• Anonym (TS)
    Sun 23 May 2021 23:08
    2442 visningar
    17 svar
    17
    2442

    Hur bevisa för rätten om bristande abstrakt föräldraförmåga?

    Ska upp i rätten angående umgänge för mitt och min föredettas barn. Jag yrkar på att barnet ska ha umgänge varannan helg och lov, medan pappan yrkar på varannan vecka.

    Barnet är 4 år.

    Problemet är att pappan brister i sin föräldraförmåga. Han gjorde det när vi var tillsammans och jag har till viss del sett att problemen kvarstår, men svårt veta allt när man inte bor där. Men att vissa grejer fortgår tyder ju att han inte förändrats alls. Han brister delvis i den basala omsorgen.

    Han lagar aldrig mat utan ger barnet hamburgare och pizza varje dag. Han sitter uppe sent och spelar så barnet kommer sent i säng, långt efter 21. Barnet duschar ibland inte under hela veckan. Han glömmer skicka med ombyte till förskolan, glömmer vissa ytterkläder hemma etc.

    Men det som är det största är väl att han brister i den känslomässiga omsorgen. Ignorerar barnet när denne söker kontakt. Låter barnet sitta framför en skärm större delen av sin fritid. Han svarar ibland inte på tilltal när barnet ropar på honom, han suckar och beter sig som att han är less när barnet söker närhet/trygghet. Orkar inte läsa bok eller ligga en stund med barnet på kvällarna. Glömmer påminna om toalettbesök så barnet kissar ner sig flera gånger per dag. Han visar ingen kärlek eller omtanke utan köper prylar istället som han tänker ska göra barnet glad. Han spenderar stor del av sin fritid till egna intressen t ez datorer och låter barnet spela eller se film under denna tiden. Han är egentligen inte intresserad av att ha barn men gör det för att det är "hans plikt", men det finns inget intresse egentligen.

    Sedan lämnar han över en stor del av föräldraansvaret på sina föräldrar. De hämtar barnet från förskolan nästan varje dag. Lagar middag ibland. Städar hemma hos dem och tvättar kläder. Barnet är där stora delar av helgerna då han ska jobba extra. Många kvällar jobbar han över så barnet är med farföräldrarna. De köper kläder, ytterkläder och skor till barnet. Köper alla sportprylar barnet behöver t ex skridskor, skidor, cyklar etc. Det är ju jätte snällt, men när de inte gör det så går barnet utan. Nu får jag stå för inköp av ytterkläder och kläder som jag skickar med då barnet fått gå i för små kläder hemma hos honom.

    Men....

    Nu till dilemmat. Detta är bara mina ord. Finns inga bevis för dessa saker. Föräldrarna skyddar honom. När jag tagit upp detta med dem så säger de att "han måste jobba, hur ska han hinna med?" t ex.

    Hur ska jag kunna få fram detta till rätten?

    Han kan såklart prata för sig. Han vet vad som är rätt och fel men väljer att göra fel. Detta är en stor anledning till vår separation, men oron jag hade innan kring hur han skulle kunna ta hand om barnet gjorde att jag stannade tills barnet var 3 år. Nu står vi här och min oro var sann. Vad gör man!?

  • Svar på tråden Hur bevisa för rätten om bristande abstrakt föräldraförmåga?
  • Anonym (K)
    Mon 24 May 2021 06:23
    #1

    Ts, det du beskriver är ledsamt men faktiskt ingen brist som skulle göra någon skillnad gällande omfattningen av umgänget. Om du vore en bra förälder skulle du försöka stötta honom, på ett sätt som han är mottaglig för, istället för att försöka sätta käppar i hjulet. Du tror väl inte det blir bättre om de ses ännu mer sällan så pappan inte alls får träna på sitt föräldraskap? Och att han köper leksaker som han tror ska göra sonen glad är ju bara bra, det visar att han åtminstone försöker. Han har mycket att jobba på, men som du håller på gör du bara saken värre. Försök sätta ditt barn först här! Jag fattar att du tror att du gör det men det bästa vore som sagt om du försökte stötta istället för att stjälpa ännu mer.

