normen och någon känner sig kränkt. Den verkar vara så djupt rotad att man tydligen hellre ser att folk dör än att någon känner sig kränkt (jag tänker på vår "fenomenala" hantering av corona)

Andra länder ställer höga krav, vi ställer inga krav alls men gnäller gärna när det inte blir som man vill. Andra länder är inte rädda att göra saker som sticker i ögonen på minoriteten om det gynnar majoriteten, vi strävar alltid efter någonstans i mitten för att så få som möjligt ska bli missnöjda.

Fortsättning...

Vi känner oss jättesmarta, humanistiska och lite bättre än andra när vi kläcker ur oss meningslösa floskler som "man får inte döma"... klart som fan att man får döma och till och med SKA döma, hur fan ska folk annars fatta att de gör saker som är oacceptabla?... eller "alla förtjänar att respekt"... vad är det för skitsnack?... det är väl klart att alla inte alltid förtjänar andras respekt... respekt är inte kravlöst...respekt är något man gör sig förtjänt av och som man BARA ska få om man behandlar andra väl. Kan man inte respektera andra så flörtjänar man inte andras respekt heller.

Ja det där är ännnu ett exempel på att PK normen och konflikträdsla verkar vara viktigare än att faktiskt skydda människor. 

ALLA vet att det förekommer så gott som uteslutande inom vissa religioner / kulturer. Men eftersom man är så sjukligt rädd för att bryta mot PK normen och säga det rakt ut och öppna pandoras box och vada i skiten tills man rett ut det så sitter alla och låtsas som ingenting och har SM i att försöka uttala sig så försiktigt som möjlig eller tystnad...

Jag vet inte vad jag ska svara...Hur vanligt var det på 70 talet att tjejer var oroliga för att bli hedersmördade av sin släkt?