• Sun 6 Jun 2021 15:21
    362684 visningar
    3955 svar
    -2 +10
    3955
    362684

    Vi som försökt en längre tid - första barnet

    Jag kände att jag ville göra en "renodlad" första-barnet-tråd för oss som försökt lite längre, då jag personligen känner att jag både kan ge och få mest stöd i en sådan. 


    (Varje person får dock bedöma själva vad som är en längre tid) 


    Här kan vi stötta varandra i denna tuffa resa till <3 första barnet <3 


    Jag lägger även till en bim-lista så vi kan följa varandra <3 


    Kram till alla kämpar därute <3 


     

  • Svar på tråden Vi som försökt en längre tid - första barnet
  • Tue 19 Oct 2021 12:12
    Bx3 skrev 2021-10-18 19:29:38 följande:
    Samma här! Har nästan bara läst att det är värsta smärtan man varit med om så jag utgick från att det var så för dom flesta. Men som min läkare sa så gör det inte ont alls på dom flesta men de som får ont har ett större behov att berätta det och det är ju också dom man minns. Min äggledarspolning gjorde dock extremt ont! Så det känns väldigt individuellt hur allt känns. Smärtan som jag fick i magen efter äggplocket var som en extrem mensvärk, men det var uthärdligt. Det jag var rädd för var ju att få den där smärtan under själva ingreppet, när smärtan kommer efteråt känns det lättare att stå ut med. Jag är inte rädd för att göra om det nu iaf om det skulle behövas och det är ju otroligt skönt. Har mått dåligt över detta i flera veckor :P den senaste veckan försökte jag tänka att jag kan ju inte påverka någonting och att om det gör ont så är det tillfälligt och alla som gått igenom det har ändå tagit sig igenom det. <3
    Ja så är det ju förstås, att om man haft en dålig upplevelse vill man varna andra och ventilera/berätta om det, medan om man haft en nästintill smärtfri eller liksom "mittemellan" upplevelse så går man nog bara vidare utan att tänka tillbaka eller skriva/berätta om det lika ofta. Jag tänker precis som du, att om man får välja har jag hellre ont efteråt än att det ska göra ont under själva ingreppet. Så glad att det som sagt gick bättre för dig än du hade trott, och att om du måste göra om det av någon anledning så kommer du inte att gruva dig lika mycket :) Men nu hoppas vi ju såklart att du inte behöver göra några fler äggplock utan att det här leder till er efterlängtade bebis! <3 
  • Tue 19 Oct 2021 12:39
    Steeph skrev 2021-10-19 07:35:51 följande:

    Svarar öppet här till alla igen

    Slemhinnan på 13 mm är super, så där är det inga konstigheter iaf. Slemhinnan ska vara över 8 mm om man ska göra insättning i samma cykel. Så på 4 dagar hade den blivit dubbelt så tjock. Nu blir det dock kanske ingen insättning men ändå.

    Ja även om jag har så mycket ägg och tanken från början var totalfrys så har mina ägg varit lite resistenta mot medicinen vilket de kan vara om man har pco/pcos.

    Det är det som är lite surt. Har massor med ägg men som inte vill samarbeta. Om det blir avbrutet så blir det stopp med sprutor på fredag och sedan invänta äl och ny mens och så tror jag man kör igen. Så kanske får vänta 3 veckor from nu till start igen. Har ingen aning hur dom tänker.

    Men menopur som sagt verkar inte ha varit någon framgångssaga för mig. Då får man göra om och göra rätt


    Tack för svaret :) Vad bra att veta, då behöver du inte tänka mer på den biten med slemhinnan i alla fall eftersom den ser bra ut. Vad frustrerande att menopur inte verkar ha fungerat som önskat för dig, men hoppas som sagt att det kan hända något nu närmsta dagarna så att det till slut blir ett bra antal mogna ägg ändå. Alternativt att de då avbryter denna gång och att du får testa en annan typ av spruta nästa gång som fungerar bättre. Ovissheten och att kastas fram och tillbaka är ju bland det jobbigaste i den här processen, så jag hoppas att du får något besked snart och jag fortsätter att hålla tummarna för dig <3 
  • Tue 19 Oct 2021 16:07

    Kan bli oerhört trött på att det är jag som drar i att sexet ska bli av när det är kring äl. Och ibland känns det inte ens som att jag kan räkna med det, vilket oroar mig. Jag vill ju inte tvinga mig på min partner, utan att det ska vara en gemensam vilja att försöka kring äl så vi eventuellt kan få ett barn!?.... 