  • Gameof­throne­s
    Mon 24 May 2021 07:31
    #2
    Anonym (TS) skrev 2021-05-23 23:08:03 följande:

    Ska upp i rätten angående umgänge för mitt och min föredettas barn. Jag yrkar på att barnet ska ha umgänge varannan helg och lov, medan pappan yrkar på varannan vecka.

    Barnet är 4 år.

    Problemet är att pappan brister i sin föräldraförmåga. Han gjorde det när vi var tillsammans och jag har till viss del sett att problemen kvarstår, men svårt veta allt när man inte bor där. Men att vissa grejer fortgår tyder ju att han inte förändrats alls. Han brister delvis i den basala omsorgen.

    Han lagar aldrig mat utan ger barnet hamburgare och pizza varje dag. Han sitter uppe sent och spelar så barnet kommer sent i säng, långt efter 21. Barnet duschar ibland inte under hela veckan. Han glömmer skicka med ombyte till förskolan, glömmer vissa ytterkläder hemma etc.

    Men det som är det största är väl att han brister i den känslomässiga omsorgen. Ignorerar barnet när denne söker kontakt. Låter barnet sitta framför en skärm större delen av sin fritid. Han svarar ibland inte på tilltal när barnet ropar på honom, han suckar och beter sig som att han är less när barnet söker närhet/trygghet. Orkar inte läsa bok eller ligga en stund med barnet på kvällarna. Glömmer påminna om toalettbesök så barnet kissar ner sig flera gånger per dag. Han visar ingen kärlek eller omtanke utan köper prylar istället som han tänker ska göra barnet glad. Han spenderar stor del av sin fritid till egna intressen t ez datorer och låter barnet spela eller se film under denna tiden. Han är egentligen inte intresserad av att ha barn men gör det för att det är "hans plikt", men det finns inget intresse egentligen.

    Sedan lämnar han över en stor del av föräldraansvaret på sina föräldrar. De hämtar barnet från förskolan nästan varje dag. Lagar middag ibland. Städar hemma hos dem och tvättar kläder. Barnet är där stora delar av helgerna då han ska jobba extra. Många kvällar jobbar han över så barnet är med farföräldrarna. De köper kläder, ytterkläder och skor till barnet. Köper alla sportprylar barnet behöver t ex skridskor, skidor, cyklar etc. Det är ju jätte snällt, men när de inte gör det så går barnet utan. Nu får jag stå för inköp av ytterkläder och kläder som jag skickar med då barnet fått gå i för små kläder hemma hos honom.

    Men....

    Nu till dilemmat. Detta är bara mina ord. Finns inga bevis för dessa saker. Föräldrarna skyddar honom. När jag tagit upp detta med dem så säger de att "han måste jobba, hur ska han hinna med?" t ex.

    Hur ska jag kunna få fram detta till rätten?

    Han kan såklart prata för sig. Han vet vad som är rätt och fel men väljer att göra fel. Detta är en stor anledning till vår separation, men oron jag hade innan kring hur han skulle kunna ta hand om barnet gjorde att jag stannade tills barnet var 3 år. Nu står vi här och min oro var sann. Vad gör man!?


    Jag skulle bli förvånad att du skulle få din vilja igenom. Det här är en en utav det vanligaste saker som sker i de flesta hem. Och du vill bara för att du är mamman och ser det negativa hos ditt ex du vill bara hämnas. Han har en papparoll som du har tagit över som du vill göra själv. För att det inte passar dig. Även du har brister i din mammaroll. Du är inte pefekt själv. 

    Jag tror inte att ditt ex ger pizza varje dag och hamburgare. Säger din 4 åring det? En 4 åring kanske upllever det så. De kanske äter de ibland/ofta? Jaa och om han har nu haft exempel varannan helg tills nu rätten kommer. Vad fan gör det om han nu får pizza och hamburgare ?

