• Sun 6 Jun 2021 15:21
    362692 visningar
    3955 svar
    -2 +10
    3955
    362692

    Vi som försökt en längre tid - första barnet

    Jag kände att jag ville göra en "renodlad" första-barnet-tråd för oss som försökt lite längre, då jag personligen känner att jag både kan ge och få mest stöd i en sådan. 


    (Varje person får dock bedöma själva vad som är en längre tid) 


    Här kan vi stötta varandra i denna tuffa resa till <3 första barnet <3 


    Jag lägger även till en bim-lista så vi kan följa varandra <3 


    Kram till alla kämpar därute <3 


     

  • Svar på tråden Vi som försökt en längre tid - första barnet
  • Tue 5 Oct 2021 12:28
    Soffsen skrev 2021-10-02 21:00:32 följande:

    Hej alla underbara tjejer! 

    Det var ganska längesen jag skrev här nu, men kände att jag behövde en paus från precis allt. Känner dock nu att jag bara behöver skriva av mig. 

    Känner att jag är på vippen att bli deprimerad på grund av allt detta. Varje liten sak som händer i livet just nu känns som att bestiga Mount Everest. Är konstant trött och gråter flera gånger i veckan. 

    Sen mitt i allt detta berättade min bästa vän igår att hon var gravid. Mitt på en restaurang. Min reaktion var att jag började gråta och sa "Förlåt, men jag kan bara inte hantera det här" och sen gick jag till toan och tjöt i 10 minuter. Sen var resten av kvällen rent ut sagt plågsam. Började gråta tre gånger och tillslut fick jag åka hem och jag hulkade och nästan skrekgrät i bilen hela vägen. Värst av allt är att hon blev gravid på första försöket.

    Önska så att jag var i en annan situation i livet så att jag kunde glädjas med henne men just nu går det bara inte. Det är så fruktansvärt sorgligt allt. 

    Jag vet inte hur jag ska orka fortsätta. Hur fan ska man sluta må dåligt? Hur kan man tänka positivt i allt det här? 

    Ångesten äter verkligen upp mig inifrån. 


    Precis som Apan95 så fint skrev: vi förstår dig, vi finns här för dig och det kommer inte alltid att kännas så här tungt <3 Ge dig själv tid att sörja och vara ledsen, men tveka inte att söka hjälp om du tror att det finns något/någon som kan få dig att må bättre. Jag har också känt precis som du beskriver och stundtals känt mig deprimerad just pga barnlösheten, men jag tycker att det känns bättre nu så kanske kommer du också att hitta glädjen och orken av dig själv till slut - eller så kanske du kan prata med någon terapeut eller liknande för att få hjälp av ett proffs med vilka verktyg och redskap man kan behöva för att klara sig igenom den här sorgen och traumat som ofrivillig barnlöshet kan vara. Jag tänker på dig och hoppas verkligen att du ska må bättre och nå din dröm om ditt efterlängtade barn så snart som möjligt <3 
  • Tue 5 Oct 2021 12:38
    Bx3 skrev 2021-10-03 01:49:10 följande:
    Tack snälla du! Jag trodde också först att det var så med ivf men det finns fortfarande risk för utomkvedshavandeskap när man gör ivf. Även om ägget sätts in i livmodern är det ingen garanti på att det fäster sig där utan kan ta sig ut i äggledaren och fastna där. Men jag tänker ändå att risken kanske är mindre ändå vid en ivf.. känns så iaf. Vi väntar på klartecken för ivfen nu. Jag fick mens idag så jag väntar på att prata med dom på måndag och få reda på om det finns en ledig tid på kliniken så kan jag börja ta sprutorna på måndag. Annars får jag vänta tills nästa mens. Det finns tyvärr inga kliniker där jag bor så fick välja mellan Örebro och Falun, dom sa att Örebro är underbemannade och överbokade så större chans att få tid i Falun så jag valde dom. Så nu får man bara hoppas att jag valde rätt och dom har tid! 3h enkelresa dit men det är det ju värt om jag får tid snabbare. All den här väntan är fasen det värsta jag vet!!
    Aha, jag förstår! Risken är förhoppningsvis mycket lägre med IVF dock, jag har i alla fall fått den uppfattningen :) Vad spännande att det kanske kör igång redan denna cykel! Låter jobbigt att det inte finns någon klinik nära, 3h enkel resa är ju minst sagt bökigt, men jag hoppas och tror att Falun är en bra klinik och att ni kommer att tycka att det var värt det sen <3 Som du säger är ju väntan verkligen fruktanstvärt, det känns olidligt ibland med all ovisshet och att behöva vänta och vänta! Håller tummarna för bra besked för er idag! 
  • Tue 5 Oct 2021 14:52
    Soffsen skrev 2021-10-02 21:00:32 följande:

