• Sun 29 Aug 2021 18:39
    1509 visningar
    19 svar
    19
    1509

    Beroende av tv-spel

    Under ett tag så har min son som fyller 10 i år mer och mer blivit beroende av tv-spel.

    Jag känner att det verkligen är illa nu, han vill egentligen inte göra något annat. När vi ?tvingar? honom att göra annat är hans enda fundering när han kan gå tillbaka till spelet. När han äter mat äter han så fort han kan för att gå tillbaka till spelet. Han vill inte längre vara med kompisar utan bara spela.

    På fredagar brukar vi ha familjemys där vi gör något tillsammans hela familjen, typ spelar bordspel eller ser en film, men han är bara med om han måste och då ser man att han bara väntar på att vi ska bli klara så han kan gå och spela.

    Jag har ställt ultimatum att om man ska spela tv-spel då behöver man träna minst 3gånger/vecka så han kommer iväg och rör på sig, han tränar innebandy och fotboll.

    Min största rädsla är att han inte verkar tycka något annat är roligt. Ja möjligen innebandy för där väljer han att gå och spela matcher, för det har jag sagt är valfritt och dom går han alltid på. Men i övrigt är det som att han inte vill göra något.

    Någon som känner igen sig och har några tips?

    Jag inser att något behöver göras, men jag vet inte riktigt vad. Som vi har nu så stängs skärmarna av automatiskt 19.30.

    Jag ska tillägga att han har ADHD och att allt som införs måste bli rutiner, det kan inte ändras lite hit och dit och inte tas som det passar den dagen. Utan det måste vara fasta rutiner som är tydliga och lättförstådda.

  • Svar på tråden Beroende av tv-spel
  • Sun 29 Aug 2021 18:53
    #1
    -1

    Ta bort tv-spelet helt tills vidare. Packa undan konsolen och kontrollen, allt. Minst en månad, tills han får bättre vanor.

  • Sun 29 Aug 2021 19:11
    #2

    Ett ex jobbar på högstadiet och det här är tydligen ett problem som blir vanligare och vanligare. Skolan försöker stötta föräldrarna särskilt när spelandet börjar gå ut över skolan t.ex. att eleven kommer sent, inte gör läxor, inte pluggar till prov osv. Eller börjar fejka sjukdom för att kunna vara hemma och spela, sätter i system att bli "måndagssjuk". Tydligen funkar det mest dåligt hos dom föräldrar som inte vågar ta problemet på allvar, sätta hårt mot hårt och t.ex. stänga av wifit hemma, eller begränsa på annat sätt. Och som vägrar söka stöd utifrån, vilket kan behövas ibland. 

    Själv jobbade jag under en kort period med ANDT-frågor riktat till unga (alkohol, narkotika, doping, tobak) inom kommunen och nu, efter att jag slutat dock, har man lagt till ett S för spelberoende. 

    Tror många föräldrar inte inser att det är ett problem förrän det gått alldeles alldeles för långt. Och att det är ett beroende hos barnet som går ut över det sociala livet, relationer, andra fritidsintressen, extrajobb, skolan osv. Det finns stöttning att få hos socialtjänsten, här i kommunen anordnas kurser och träffar för föräldrar som behöver stöd i att hantera ett spelberoende barn. 

  • Ginsin­ggeng
    Sun 29 Aug 2021 20:28
    #3
    -1

    Shit vilka kontrollbehov du har . Din son tycker uppenbarligen tv spel ger nåt. Men bara för att du är gammal skräcködla som anser att all teknink som är nyare en elden för de var den senaste på din tid är farligt kan du inte acceptera hans hobby 

    Problemen ligger i dina sjukliga kontrollbehov och inte hos din son

  • Sun 29 Aug 2021 21:00
    #4

    Hej!

    Alla barn mår bra av fasta och tydliga rutiner. För många barn med adhd är detta ännu viktigare.

    Bestäm 1-2 fasta tider/vecka när han får spela. Mitt förslag är vardagar så inte helgerna blir styrda av detta. Beroende på när han kommer hem från skolan så kanske det kan vara lämpligt, ex. 15.30-17. Eller efter middagen 18-19.30.

    Det är bra att bryta mönstret, det låter som att ditt barn behöver det eftersom att spelet verkar styra vad han vill göra.

    Orka stå emot!

  • Sun 29 Aug 2021 21:00
    #5
    +1
    Mortiscia80 skrev 2021-08-29 18:53:53 följande:

    Ta bort tv-spelet helt tills vidare. Packa undan konsolen och kontrollen, allt. Minst en månad, tills han får bättre vanor.


    Tack för ditt svar! Har du egen erfarenhet eller är det bara ett råd rent allmänt? Eller bygger rådet på något mer?