    Du får liksom tagga ner lite. Jisses.' Kvinnor som du borde tagga ner bra för att du vill. Redan där britser du som mamma tar bort mer papparoll låt han växa i rollen fyfan.

    Ja, jag är själv kvinna med 3. Gift. 
  • Anonym (Klari­ce)
    Mon 24 May 2021 07:44
    #3

    Hej. Jag förstår absoöut din oro, framför allt på bristen på känslomässigt engagemang. Jag tycker absolut du ska lyfta problemen, men träna på att göra det sakligt och neutralt, så att du inte upplevs som "gnällig".

    De som har svarat att detta är normalt... Jag kan bara hoppas att de trollar.

  • Mon 24 May 2021 10:31
    #4

    Tycker att ditt ex låter lite omogen och oförmögen... Men helt ärligt så kanske han inte är så mycket sämre än vad stor andel av föräldraskaran är. Glorian hänger nog på sned i fler hushåll än vad du kan ana - även hos föräldrar som bor i hop. Tänk om alla som använde skärmar som barnvakt och serverade skräpmat skulle förlora vårdnaden av sina barn....

    Ditt ex har ju dessutom fint stöd av sina föräldrar - och du kan ju själv stötta och väga upp tillvaron på den tid barnet bor hos dig. Alltså: jag tror att barnet på sikt mår bättre av en närvarande pappa som inte är perfekt, än en pappa som p.g.a för lite tid blir en sidofigur mer än förälder. (Min åsikt är givetvis annorlunda om det blandas in missbruk, våld eller annan grövre misskötsel.)

  • Anonym (ooo)
    Mon 24 May 2021 10:41
    #5

    Detta kräver ju en utredning via socialtjänsten. Det brukar göras när man ansöker om enskild vårdnad. Vad har gjorts i ärendet hittills? 

  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Tue 25 May 2021 12:57
    #6
    Anonym (K) skrev 2021-05-24 06:23:09 följande:

    Ts, det du beskriver är ledsamt men faktiskt ingen brist som skulle göra någon skillnad gällande omfattningen av umgänget. Om du vore en bra förälder skulle du försöka stötta honom, på ett sätt som han är mottaglig för, istället för att försöka sätta käppar i hjulet. Du tror väl inte det blir bättre om de ses ännu mer sällan så pappan inte alls får träna på sitt föräldraskap? Och att han köper leksaker som han tror ska göra sonen glad är ju bara bra, det visar att han åtminstone försöker. Han har mycket att jobba på, men som du håller på gör du bara saken värre. Försök sätta ditt barn först här! Jag fattar att du tror att du gör det men det bästa vore som sagt om du försökte stötta istället för att stjälpa ännu mer.


    Han ser själv inga brister och är inte intresserad av föräldrautbildningar. Jag har försökt tipsa honom samt erbjudit mig att jag kan gå tillsammans med honom.

    Han har själv en aspergerdiagnos som gör att han har svårt med det sociala och känslomässiga.

    På vilket sätt kan jag stötta honom när vi inte bor tillsammans? Jag har försökt under den tiden vi bodde tillsammans genom att ge tips och råd. Jag har läst böcker för honom om barns behov av känslomässig närhet etc. Han tar inte till sig det.
    Gameofthrones skrev 2021-05-24 07:31:54 följande:

    Jag skulle bli förvånad att du skulle få din vilja igenom. Det här är en en utav det vanligaste saker som sker i de flesta hem. Och du vill bara för att du är mamman och ser det negativa hos ditt ex du vill bara hämnas. Han har en papparoll som du har tagit över som du vill göra själv. För att det inte passar dig. Även du har brister i din mammaroll. Du är inte pefekt själv. 

    Jag tror inte att ditt ex ger pizza varje dag och hamburgare. Säger din 4 åring det? En 4 åring kanske upllever det så. De kanske äter de ibland/ofta? Jaa och om han har nu haft exempel varannan helg tills nu rätten kommer. Vad fan gör det om han nu får pizza och hamburgare ?