    Igår så sov vi borta, dålig timing då det är kring äl nu, och jag vill ju inte missa chansen och vänta med sexet tills vi kommer hem när det var 2 dagar sen vi hade sex innan. Jag vill pricka in det där fönstret och även om det är lite mer obekvämt när man är någon annanstans så tänker jag inte låta det hindra.. 


    Men igår sa min sambo att han inte var bekväm med att sex där, och sa att vi kan väl vänta, medan jag blir jätteledsen för blir jätteorolig att vi då ska missa det lilla äl-fönstret.. och då tycker han att jag ger honom skuldkänslor för att han inte ställer upp, vilket verkligen inte är meningen. Jag blir bara väldigt ledsen om det inte blir nåt. Speciellt nu när jag ska testa prog-kräm och var lite extra hoppfull denna månaden. Vill liksom göra allt lite extra "rätt"... 


    Det slutade med att han "gick med på" att ha sex. Men jag kände mig som ett svin. Ingen hade lust och jag hade gråtit...Usch va trött jag blir på detta ibland. Han stod för att ändå ha sex, och gav mig inte skuldkänslor för att jag "pushade" på nåt sätt, men kändes ändå fel. Fan för att man ska time:a ibland när alltid runtom inte alls passar... 

  • Tue 19 Oct 2021 17:31
    Soff skrev 2021-10-19 16:07:52 följande:

    Kan bli oerhört trött på att det är jag som drar i att sexet ska bli av när det är kring äl. Och ibland känns det inte ens som att jag kan räkna med det, vilket oroar mig. Jag vill ju inte tvinga mig på min partner, utan att det ska vara en gemensam vilja att försöka kring äl så vi eventuellt kan få ett barn!?.... 

    Igår så sov vi borta, dålig timing då det är kring äl nu, och jag vill ju inte missa chansen och vänta med sexet tills vi kommer hem när det var 2 dagar sen vi hade sex innan. Jag vill pricka in det där fönstret och även om det är lite mer obekvämt när man är någon annanstans så tänker jag inte låta det hindra.. 

    Men igår sa min sambo att han inte var bekväm med att sex där, och sa att vi kan väl vänta, medan jag blir jätteledsen för blir jätteorolig att vi då ska missa det lilla äl-fönstret.. och då tycker han att jag ger honom skuldkänslor för att han inte ställer upp, vilket verkligen inte är meningen. Jag blir bara väldigt ledsen om det inte blir nåt. Speciellt nu när jag ska testa prog-kräm och var lite extra hoppfull denna månaden. Vill liksom göra allt lite extra "rätt"... 

    Det slutade med att han "gick med på" att ha sex. Men jag kände mig som ett svin. Ingen hade lust och jag hade gråtit...Usch va trött jag blir på detta ibland. Han stod för att ändå ha sex, och gav mig inte skuldkänslor för att jag "pushade" på nåt sätt, men kändes ändå fel. Fan för att man ska time:a ibland när alltid runtom inte alls passar... 


    Förstår så hur du känner. Det är verkligen en stress att man inte vill missa någon chans när det gått så lång tid, speciellt om man då som du nu ska få någon hjälp tänker jag. Om inte jag tog initiativet hade vi vissa månader inte försökt alls, även fast jag brukar berätta när ägglossning närmar sig. Det blir så tröttsamt att känna som att man är den enda som kämpar, speciellt när man är den som också får gå igenom allt annat jobbigt i detta med mens som kommer, hormoner, framtida ivf om det inte går.. det är inte en lätt process detta. Hoppas att progesteronkrämen ska göra susen nu ändå så denna månadens försök leder till graviditet. Kram <3
  • Tue 19 Oct 2021 17:54
    Soff skrev 2021-10-19 16:07:52 följande:

    Kan bli oerhört trött på att det är jag som drar i att sexet ska bli av när det är kring äl. Och ibland känns det inte ens som att jag kan räkna med det, vilket oroar mig. Jag vill ju inte tvinga mig på min partner, utan att det ska vara en gemensam vilja att försöka kring äl så vi eventuellt kan få ett barn!?.... 

    Igår så sov vi borta, dålig timing då det är kring äl nu, och jag vill ju inte missa chansen och vänta med sexet tills vi kommer hem när det var 2 dagar sen vi hade sex innan. Jag vill pricka in det där fönstret och även om det är lite mer obekvämt när man är någon annanstans så tänker jag inte låta det hindra.. 