    Hej alla underbara tjejer! 

    Det var ganska längesen jag skrev här nu, men kände att jag behövde en paus från precis allt. Känner dock nu att jag bara behöver skriva av mig. 

    Känner att jag är på vippen att bli deprimerad på grund av allt detta. Varje liten sak som händer i livet just nu känns som att bestiga Mount Everest. Är konstant trött och gråter flera gånger i veckan. 

    Sen mitt i allt detta berättade min bästa vän igår att hon var gravid. Mitt på en restaurang. Min reaktion var att jag började gråta och sa "Förlåt, men jag kan bara inte hantera det här" och sen gick jag till toan och tjöt i 10 minuter. Sen var resten av kvällen rent ut sagt plågsam. Började gråta tre gånger och tillslut fick jag åka hem och jag hulkade och nästan skrekgrät i bilen hela vägen. Värst av allt är att hon blev gravid på första försöket.

    Önska så att jag var i en annan situation i livet så att jag kunde glädjas med henne men just nu går det bara inte. Det är så fruktansvärt sorgligt allt. 

    Jag vet inte hur jag ska orka fortsätta. Hur fan ska man sluta må dåligt? Hur kan man tänka positivt i allt det här? 

    Ångesten äter verkligen upp mig inifrån. 


    Åh vad jag känner igen mig i det. Livet känns bara piss just nu - man går och väntar och väntar på nåt man aldrig vet om det ens kommer hända. Och ovissheten är det som är värst. Känner också att jag står på randen till en depression och blir bara bitter när alla andra i min närhet blir gravida och allt bara funkar - själv står jag här med fyra missfall och inget fel hittad - och tiden springer ifrån em. Trots att jag vet att min egen situation inte påverkas av om andra får barn så känns livet bara så fruktansvärt orättvist och sorgligt. Jag har inga bra tips för att orka fortsätta förutom att man får hoppas att det någon gång blir vår tur. Du är inte ensam och jag hoppas så att det ska gå bra för oss båda och alla andra som kämpar i denna grupp tillslut <3
  • Tue 5 Oct 2021 16:00

    Hej ???????? ,

    Vi försökte att få barn i fem år men ingenting händer. Innan vi skulle gå igenom insemination upptäckte jag att jag hade polyp. Gick igenom hysteroskopi där gynekolog fick ta bort mina polyper. Ändå ingen täcken på graviditet. Vi slösade 3 insemination försök. Just nu tänkte jag det är dags att börja med ivf. Men sen fick jag reda på att jag har överaktiv sköldkörteln. Har varit på undersökning idag samt lämnat blodprov. Däremot min mens har uteblivit i fem dagar. Tog graviditet test igår men det visade sig negativ. Har någon varit med om detta innan?

