Vi som försökt en längre tid - första barnet

Har nog aldrig hoppats på att må illa och spy tidigare, men nu hoppas jag verkligen. För att det skulle vara ett tydligt tecken. Har inte spytt mer. Har mått illa till och från. Men är väl säkert mensen som är på gång som vanligt bara. Alltså blir så trött på mig själv just nu. Om folk kunde se in i ens huvud, det är en enda röra. Fram och tillbaka hela tiden... jag känner efter konstant, och så tänker jag ibland att det bara känns som att mensen är på gång.. men ibland inbillar jag mig att det känns annorlunda... och så vänder det igen.. nej det är mensen som är på gång "hur kan jag ens tro något annat"... och så håller man på sådär..

Har nog aldrig hoppats på att må illa och spy tidigare, men nu hoppas jag verkligen. För att det skulle vara ett tydligt tecken. Har inte spytt mer. Har mått illa till och från. Men är väl säkert mensen som är på gång som vanligt bara. Alltså blir så trött på mig själv just nu. Om folk kunde se in i ens huvud, det är en enda röra. Fram och tillbaka hela tiden... jag känner efter konstant, och så tänker jag ibland att det bara känns som att mensen är på gång.. men ibland inbillar jag mig att det känns annorlunda... och så vänder det igen.. nej det är mensen som är på gång "hur kan jag ens tro något annat"... och så håller man på sådär..

Och där startade mensen, 2 dagar tidigt. Finns mycket som gör ont i den här processen men bland det så är känslan av att man är ?skadat gods? värst. Att kroppen inte kan göra det den ska, inte ens med hjälp av progesteronkräm. Hur kunde jag ens tro att det skulle vara något annat...

Och där startade mensen, 2 dagar tidigt. Finns mycket som gör ont i den här processen men bland det så är känslan av att man är ?skadat gods? värst. Att kroppen inte kan göra det den ska, inte ens med hjälp av progesteronkräm. Hur kunde jag ens tro att det skulle vara något annat...

<3

Du skrev precis som jag känner idag. Neg gravtest och känner att mensen är påväg. Aldrig känt mig så värdelös och misslyckad som jag gör idag. Inte ens när jag får en färdig blastocyst placerad i livmodern klarar jag av att bli gravid. Blir så förbannad på mig själv att jag gått med hopp och tro om att denna gång var vår tur.. känner med dig! Min sambo försöker vara positiv och har så svårt att förstå mig hur jag känner.. det går liksom inte att förklara för någon som inte varit med om det själv. Att trycka i sig massa medicin och tabletter som gör att man mår skit för att sen få reda på att det inte ens fungerat.. hopplöshet känner jag idag. Ska bara bädda ned mig idag och tillåta mig att tycka synd om mig själv 1 dag.

Du är inte ensam, dina känslor är fullt normala <3 man måste få ha dåliga dagar utan att känna att man måste tänka positivt.

Soff och Bx3, vad jag lider med er <3 usch att det aldrig tar slut! Jag vill verkligen tro på att vi kommer nå vårat mål även om det tar så mycket tid, smärta och sorg från oss. Stor stor kram till er <3

Jag hoppas ingen tar illa vid, vill bara dela med mig av vår positiva upplevelse och våra positiva nyheter från dagens insättning.

Jag var ganska nere när vi åkte till kliniken och tänkte om vi får 2 blastisar så blir jag mer än nöjd. Vi fick 5!!!! Alla riktigt snygga och den idag var tydligen en riktig 10 poängstenar. Vi har även 3 som odlas vidare till imorgon som varit lite sega i starten, så kanske någon mer kan frysas in om vi har den extra turen. Jag trodde aldrig på sånt här fint resultat av våra 9 befruktade. Så tacksam <3