• Sun 6 Jun 2021 15:21
    362647 visningar
    3955 svar
    -2 +10
    3955
    362647

    Vi som försökt en längre tid - första barnet

    Jag kände att jag ville göra en "renodlad" första-barnet-tråd för oss som försökt lite längre, då jag personligen känner att jag både kan ge och få mest stöd i en sådan. 


    (Varje person får dock bedöma själva vad som är en längre tid) 


    Här kan vi stötta varandra i denna tuffa resa till <3 första barnet <3 


    Jag lägger även till en bim-lista så vi kan följa varandra <3 


    Kram till alla kämpar därute <3 


     

  • Svar på tråden Vi som försökt en längre tid - första barnet
  • Mon 17 Jan 2022 15:43
    Ericky skrev 2022-01-16 15:28:30 följande:

    Det var inte vår tur nu heller. Tidigt missfall nummer 2 och nu totalt 3 missfall sedan vi började försöka I augusti 2020.

    Bitter på livet och hoppas att det blir ett snabbt avklarat missfall åtminstone.

    Välkomna ni nya yill gruppen <3


    Men det finns inga gränser för orättvisan !!! :((( </3 vet inte vad jag ska säga...Beklagar verkligen Ericky att du ska behöva gå igenom detta.. Stor kram till dig <3 
  • Mon 17 Jan 2022 15:49
    MrsXy skrev 2022-01-16 15:45:50 följande:
    Åh okej... Så ni har försökt i ett år sen i juni fick ni remiss? Ja all väntan är ju så jobbig att man vill bara lägga sig ner och sova bort livet typ... 
    Vi försökte i ca 1 år och några mån innan vi fick göra utredning, blev gravid under utredningen... Sen ma.. 
    Sen gravid igen, sen sent mf... v. 18 :( 
    Första gången tog otroligt lång tid, ska man göra om allt igen? 
    Jag hade nästan glömt all besvikelse på att vänta på mens, förväntan, besvikelse osv... Sen blev jag gravid och varje gång har det gått dåligt. Känns fruktansvärt. 
    Tänk om det händer igen liksom.. 
    Har du varit gravid någon gång tidigare? 
    Skönt att ni iaf har en tid nu ! 

    Vi har försökt sen juni 2020, och fick remiss juni 2021, och har sedan dess väntat på att få komma igång. 


    Ja verkligen... outhärdligt ibland. 


    Men åh, fy, va fruktansvärt!!! :( beklagar verkligen att du fått/får gå igenom det :( </3 det är ju liksom svårt som det är att resa sig upp efter varje misslyckat försök.. så ska man dessutom slängas mellan lycka och förtvivlan också.. Är så himla rädd att det ska bli missfall för mig när det eventuellt tar sig för oss.. när det liksom börjar närma sig 2 år av försök.. skulle bli fullständigt förtvivlad. 


    Nej, har aldrig varit gravid :( Så man tvivlar på ens egen kropp ibland, att den ens fungerar. Men allt ser bra ut för både mig och min sambo på utredningen.. men det är nästan än mer frustrerande, för man vill ju veta varför det inte blir nåt!?.. 


    Aa vi ska upp tiiiiidigt imorn och bege oss till Huddinge. 

  • Mon 17 Jan 2022 15:51
    RH93 skrev 2022-01-16 18:36:34 följande:
    Förstår verkligen din känsla Soff. Min sambo är sjuk just nu så oklart om vi ens hinner med ett försök men bryr mig typ inte.

    Men kul att du ändå känner dig peppad på ivf. Ser fram emot att få följa dig i det. Blir det vid nästa mens ni får börja?

    Åh :(( Det var nära att vi struntade i det detta försöket.. men så gjorde vi en kraftansträngning ändå. Men hade någon av oss varit sjuka så vettifan... känns som att det knappt spelar någon roll längre. Så förstår precis. 


    Ja men att det liksom händer nåt! Vi har stått och stampat så länge.... <3 Näe det hanns inte med denna gången (mensen börjar troligen i övermorn), men februarimensen skulle vi ställa in oss på! 

  • Mon 17 Jan 2022 15:55
    +1
    Vickan31 skrev 2022-01-17 09:28:16 följande:

    Hej på er! Nu var det många veckor sedan jag var inne här, och jag har inte hunnit läsa ikapp så förlåt att jag missat så mycket här men ni ska veta att jag tänker på er alla jättemycket! Här började året tyvärr inte så bra: istället för en ny IVF ska jag och min sambo gå skilda vägar. Det känns som rätt beslut trots allt, men när man har en sån stark barnlängtan som jag har så förstår ni att det även är den drömmen som krossas och jag tror att det var den gemensamma drömmen som höll ihop oss mer än något annat. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga just nu, allt känns väldigt rörigt i huvudet. Vi skulle egentligen ha flyttat tillsammans till en ny fin lägenhet i början av januari men nu har jag flyttat själv istället. Allt känns såklart konstigt och overkligt, men jag försöker att ta en dag i taget. Stor kram till alla er kämpar, ni är fantastiska! Hjärta