  • Tue 5 Oct 2021 16:38
    Soff skrev 2021-10-04 20:18:10 följande:

    Äre sant!?! :O Ja precis, det stämmer! Först var dom inne på att vi kanske skulle gå igenom en behandling där dom gen-testar våra embryon, för att välja ut de som inte är "sjuka", men så blir det inte tack och lov. Dels så är chanserna mindre med en sådan behandling, sen är det längre väntetid. Men det blir vanlig ivf (som vi måste göra hos dom då), med "specialist"-övervakning skulle man kunna säga, IFALL något skulle hända mig. Det är inte troligt att något händer mig men det räcker att det är något lite "avvikande" i ens journal för att man, efter deras "regelverk", behöver specialistvård. Vet du varför du hamnat där? Du behöver självklart inte svara om du inte vill. Du har säkert också hamnat för vanlig ivf. Tror de flesta hamnar i den kön om det inte handlar om att man har en genetisk sjukdom som kan innebära att barnet kan bli svårt sjukt, då är det en separat kö. Kanske finns fler metoder vad vet jag..men tror iallafall att det är så.

    Åh vet precis vad du känner, blev själv väldigt skärrad när jag fick brevet för jag fattade inte alls vad det innebar. Jag har säkert ringt 10 samtal till dom.. Man orkar liksom inte möta på fler hinder än vad man redan gjort... Kramar till dig <3


    Ja, alltså jag har inte fått hem brevet än, men på 1177 står det att vi kommer erbjudas högspecialiserad vård på karolinska i Huddinge. Jag har faktiskt ingen aning om varför egentligen då ingen av oss har några genetiska sjukdomar eller liknande. Funderar på att ringa dem och ifrågasätta varför. Det enda som kom fram under utredning var att min sambo har reducerat antal simmare men annars såg allting bra ut så blir lite förvånad över detta!

    Vad skönt att ni slipper den biten iallafall! Hoppas att det kommer ett återbud så att ni får en tid tidigare <3 ja gud, kändes som att marken rasade åter igen igår. Ville bara lägga mig ner och gråta. Men nu känner jag mig mest förvirrad, varför då liksom? Vad grundar dom den bedömningen på, aah, så frustrerande när man inte vet varför!
  • Bx3
    Wed 6 Oct 2021 12:59

    I lördags fick jag mensen och i måndags fick vi klartecken att börja med sprutorna! Så nu är vi igång med ivf-försök nr 1! Har hittills tagit 2 st gonal-f sprutor och dom känns ingenting om ni är oroliga ni som väntar på ivf! Jag är mest orolig för äggplocket.. har hört vissa som säger att den knappt känns och vissa som säger att det är den värsta smärtan de varit med om. Är det någon här som kan berätta sin upplevelse? Jag är redan inställd på att det kommer göra ont, för mig gjorde spolningen av äggledaren (har bara en) galet ont och det hade jag läst att ingen känner av typ. Men jag undrar lite mer hur länge gör det ont? Hade jag vetat innan att spolningen skulle ta ca 2min och sen var smärtan över så tror jag att jag hade hanterat smärtan bättre.. Jag förstår att det inte går att jämföra smärta för alla känner olika, men hur länge varade den värsta smärtan? Är det några sekunder vid varje ?stick? och uppehåll emellan eller går det ont hela tiden?

  • Wed 6 Oct 2021 13:26

    Hej!

    Uppdaterar BIM-listan då min mens kom på CD 22, beror troligtvis på antibiotikakur och utebliven ägglossning. Kommer inte kunna försöka nästa månad heller pga konisering nästa vecka så blir två cykler i rad utan försök för min del. Håller tummarna för er andra, har sett att några ruvar så det är ju extra spännande <3 


    NatMar005 PLUSSAT

    Molybden, BIM 15/6, 26 år (12:e försöket, PCOS) PLUSSAT

    Emmalucy, BIM 2/7, 35år, 7:e försöket(med 3års misslyckande med exet) - PLUSSAT

    Ericky, BIM 21/7, 33 år (12:e försöket och 2:a försöket efter MF) PLUSSAT

    Mimmi44, BIM 25/9, 26 år (ca 18e försöket)

    Hellow0rld, BIM 29/9, 29 år (16:e försöket)

    Carina82, BIM 30/9, 38 år (12e försöket, pågående utredning)

    Soff, BIM 4/10, 33 år (19:e försöket)

    Mirabilis89, BIM 10/10, 32 år (16:e försöket).