    Du får liksom tagga ner lite. Jisses.' Kvinnor som du borde tagga ner bra för att du vill. Redan där britser du som mamma tar bort mer papparoll låt han växa i rollen fyfan.

    Ja, jag är själv kvinna med 3. Gift. 


    Ja. Han äter pizza och hamburgare varje dag. Han kan intelaga mat själv utan beställer alltid mat. Detta är inte något som kommer från 4-åringen utan från honom själv när jag frågar vad de ätit under veckan. Han ser inget problem med det.

    Hans känslomässiga brist är en stor anledning till att vi separerade. Att han inte tog ansvar för barnet. Var jag inte hemma satt barnet endast vid skärm och han satt vid sin dator och spelade.

    Är det en bra uppväxt? Att sitta vid en tv hela sin fritid och äta beställd pizza framför teven? Ingen stimulans eller något. Detta kommer påverka hans utveckling.

    Handlar inte om att jag vill hämnas utan att jag vill det som är det bästa för barnet. Om barnet är hos honom varannan helg och lov t ex så gör det inget att det är mycket snabbmat och tv tittande för det blir under en relativt kort period. Men att spendera halva sitt liv framför en skärm påverkar utvecklingen negativt. Att inte prata med sitt barn och bekräfta, trösta etc det är en brist. Om barnet är ledsen vara strunta i denna t ex. Jag har när vi bodde tillsammans fått ge instruktioner. Att "Nu är X ledsen. Du borde lyfta upp honom." När han väl lyft upp har mab fått säga att "Du kanske måste trösta honom. Prata med honom." Då gör han det. Men han förstår det inte själv. Som jag skrev i tidigare svar har han en asperger diagnos som gör att han har svårt med det sociala och känslomässiga.
    Anonym (Klarice) skrev 2021-05-24 07:44:37 följande:

    Hej. Jag förstår absoöut din oro, framför allt på bristen på känslomässigt engagemang. Jag tycker absolut du ska lyfta problemen, men träna på att göra det sakligt och neutralt, så att du inte upplevs som "gnällig".

    De som har svarat att detta är normalt... Jag kan bara hoppas att de trollar.


    Tack!
    Elis73 skrev 2021-05-24 10:31:25 följande:

    Tycker att ditt ex låter lite omogen och oförmögen... Men helt ärligt så kanske han inte är så mycket sämre än vad stor andel av föräldraskaran är. Glorian hänger nog på sned i fler hushåll än vad du kan ana - även hos föräldrar som bor i hop. Tänk om alla som använde skärmar som barnvakt och serverade skräpmat skulle förlora vårdnaden av sina barn....

    Ditt ex har ju dessutom fint stöd av sina föräldrar - och du kan ju själv stötta och väga upp tillvaron på den tid barnet bor hos dig. Alltså: jag tror att barnet på sikt mår bättre av en närvarande pappa som inte är perfekt, än en pappa som p.g.a för lite tid blir en sidofigur mer än förälder. (Min åsikt är givetvis annorlunda om det blandas in missbruk, våld eller annan grövre misskötsel.)


    Här handlar det inte om att det serveras snabbmat eller använder skärmen som barnvakt. Jag köper också pizza ibland. Sonen sitter framför skärm här också. Utan det handlar om en onormal mängd. Det är snabbmat VARJE dag förutom om hans föräldrar lagar middag. Det är skärm HELA barnens fritid eller att barnet leker själv. Pappan sitter vid dator. Uppmärksammar inte om barnet gör sig illa och om han gör det så tröstar han inte.

    Jag tänker om man vänder på steken. Om du hade enkark som inte svarade dig på tilltal, uppmärksammar när du är ledsen etc. Hur skulle det få dig att känna dig? När du söker kontakt och vill prata om något tittar din sambo inte ens på dig. Hur skulle det påverka dig om det pågick varje dag?