    Men igår sa min sambo att han inte var bekväm med att sex där, och sa att vi kan väl vänta, medan jag blir jätteledsen för blir jätteorolig att vi då ska missa det lilla äl-fönstret.. och då tycker han att jag ger honom skuldkänslor för att han inte ställer upp, vilket verkligen inte är meningen. Jag blir bara väldigt ledsen om det inte blir nåt. Speciellt nu när jag ska testa prog-kräm och var lite extra hoppfull denna månaden. Vill liksom göra allt lite extra "rätt"... 

    Det slutade med att han "gick med på" att ha sex. Men jag kände mig som ett svin. Ingen hade lust och jag hade gråtit...Usch va trött jag blir på detta ibland. Han stod för att ändå ha sex, och gav mig inte skuldkänslor för att jag "pushade" på nåt sätt, men kändes ändå fel. Fan för att man ska time:a ibland när alltid runtom inte alls passar... 


    Igenkänning!

    Vi tjafsade om detta så mycket. Jag kände som att jag var den enda som ville försöka ens. Han har ett väldigt stressigt och jobbigt jobb så inte alltid lätt för honom att koppla av. Men tillslut så såg vi det här typ som en hushållssyssla (sexigt, I know) och det handlade inte längre om lust utan plikt. Vi bestämde att vi ligger varannan/ var tredje dag från att jag sa att det var dags och så hjälptes vi åt att få det överstökat.

    Haha alltså det låter ju hemskt så som vi haft det, men det funkade för oss. Nu när vi påbörjat IVF så har vi haft en lång sex break och det har vart så skönt. Äntligen kan man börja vilja ha sex för sexets skull igen.

    Du är inte ensam om att känna som du gör Soff
  • Tue 19 Oct 2021 18:04
    Gulgja skrev 2021-10-18 23:10:25 följande:

    Åh vad kul att höra från dig igen. Och så kul att vi har samma läkare <3 vad skönt att det gick bra för dig idag på mötet. Spännande med sprut-start redan på torsdag. Håller tummarna för dig <3

    Jag väntar på mensen som dyker upp nästa vecka och så börjar jag med sprutorna då. Fick också veta att jag kommer att få vänta och göra en frys återföring på grund av högt AMH. Så vi ligger lite i samma båt.

    Jag gillade verkligen Läkaren hon är så underbar och enkel att ha och göra med.


    Men ja, så himla spännande! Då är ju du snart igång du med! Vi får följas åt :D men gud, vi kommer ju verkligen gå igenom samma sak, får jag fråga hur högt amh du har? Jag har 6,8?

    Ja hon är fantastisk, fått ett så bra intryck a henne, hon är varm och härlig med mycket humor och glimt i ögat! Kramar
  • Tue 19 Oct 2021 18:04
    Vickan31 skrev 2021-10-19 12:07:56 följande:

    Jaha, vad intressant! Kan ju såklart vara olika för olika länder, samt olika beroende på vilken klinik man väljer i Sverige också. Tack, vad snäll du är! <3 Det hoppas jag också, och jag har faktiskt en fundering: jag undrar om man ska fortsätta med t.ex. d-vitaminboost och andra kosttillskott om man gör IVF eller om det kan riskera för tidig ägglossning eller något annat. Har du pratat med din klinik om vitaminer och kosttillskott och tog du något sådant nu under stimuleringsfasen och så? 

    Ååh vad spännande! Måste kännas sjukt långsamt med all väntan såklart, men ändå så härligt att det blev ett jättefint embryo till insättning, samt åtminstone ett till frysen om jag minns rätt? :D 


    Ja det är nog olika för de flesta, beror ju på så många olika anledningar vilken medicin man får. Hoppas det fungerar bra för dig.

    Min klinik nämnde inget om kosttillskott, förutom att jag skulle ta folsyra och dvitamin. Har inte tagit någon boost, utan tänkt att det är bättre att medicinerna får göra jobbet istället. Har inte velat äventyra något, inte för att jag tror en dvitamin boost skulle kicka igång ägglossning när jag tog medicin för att inte ägglossa, men man vet ju aldrig. Men är nog säkrast att fråga läkarna om du är orolig :)

    Ja det känns så kul att ha ett litet embryo i mig just nu. Det här är det närmsta gravid jag någonsin varit. Läste någon som skrev att efter insättning så är man PUPO (pregnant until proven otherwise) och så beter jag mig här hemma nu:) äter inte opastöriserade produkter, chark etc. Vi fick bara en till frysen, de andra klarade sig tyvärr inte. Men jag är ändå så glad att vi fick 1 till frysen.
  • Tue 19 Oct 2021 18:07
    Bx3 skrev 2021-10-18 19:44:49 följande:

    Gud så spännande! :) va skönt att veta att minst ett är till frysen! Håller tummarna även för de sista två <3 ja den eviga väntan.. usch, ivf är väntan, väntan och åter väntan. Först väntan på mensen, sen väntan på att få veta om man kan börja med sprutorna, sen väntan på VUL och se hur det ser ut, sen väntan på ÄP, väntan på hur många ägg de fått, väntan på hur många ägg som befruktats, väntan på insättning, väntan på hur många som klarat sig, hur många som tagit sig till frysen och sen den sista nog värsta väntan - väntan på gravtest.