    Men åh Vickan!!! :(( Beklagar att det blev såhär. Men skönt att det känns som rätt beslut ändå. Men med tanke på din barnlängtan så gör det ont att höra. Tänker på dig, kramar!! <3 
  • Tue 18 Jan 2022 13:07
    Hejsan91hejsan skrev 2022-01-17 07:17:12 följande:
    Ååh fick precis ett tydligt plus när jag testade med tidigt graviditetstest, (negativt med en billig variant). kan knappt tro att vi blev gravida på första försöket efter ma denna gång. Tog ändå rätt lång tid sist..men ja ska inte bli för glad nu men känns ändå skönt att man får en utredning om detta inte går bra.

    De hittade trisomi 18, så väldigt väldigt ovanligt :( men kommer iaf bli erbjuden extra koller denna gång. Men ja kommer bli psykiskt tufft även denna graviditet kommer inte vågar hoppa på något :/

    Åå nej i vecka 18 :( ? Fy stackare :( måste varit så tufft när man säkert byggt upp massa förhoppningar. Har du fått prata med någon psykolog? Kram och all styrka till dig <3
    Åh men grattis ! :) Måste kännas kul att det ändå funkar. 
    Vet du vad för kontroller du kommer bli erbjuden? 
    Åh trisomi 18, så tråkigt, och ovanligt... 
    Ja v 18.. Ja, byggt upp en massa förhoppningar iochmed att de sa att allt såg så fint ut. Jag har fått remiss så kommer gå och prata med dem ja 
  • Ericky
    Tue 18 Jan 2022 14:39
    MrsXy skrev 2022-01-16 15:47:01 följande:
    Åh nej :( :( Så tråkigt. Vilken v var det? 
    Livet är så orättvist. 
    Det var väldigt tidigt denna gång, vecka 5. Hade ett lika tidigt MF I maj förra året. I juni plussade vi igen och tog oss till vecka 17 och hade precis slappnat av. Gick på toa en vanlig dag utan några onda aningar och plötsligt kommer hinnsäcken ut ur slidan och sprängs i min hand ovanför toalettstolen. Vi fick avbryta grav 2 dagar senare då det inte fanns odds att klara det för bebis då vattnet var helt borta. 

    Såg att du också fått ett sent missfall, beklagar <3 hur var det för dig?
  • Tue 18 Jan 2022 15:41
    Ericky skrev 2022-01-18 14:39:39 följande:
    Det var väldigt tidigt denna gång, vecka 5. Hade ett lika tidigt MF I maj förra året. I juni plussade vi igen och tog oss till vecka 17 och hade precis slappnat av. Gick på toa en vanlig dag utan några onda aningar och plötsligt kommer hinnsäcken ut ur slidan och sprängs i min hand ovanför toalettstolen. Vi fick avbryta grav 2 dagar senare då det inte fanns odds att klara det för bebis då vattnet var helt borta. 

    Såg att du också fått ett sent missfall, beklagar <3 hur var det för dig?
    Åh okej... Så då hann du precis bara plussa? Hur märkte du mf? Blödning ? Beklagar. 
    Men åh nej gud vad hemskt ! I v. 17 alltså.... förstår precis, man hinner precis slappna av... så händer det värsta. Gud vad läskigt att hinnsäcken trillar ut sådär! Fy. Sprängs, menar du att vattnet gick? Visste du att det var hinnsäcken ?
     Jag var livrädd för mf eftersom jag haft i v 12 (sågs på ul), så inför ul i nästa graviditet var jag såå rädd, men de sa att allt såg så fint ut och började precis tro på det. 
    Men när lilla rörde sig så mycket så förkortades livmodertappen... slutade med att vattnet gick, fick också sammandragningar.. 
  • hellow­0rld
    Tue 18 Jan 2022 15:48
    +1
    Vickan31 skrev 2022-01-17 09:28:16 följande:

    Hej på er! Nu var det många veckor sedan jag var inne här, och jag har inte hunnit läsa ikapp så förlåt att jag missat så mycket här men ni ska veta att jag tänker på er alla jättemycket! Här började året tyvärr inte så bra: istället för en ny IVF ska jag och min sambo gå skilda vägar. Det känns som rätt beslut trots allt, men när man har en sån stark barnlängtan som jag har så förstår ni att det även är den drömmen som krossas och jag tror att det var den gemensamma drömmen som höll ihop oss mer än något annat. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga just nu, allt känns väldigt rörigt i huvudet. Vi skulle egentligen ha flyttat tillsammans till en ny fin lägenhet i början av januari men nu har jag flyttat själv istället. Allt känns såklart konstigt och overkligt, men jag försöker att ta en dag i taget. Stor kram till alla er kämpar, ni är fantastiska! Hjärta