    Jag har levt med denna mannen och jag vet hur det påverkar en människa. Jag tror att det kan vara svårt för en utomstående att förstå. När man är glad och vill berätta något men möts av en vägg och någon som stirrar in i en skärm. Att man kan gråta framför någon utan att det uppmärksammas. Man känner sig till slut ganska obetydlig och värdelös och så blir det ju för barnet till slut också. Det är ingen idé att söka kontakt för man får ingen respons, man får ingen tröst och man får inte hjälp när man behöver det. Hur påverkar det anknytningen t ex?

    Plus det så blir ens vilja överkörd hela tiden. Barnet gråter för att den inte vill äta pizza, men det struntar pappan i.

    Jag blir förvånad över att flera tycker detta är normalt och acceptabelt. Känns som att ni kanske inte förstått omfattningen utan tror att jag överdriver eller att jag menar att det är snabbmat då och då.

    Han stimulerar aldrig barnet. Går aldrig ut med barnet. Leker aldrig med barnet. Ligger aldrig med barnet vid nattning. Tröstar aldrig när denne är ledsen. Hjälper aldrig när barnet ber om hjälp. Svarar inte på tilltal. Prioriterar istället att spela datorspel eller jobba övertid.
    Anonym (ooo) skrev 2021-05-24 10:41:07 följande:

    Detta kräver ju en utredning via socialtjänsten. Det brukar göras när man ansöker om enskild vårdnad. Vad har gjorts i ärendet hittills? 


    Ingenting. Ska till rätten första gången snart. Inget annat har skett.
  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Tue 25 May 2021 12:58
    #7
    Elis73 skrev 2021-05-24 10:31:25 följande:

    Tycker att ditt ex låter lite omogen och oförmögen... Men helt ärligt så kanske han inte är så mycket sämre än vad stor andel av föräldraskaran är. Glorian hänger nog på sned i fler hushåll än vad du kan ana - även hos föräldrar som bor i hop. Tänk om alla som använde skärmar som barnvakt och serverade skräpmat skulle förlora vårdnaden av sina barn....

    Ditt ex har ju dessutom fint stöd av sina föräldrar - och du kan ju själv stötta och väga upp tillvaron på den tid barnet bor hos dig. Alltså: jag tror att barnet på sikt mår bättre av en närvarande pappa som inte är perfekt, än en pappa som p.g.a för lite tid blir en sidofigur mer än förälder. (Min åsikt är givetvis annorlunda om det blandas in missbruk, våld eller annan grövre misskötsel.)


    Vad är annan grövre misskötsel för dig? Handlar det endast om fysisk brist i föräldraskapet? Det psykiska då? Kan mab psykiskt missköta sina barn?
  • Tue 25 May 2021 13:08
    #8

    Om barnet är smutsigt och har urvuxna kläder varannan vecka borde förskolan reagerat. Vem som köper sportutrustning eller om farmor och farfar hämtar på dagis har du inget att säga till om. Det är väl jättebra att de hjälper sonen om han har det svårt?

  • Anonym (Stina­)
    Tue 25 May 2021 13:09
    #9

    Säker på att du inte krånglar till det för dig själv i onödan med en vårdnadstvist? Om han är så totalt oengagerad som du beskriver så kanske det lättaste för alla är att föreslå för honom att du har barnet mer. Säg att det är för att du har mer fritid än honom och att det blir orättvist att han får så lite fritid och du så mycket. Jag är helt seriös - det här kan vara en mer framkomlig väg med en man av den kalibern än att dra igång en tvist där han kommer ge sig 17 på att det ska bli rättvist. Lägg fram rättvisa på ett annat sätt istället. (Naturligtvis har inte du mer fritid, det är bara ett exempel på sådana argument som faktiskt funkar bra med dessa personer)

  • Anonym (Att välja sina stride­r)
    Tue 25 May 2021 13:18
    #10

    I vårdnadstvister kommer massa information upp och gällande umgänge gäller det ju precis som du säger att bevisa det du hävdar.

    Samtidigt fungerar det ju inte så att du trots detta kommer då igenom dina önskemål och önskningar. Min erfarenhet är att folk behöver prata med sitt ombud och faktiskt ha tålamod i processen.