    Att bara ta bort hans intresse känns inte helt okej och jag kan inte se hur detta skulle lösa problemet i längden? Tv-spel är hans avkoppling, ett ställe där han får lyckas i en värld som annars är rättså jobbig för honom. Jag är rädd att han inte skulle orka med skolan om han inte alls har tv-spel då han pga sin ADHD har svårt att varva ner annars och håller väldigt högt tempo i allt.
  • Sun 29 Aug 2021 21:04
    #6
    100wfs skrev 2021-08-29 19:11:19 följande:

    Ett ex jobbar på högstadiet och det här är tydligen ett problem som blir vanligare och vanligare. Skolan försöker stötta föräldrarna särskilt när spelandet börjar gå ut över skolan t.ex. att eleven kommer sent, inte gör läxor, inte pluggar till prov osv. Eller börjar fejka sjukdom för att kunna vara hemma och spela, sätter i system att bli "måndagssjuk". Tydligen funkar det mest dåligt hos dom föräldrar som inte vågar ta problemet på allvar, sätta hårt mot hårt och t.ex. stänga av wifit hemma, eller begränsa på annat sätt. Och som vägrar söka stöd utifrån, vilket kan behövas ibland. 

    Själv jobbade jag under en kort period med ANDT-frågor riktat till unga (alkohol, narkotika, doping, tobak) inom kommunen och nu, efter att jag slutat dock, har man lagt till ett S för spelberoende. 

    Tror många föräldrar inte inser att det är ett problem förrän det gått alldeles alldeles för långt. Och att det är ett beroende hos barnet som går ut över det sociala livet, relationer, andra fritidsintressen, extrajobb, skolan osv. Det finns stöttning att få hos socialtjänsten, här i kommunen anordnas kurser och träffar för föräldrar som behöver stöd i att hantera ett spelberoende barn. 


    Tack för ditt svar! Precis detta är jag rädd för, och jag inser att det finns stor risk att han är en av dessa barn på högstadiet om vi inte gör något nu. Jag tänker att det är lättare att göra något nu innan det går längre.

    Jag kollade upp på kommunens hemsida och det finns hjälp att få, något jag ska ha i åtanken om vi inte lyckas själva. Jag kom även på att vi kan kolla med ADHD-center om man kan få stöttning därifrån.
  • Sun 29 Aug 2021 21:16
    #7
    Fröken W skrev 2021-08-29 21:00:06 följande:

    Hej!

    Alla barn mår bra av fasta och tydliga rutiner. För många barn med adhd är detta ännu viktigare.

    Bestäm 1-2 fasta tider/vecka när han får spela. Mitt förslag är vardagar så inte helgerna blir styrda av detta. Beroende på när han kommer hem från skolan så kanske det kan vara lämpligt, ex. 15.30-17. Eller efter middagen 18-19.30.

    Det är bra att bryta mönstret, det låter som att ditt barn behöver det eftersom att spelet verkar styra vad han vill göra.

    Orka stå emot!


    Tack för ditt svar och råd!

    Vi har många rutiner kring olika saker för annars funkar inget hemma hos oss! Och kring spelandet funkade det bra i våras, men sen kom sommarlovet och alla rutiner luckrades upp, sommaren va väldigt jobbig. Precis när sommaren började fungera och vi hittade lite rutiner kring ledigheten så var det dags för skolan att dra igång igen.

    Vi har precis fått till kvällsrutinerna igen med skärmar av 19.30, äta, läxor, ljudbok och sova.

    Nu försöker vi fylla på med rutiner kring skärmarna. Men jag tycker det är svårt att veta hur man ska göra. Han behöver spelandet, men inte som nu så att det styr hans liv.

    Skulle du ha gjort helt skärmfritt hela helgen? På helgerna har vi i nuläget inga skärmar före 15?
  • Sun 29 Aug 2021 21:28
    #8
    -1 +2
    eviz08 skrev 2021-08-29 21:00:11 följande:
    Tack för ditt svar! Har du egen erfarenhet eller är det bara ett råd rent allmänt? Eller bygger rådet på något mer?

    Att bara ta bort hans intresse känns inte helt okej och jag kan inte se hur detta skulle lösa problemet i längden? Tv-spel är hans avkoppling, ett ställe där han får lyckas i en värld som annars är rättså jobbig för honom. Jag är rädd att han inte skulle orka med skolan om han inte alls har tv-spel då han pga sin ADHD har svårt att varva ner annars och håller väldigt högt tempo i allt.
    Du kan jämföra det med vilket beroende du vill. Alkohol, droger, kaffe, cigaretter... Hur får man en person att bli kvitt ett beroende? Alla klarar inte av att trappa ner, då måste man ta bort det helt. Symptomen som din son dras med tyder på stora problem och då är det bättre att börja om på noll. När hans beroende har mattats av kan man ha begränsad tillgång och se om det funkar.

    Ge honom bättre metoder att tagga ner, t ex ta långa promenader i skogen, skaffa en studsmatta, se om han har ro i kroppen att sitta och rita, vad som helst som är hälsosammare än tv-spel. En skärm är inte avslappnande för hjärnan egentligen, det är bara en distraktion.
  • Mon 30 Aug 2021 13:59
    #9
    eviz08 skrev 2021-08-29 18:39:49 följande:

    Under ett tag så har min son som fyller 10 i år mer och mer blivit beroende av tv-spel.

