Skolbarn som sover för lite?

Låter som mig när jag var yngre. Alltid haft litet sömnbehov. Från att jag började skolan till att jag började på gymnasiet snittade jag ofta mellan 5-6 timmars sömn per natt. Är först som vuxen jag har fått lättare att somna snabbt, somnar dock fortfarande ofta kring kl 22-23.

Hej! Känner igen det där, sonen är nu 13år, och sömnen har nu senaste två, tre åren blivit normal. Men tidigare har han sovit väldigt lite! Kvällstrött, ville/kunde "aldrig" somna. Vaken lätt till 24! Inget hjälpte, sagor mm. Sen var han lite trött under dagen men somnade ändå aldrig tidigt, inte heller somnade på dagen. Jag minns att jag var jättetrött. Men det har blivit mycket bättre, hoppas det blir det för er också!

Hej!

Gissar att detta är samma barn som har lätt att lära sig och som du oroade dig för att han ska tapp lusten att lära.

Alla är vi ju olika och har olika litet/stort sömnbehov. Några saker som kan vara bra att komma ihåg, och som ni säkert redan testat, är daglig fysisk aktivitet, nedvarvning, inga skärmar 1-2 timmar innan läggdags. Men det är också viktigt med en lagom balans av fritid och aktiviteter. Många elever som jag undervisar har så mycket träningar och aktiviteter så de själva ibland säger att de är så trötta för att det är så många träningar m.m.

Lagom är bäst.

Ett tips kan ju vara att ta upp detta med skolsköterskan och be henne om råd kring vad ni kan göra själva och kanske också om råd gällande var ni kan vända er för hjälp.

Lycka till!

Han aktiverar sig främst genom att leka ute. Gillar rollekar och springer runt i trädgården (pratandes för sig själv ). Den aktivitet han har är parkour en gång i veckan. Han leker med en kompis en till två gånger i veckan. Blir mentalt trött av socialt umgänge och brukar vilja vara för sig själv efter fritids. Har fått gå hem direkt efter skolan nån dag i veckan och vara ensam hemma några timmar nu i tvåan för återhämtning. Men han kan liksom inte slappna av även om han är trött. När han ligger i sängen snurrar, vrider och pratar han (även om ingen är i rummet) tills den sekunden han somnar. Har ett annat barn som efter godnatt-sången vänder sig om och tyst väntar på att somna för att sen sova i 11-12 timmar(6 år gammal) så jag har båda sorter.

Testat tyngdtäcke/kedjetäcke?
Det kan hjälpa massor!

Har funderat på det men är osäker på om jag vågar betala. Han vägrar vanligt täcke.

Har han någon rädsla eller skräck på nätterna? Jag känner igen mig själv mycket i din beskrivning av din son. Har alltid sovit lite, dels pga svårt att slappna av, dels pga många olika rädslor, obehagliga tankar som gjorde det svårt att "våga" somna ifrån eller ibland ens att blunda på nätterna. Jag tyckte liksom att jag behövde vara vaken för att inte något hemskt skulle hända.

Att ha litet sömnbehov har hållit i sig till vuxen ålder (Jag somnar sällan innan tolv och vaknar alltid fem eller sex. Jag har resignerat och insett att jag helt enkelt mår bra så länge jag får fem, sex timmars sömn, och sover inom de ramarna faktiskt helt okej nu. Om jag sover längre någon natt får jag ofelbart en jättedålig och kort sömn natten efter.)

Men som barn och ungdom var det stora delar av tiden så att skräck för olika saker höll mig vaken. Det jag gjorde istället var att ligga och vrida mig och akta mig för att somna, och när jag blev lite äldre läste jag böcker nästan hela nätterna i smyg. Ibland sov jag lite på dagen istället (det var mindre läskigt när det var ljust ute). Detta var inget jag pratade med mina föräldrar om, men kanske hade jag vågat/velat om de frågat, så det kanske kan vara något att prova.

Detta blev ju inte ett föräldraperspektiv. Ursäkta för det. Hoppas det löser sig för din son, det är slitigt att inte kunna sova bra.

vi fick på vårdcentralen, de har en arbetsterapeut som ordnade  

Jag har en 7-åring som verkar likna din. Äntligen har livet blivit lättare för oss - det är inte säkert att det blir så för er, men ni kan ju prova. Om det inte fungerar så tycker jag att ni ska kontakta vården.

Vad som hjälpte här hemma var att hela familjen liksom stressade ner.

 

Det var verkligen ett hästjobb att implemetera det här. Vår son tyckte att det var aptrist först, men vi gav inte upp. För varje dag som har gått så har det blivit lättare. Nu ser han fram emot vad vi ska göra under "mysstunden" och kommer med egna förslag. Idag byggde vi lego alla tre tillsammans!

Vi tar en stund varje dag vid 18-19-tiden där vi inte gör någonting egentligen. Vi släcker ner till mysbelysning, tänder levande ljus och jag och min man dricker kaffe och vår son dricker kamomill-te som tydligen ska hjälpa en att varva ned (jag trodde inte på det först, men det fungerar faktiskt här.) Sedan sitter vi bara där och tar det lugnt helt enkelt: kramas, stryker över ryggen, pratar, spelar ett brädspel, berättar sagor eller högläser någonting en stund. Man måste sitta ned i soffan helt enkelt. Efter ett tag kunde vi utöka det med att det är okej att gå ett varv, eller att gå till sitt rum och göra någonting lugnt, kanske för att rita en teckning, men man ska ta det lugnt, prata lugnt och komma tillbaka till soffan och visa och berätta vad man har gjort. När vi väl är klara så är klockan ungefär 19.00-19.30. Efter det får vår son välja vad han ska göra fram till klockan 20. Ibland blir det en galen-vild-lek, men oftast väljer han någonting lugnt som legobygge eller någonting annat. 

Precis vid nattning så blir det alltid lite hoppigt, men när han väl hamnar i säng så blir det lugnt. ÄNTLIGEN somnar han till slut utan att ropa 2500 gånger "Kom!" eller skrika "OM NI INTE KOMMER TILL MIG SÅ GÅR JAG UPP!"

Han somnar äntligen klockan 21-22, vaknar till en gång varje natt, men sover sedan tills klockan är 7. Det är helt galet!

Förresten: prata gärna med skolsköterskan. Det var skolsköterskan själv som tog upp sovvanor med oss när vår son började F-klass. Hon sade då - om att han sov för lite - att om han bara sover ut och tar det lugnt under helgerna så är det ingen katastrof för hans del i alla fall. Om vi behövde hjälp så kunde hon ge oss råd.