    Att tro att du automatiskt kommer få igenom ditt förslag på umgänge är naivt utifrån det du tar upp. För att du som mamma ser att din föredetta ej möter barnets känslomässiga behov är ju inte samma sak som att andra vuxna reagerar.

    Sen tycker jag du också ska fundera på vad varannan helg och lov betyder. Tänkte du att pappan ska ha Alla påsklov, alla sportlov, sommarlovet och sommarlovet? Eller menar du varannat lov? Och ingår isåfall sommarlovet framöver?

  • Tue 25 May 2021 13:25
    #11
    Anonym (TS) skrev 2021-05-25 12:58:42 följande:
    Vad är annan grövre misskötsel för dig? Handlar det endast om fysisk brist i föräldraskapet? Det psykiska då? Kan mab psykiskt missköta sina barn?
    Absolut kan misskötsel vara psykisk. Tror att psykisk misshandel är långt mycket vanligare än fysisk. Var gränsen går är helt omöjligt att säga - livet är sällan svart eller vitt och de flesta föräldrar har nog någon gång känt att man gått över gränsen för vad man själv tycker är ok. Ständig misskötsel är en annan sak. Förhoppningsvis kan de sociala myndigheterna vara där och bedöma var gränsen går (efter signaler från andra föräldern, förskola, skola, vänner, etc).

    Det jag menade med mitt inlägg var att bara för att något är dåligt, så kanske alternativet (förlora boende, förlora vårdnad, omhändertagande, etc) inte heller är jättebra. Kanske kan en förälder med brister få stöd så att tillvaron blir "bra nog".... Men givetvis finns det en gräns!!!
  • Anonym (ooo)
    Tue 25 May 2021 13:33
    #12

    Det låter konstigt om inget gjorts och ni ska direkt upp i rätten. Så brukar det inte gå till.
    Ni måste väl ha haft individuella samtal via Socialtjänsten eller via någon annan insats i er kommun. De brukar ibland göra hembesök och se hur barnen har det också (men inte alltid). De brukar också ha samtal med barnen. 

    Vad säger din advokat?

  • Anonym (Att välja sina stride­r)
    Tue 25 May 2021 13:41
    #13
    Anonym (TS) skrev 2021-05-25 12:58:42 följande:

    Vad är annan grövre misskötsel för dig? Handlar det endast om fysisk brist i föräldraskapet? Det psykiska då? Kan mab psykiskt missköta sina barn?


    Man kan absolut psykiskt missköta sina barn och det är förstås inte ok. Tyvärr blir det också så att du genom att tvista om umgänget också inte samarbetar, vilket är oerhört viktigt om du ska få fram det du önskar i en vårdnadstvist. Att inte sammarbeta kring barnet är också negativt för att få ha boende på ett bra sätt.

    Genom att driva frågan om varannan helg får du barnets farföräldrar emot dig och pappan får inte en chans att steppa upp och visa att han faktiskt klarar, eller inte klarar ta hand om ert barn.

    Jag tror du kommer ha svårt att övertyga rätten om att det är så illa som du berättar. Och att detta berättigar såpass lite umgänge som du föreslår. För på pappans tid ska han ju hinna både vara förälder och att umgås med sin familj tillsammans med barnet.
  • Wed 26 May 2021 02:09
    #14

    Barnet gråter för att den inte vill äta pizza och ändå serverar DU pizza hemma ibland?? Himmel!

  • Wed 26 May 2021 03:06
    #15
    +1

    Det du berättade för oss här kan du också berätta för rätten. :)

  • Wed 26 May 2021 08:01
    #16

    Du skriver att föräldrarna städar och lagar mat. Kan du inte be dem att laga något annat än pizza? 

  • Wed 26 May 2021 08:21
    #17

    Grejen är den att så länge det inte är en direkt fara för barnets liv så är det svårt att ändra på något.
    Kan till och med ligga dig i fatet att du försöker försvåra umgänge och det ses inte med blida ögon.


    Den vise talar om vad han ser, dåren om vad han hört.
Svar på tråden Hur bevisa för rätten om bristande abstrakt föräldraförmåga?