    Håller alla tummar och tår för dig stenhårt!!! <3


    Ja men eller hur. Och den långa väntan tills vi ens får påbörja IVF! Vi fick svar idag att vi fick 1 till frysen. De två andra klarade sig tyvärr inte. Men känns ändå okej.

    Har du hört något om dina fina ägg idag? Hoppas på bra nyheter <3
  • Tue 19 Oct 2021 18:15
    Vickan31 skrev 2021-10-19 12:03:21 följande:

    Tack snälla du <3 Så glad att höra att du känner tillit till din läkare, det är ju så viktigt! Vi valde Sophiahemmet (var på en annan klinik tidigare för fertilitetsundersökningen) och är väldigt glada att vi vågade byta trots längre väntetider :) Så himla fint att läsa om din läkares engagemang och att hon visar att hon genuint bryr sig om er och t.o.m. kommer ihåg helt andra saker ni pratat om och så! Det är så fint att man kan få känna sig sedd, omhändertagen och som du säger rörd för att vi båda har läkare som ger det lilla extra. Sen kanske vi inte alltid kommer att få gå till vår huvudläkare varje besök - t.ex. om vi behöver komma en helg är jag inte säker på att det alltid kommer att vara vår läkare, men då hoppas man ju att de andra är lika varma och omtänksamma. Förhoppningen är ju såklart att ni inte kommer att behöva göra fler behandlingar än den ni ska göra hos er fina läkare på Eliva clinic. så att ni kanske inte ens behöver gå till någon annan klinik efter detta  :) 

    Ja men precis, det blir Bemfola! En ganska låg dos till att börja med sa läkaren, så får vi se längs vägen om den behöver justeras eller inte. Jag har ingen aning om vad det är för skillnad på de olika märkena, t.ex. Bemfola och Menopur, men det ska bli intressant att se hur kroppen påverkas och jag uppdaterar dig gärna och vill höra allt om hur det går för dig också :) De planerar för färsk återföring för min del, men det kan väl ändras längs vägen beroende på om man skulle bli överstimulerad eller så, men färsk återföring är tanken i alla fall. Och ingen fara såklart, jag tycker bara att det är roligt med alla frågor och att vi kan dela erfarenheter med varandra <3 


    Sophiahemmet har jag hört så bra om, hoppas du blir väl omhändertagen! Ja men precis, jag tycker patientkontakten är så himla viktig i dessa områden, att som du säger, känna sig sedd och ompysslad! Detsamma till dig, hoppas din behandling blir så smärtfri som möjligt med fina resultat, det förtjänar du <3

    Men kul, jag har inte heller någon koll på skillnader så ska bli kul att få bolla lite med dig om hur allt upplevs! Vad kul med en färsk återföring, jag håller alla tummar och tår för att det ska gå bra och att du får ett fint litet färskt embryo insatt <3
  • Tue 19 Oct 2021 18:28

    Så läskigt att skriva detta, och vet inte riktigt hur jag ska tänka.. jag ska ju som sagt börja med ivf-sprutorna så snart min mens dykt upp. Fick ett infall imorse och testade med ett gravtest (äl+11). Det dyker upp ett svagt men tydligt sträck inom tiden. Blir galen, hur ska jag tänka nu? Jag får ju alltid tidiga missfall så vågar inte säga något till kliniken. Än. Men hur långt kan jag egentligen dra ut på det? Vore ju såklart en dröm om detta gick vägen, och jag vet att jag borde ?bli glad?, men som många av er vet så har jag kastats mellan hopp och förtvivlan fler gånger än vad jag kan räkna till.

    Hur hade ni gjort i min situation? Dvs. Om mensen inte dyker upp på torsdag ändå? Hade ni sagt något till kliniken eller hade ni dragit ut på det tills man vet mer säkert?



    Ps. Varje gång jag berättat om mina återkommande missfall för olika läkare har de bara viftat bort det. Som om jag skulle ljuga. Varför vet jag inte, men har iallafall aldrig blivit tagen på allvar. Kanske på grund av att det aldrig gått så långt att de blivit registrerade i vården.

Svar på tråden Vi som försökt en längre tid - första barnet