    Vickan31, BIM 21/10, 32 år (17:e försöket, godkänd remiss och inväntar IVF)

    Längtartillvår, BIM 27/10, 36 år ( första IVF försöket)

    RH93, BIM 2/11, 28 år (15:e försöket)

    Janni91, BIM 2/11, 30 år (17:e försöket, oförklarligt barnlös och inväntar IVF)

  • Wed 6 Oct 2021 14:16
    Bx3 skrev 2021-10-06 12:59:47 följande:

    I lördags fick jag mensen och i måndags fick vi klartecken att börja med sprutorna! Så nu är vi igång med ivf-försök nr 1! Har hittills tagit 2 st gonal-f sprutor och dom känns ingenting om ni är oroliga ni som väntar på ivf! Jag är mest orolig för äggplocket.. har hört vissa som säger att den knappt känns och vissa som säger att det är den värsta smärtan de varit med om. Är det någon här som kan berätta sin upplevelse? Jag är redan inställd på att det kommer göra ont, för mig gjorde spolningen av äggledaren (har bara en) galet ont och det hade jag läst att ingen känner av typ. Men jag undrar lite mer hur länge gör det ont? Hade jag vetat innan att spolningen skulle ta ca 2min och sen var smärtan över så tror jag att jag hade hanterat smärtan bättre.. Jag förstår att det inte går att jämföra smärta för alla känner olika, men hur länge varade den värsta smärtan? Är det några sekunder vid varje ?stick? och uppehåll emellan eller går det ont hela tiden?


    Hej och välkommen till ivf-klubben haha!

    Roligt att ni är i gång och att det hittills känns så bra :) angående äggplocket kommer det självklart att kännas. Men jag upplevde det verkligen inte så illa som jag trodde. du känner när de lägger bedövningssprutorna i slidväggen på båda sidor att det ?spänner? som när man får en vanlig spruta i armen. Sen känner du när läkaren tränger igenom slidväggen men det var inte så smärtsamt eftersom man är bedövad.

    Det jag tyckte kändes mest isåfall är ju när de suger ut blåsorna. Dock tyckte jag inte att det gjorde så ont heller men tror det beror på hur äggstockarna ligger osv, om det är lättillgängligt! De fyller på morfin hela tiden och så fort de såg på mig att de gjorde ont fick jag mer.

    Försök att inte oroa dig! Det kommer gå så bra :)
  • Wed 6 Oct 2021 14:21

    ruvardag 4 och har sedan i söndags haft otroligt ont i halsen. Var bombsäker på att jag skulle utveckla en förkylning. Men halsontet håller sig kvar utan några andra symtom och gör fortfarande så fruktansvärt ont. Alvedon hjälper sådär..

    fick ringa 1177 i natt då det svullnade mycket och va svårt att få luft, men fick väll ingen vidare vägledning?

    Istället vaknade jag upp av typ en magsjuka!? spydde först på tom mage och sedan direkt efter jag ätit frukosten. sen dess inget mer, fått behålla 2 brödbitar, en banan och ett paket hallon hittills. Tacksam för det. Min sambo tror att jag är gravid haha men jag tror snarare att allt detta sjuka i min kropp inte bidragit särskilt bra till ruvningen :(

  • Wed 6 Oct 2021 14:25

    Hej på er, igår påbörjade jag min fertilitetsutredning, jag gjorde vul och då så hon att höger sida såg bra ut men när hon skulle räkna äggblåsorna på vänster sida så kunde hon inte se för att det var som en skugga på den sidan? Vad kan det bero på? Någon som varit med om samma? Dum som jag var så frågade jag inte vad det berodde på men hon sa att det inte var en cysta iallafall

Svar på tråden Vi som försökt en längre tid - första barnet