    Jag har tänkt på dig och undrat hur det går för dig. Jag har inte varit så aktiv men har alltid följt dig. Det viktigaste är att du tar hand om dig själv och din hälsa. Du verkar vara en otroligt snäll och fin person. <3

  • Ericky
    Tue 18 Jan 2022 15:54
    MrsXy skrev 2022-01-18 15:41:03 följande:
    Åh okej... Så då hann du precis bara plussa? Hur märkte du mf? Blödning ? Beklagar. 
    Men åh nej gud vad hemskt ! I v. 17 alltså.... förstår precis, man hinner precis slappna av... så händer det värsta. Gud vad läskigt att hinnsäcken trillar ut sådär! Fy. Sprängs, menar du att vattnet gick? Visste du att det var hinnsäcken ?
     Jag var livrädd för mf eftersom jag haft i v 12 (sågs på ul), så inför ul i nästa graviditet var jag såå rädd, men de sa att allt såg så fint ut och började precis tro på det. 
    Men när lilla rörde sig så mycket så förkortades livmodertappen... slutade med att vattnet gick, fick också sammandragningar.. 
    Ja precis, vi hann bara plussa denna gång. Jag kände igen förfarandet sedan sist det blev tidigt mf fr min del. Ett svagt plus som blev ännu svagare trots passerad BIM och ljust, ljust rosa flytningar till att börja med som sedan blev som en mens som pågår nu. 

    Åh vad hemskt för dig när du redan haft ett relativt sent i vecka 12 och börjat slappna av! Men vet du, då låter det som att du och jag har samma lika orsak till våra sena missfall. För kort/svag livmodertapp. Min diagnos är förmodad cervixinsufficience vilket innebär att min tapp öppnar sig tyst inifrån. Man kan ha det på olika sätt, ibland går bara vattnet och man ser sedan att man är öppen, eller på väg att öppna sig- men ibland öppnar man sig helt alldeles "tyst" som de säger i mitt fall. Därför fick jag ut hinnsäcken i handen. Visste inte att det var det där och då, men jag kände att något var på väg ut och trodde det var fostret, så jag stoppade in handen mellan benen och fick vad som såg ut som en genomskinlig vattenballong i handen som spräcktes på vägen ut. Det var, som jag fått veta i efterhand, en buktande hinnblåsa (eller säck) eftersom jag var helt öppen. Nästa graviditet kommer jag att följas på spec mödravården från vecka 12 där man kommer mäta tappen och eventuellt sätta in ett cerklage. Om du inte redan vet vad det är så syr man igen tappen för att den inte ska kunna öppna sig i förtid och klipper det sedan i vecka 36 typ. Jag kommer dock ha risk att föda förtidigt ändå, så jag kommer få ta det oerhört lugnt och dessutom ta Lutinus (progesteron som ska stärka tappen). 

    Finns det någon plan för dig i nästa graviditet? Jag har tjatat mig till den ska jag säga, då detta var oerhört traumatiskt för mig. Hela ens tänkta värld är borta från en dag till en annan. Ska gå i samtalsstöd också då jag känner att jag måste få hjälp av vården att hantera det som hänt och oron för framtiden. 

    Är det ert första barn och hur länge har ni försökt?

    Kram på dig som också gått igenom denna vidriga händelse! <3
  • Ericky
    Tue 18 Jan 2022 15:59
    MrsXy skrev 2022-01-16 00:29:07 följande:
    Åh jag känner igen mig så mycket... jag var gravid totalt 7,5 månader av 2021. vilket brutalt år.. 
    får jag fråga i vilka veckor fick du dina två ma? Det är så tungt. 
    Åh det låter som nidblödning tycker jag? :)
    MrsXy skrev 2022-01-16 15:41:08 följande:
    Åh okej beklagar... Sa de vad det var för kromosomavvikelse på nipt?
    Första gången v. 12 hade den somnat in en vecka innan kub v. 13.. Ingen aning varför.. 
    Andra gången v. 18 :( 
    Troligen en infektion, allt såg superfint ut på kub och även en till ul efter kub. Värsta jag varit med om. Dubbel otur. 
    Så nu sån extrem sorg och oro om man ska våga igen? 
    Det låter ju ändå som nid tycker jag :) När har du bim? :)
    Såg nu vad du skrivit tidigare :) Jag ska tillägg att det kan även ha berott på infektion i mitt fall, man vet inte. Hade GBS på vaginala odlingarna, men det i sig ska tydligen inte orsaka vattenavgång men kan däremot vara väldigt farligt för barnet vid födsel om man inte får antibiotika. Men jag undrar om inte bakterien tagit sig in och var orsaken. Svårt att veta, för det kan också vara tappen som jag gjort konisering på tidigare så den är ju lite kortare...

    När var ditt senaste mf?
Svar på tråden Vi som försökt en längre tid - första barnet