STUDENTÅNGEST!
Hej!
Måste ventilera.... Jag är ensamstående förälder. Min dotters pappa bor i England och jag har haft ensam vårdnad om henne sen födseln. Vi bor i Sverige.
Jag har inte mkt pengar. Har alltid haft så jag klarat mig med nöd och näppe och alltid gjort allting ensam med mitt barn. Jag har varit både mamma och pappa och det har varit helt okej för mig. Jag ser ju hur min dotter blivit och hon är så himla begåvad trots att hon vuxit upp med mig som hippiemamma. ( OBS- Jag har alltid jobbat. Alltid.)
Hon ska ta studenten i sommar. Nästa vecka. I mitt huvud hade jag föreställt mig vi skulle ha en stor fest men det kommer inte bli så. Vi bor rätt litet och häromdagen sa mina föräldrar att de inte kommer till hennes student pga lång resväg ( de bor i annan stad) och pga corona. Jag har en bror också men han är psykiskt instabil så honom har jag liksom aldrig räknat med ändå.
Allting känns plötsligt så himla dysfunktionellt ! Jag plågas av prestationskrav, sociala medier, vänner som lägger upp bilder på deras stora trädgårdar med tält och massa släkt och jag har ingenting sådant att erbjuda min dotter. Jag känner mig helt värdelös. Jag beställer mössa, skylt, tårta på nätet via klarna och bjudit hit vänner till mig som jag anser vara familj men alla har ju så satans fullt upp nuförtiden och jag tror inte de riktigt förstår hur viktig deras närvaro skulle vara på studentfirandet.
Finns det någon därute som känner igen sig eller är jag helt ensam, precis som jag känner mig....?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2021-06-09 19:55
Vill tillägga att jag inte tänker på vad andra tycker ( jo lite faktiskt) men jag vill göra min dotter lycklig och känna att hon är värdefull och begåvad och har kämpat mot alla odds. Hon säger jag inte behöver hetsa upp mig så mkt men det gör jag ändå. :(