    Jag känner att det verkligen är illa nu, han vill egentligen inte göra något annat. När vi ?tvingar? honom att göra annat är hans enda fundering när han kan gå tillbaka till spelet. När han äter mat äter han så fort han kan för att gå tillbaka till spelet. Han vill inte längre vara med kompisar utan bara spela.

    På fredagar brukar vi ha familjemys där vi gör något tillsammans hela familjen, typ spelar bordspel eller ser en film, men han är bara med om han måste och då ser man att han bara väntar på att vi ska bli klara så han kan gå och spela.

    Jag har ställt ultimatum att om man ska spela tv-spel då behöver man träna minst 3gånger/vecka så han kommer iväg och rör på sig, han tränar innebandy och fotboll.

    Min största rädsla är att han inte verkar tycka något annat är roligt. Ja möjligen innebandy för där väljer han att gå och spela matcher, för det har jag sagt är valfritt och dom går han alltid på. Men i övrigt är det som att han inte vill göra något.

    Någon som känner igen sig och har några tips?

    Jag inser att något behöver göras, men jag vet inte riktigt vad. Som vi har nu så stängs skärmarna av automatiskt 19.30.

    Jag ska tillägga att han har ADHD och att allt som införs måste bli rutiner, det kan inte ändras lite hit och dit och inte tas som det passar den dagen. Utan det måste vara fasta rutiner som är tydliga och lättförstådda.


    Om du skulle byta ut dataspel mot läsa bok, skulle du fortfarande uppleva det som ett lika stort problem?

    Om inte så skulle jag släppa det helt och låta honom ha sina intressen ifred. Om det fortfarande skulle vara som ett problem så skulle jag börja förhandla. Tex att barnet ska delta i måltiderna, träna, träffa kompisar (även på datorn skulle vara okej) och göra sitt skolarbete. 

    Att tvingas vara med på familjeaktiviteter som man inte vill tycker jag är oskäligt för det mesta. 

    Som tröst kan jag berätta att min son var likadan som din i den åldern. Idag är han 16 år och fortfarande mkt intresserad av datorer och spel. Men nu programmerar han, hänger med vänner både digitalt och fysisk, han har fått riktigt bra betyg och precis  börjat Tekniskt program på gymnasiet. När jag var i åldern som din son så läste jag hela dagarna, ibland nätterna också om ingen kom på mig. Läsning är än idag mitt livselixir. Tanken på att nån skulle hindra mig från mitt läsande och istället tvinga mig att spela brädspel med familjen... Jo, jag gjorde annat också under min uppväxt, och lever ett väldigt vanligt vuxenliv nu. Älskar fortfarande att läsa. 

    Ps, barn med ADHD kan ha extra stort behov av att dra sig undan och hålla på med sina egna intressen för att ladda om inför det mer röriga sociala livet som krävs annars. 
  • Mon 30 Aug 2021 15:07
    #10
    Mortiscia80 skrev 2021-08-29 21:28:26 följande:

    Du kan jämföra det med vilket beroende du vill. Alkohol, droger, kaffe, cigaretter... Hur får man en person att bli kvitt ett beroende? Alla klarar inte av att trappa ner, då måste man ta bort det helt. Symptomen som din son dras med tyder på stora problem och då är det bättre att börja om på noll. När hans beroende har mattats av kan man ha begränsad tillgång och se om det funkar.

    Ge honom bättre metoder att tagga ner, t ex ta långa promenader i skogen, skaffa en studsmatta, se om han har ro i kroppen att sitta och rita, vad som helst som är hälsosammare än tv-spel. En skärm är inte avslappnande för hjärnan egentligen, det är bara en distraktion.


    Jag hör vad du säger om beroende, min tanke är mer i linje med att om du märker att du har ett problem så börjar du med att försöka göra åtgärder innan nu du tar mer drastiska åtgärder.

    När jag läser din kommentar om att tagga ner inser jag att det va naivt av mig att ställa denna fråga i detta forum då allmänna kunskapen om NPF-diagnoser inte alltid är den bästa.

    Men tack ändå för att du tog dig tid och svarade.
  • Mon 30 Aug 2021 15:33
    #11
    eviz08 skrev 2021-08-30 15:07:47 följande:
    Jag hör vad du säger om beroende, min tanke är mer i linje med att om du märker att du har ett problem så börjar du med att försöka göra åtgärder innan nu du tar mer drastiska åtgärder.

    När jag läser din kommentar om att tagga ner inser jag att det va naivt av mig att ställa denna fråga i detta forum då allmänna kunskapen om NPF-diagnoser inte alltid är den bästa.

    Men tack ändå för att du tog dig tid och svarade.
    Det kan man absolut göra i vissa lägen. Jag jobbar med NPF-ungdomar men du vet så klart bäst vad du vill göra.
  • Mon 30 Aug 2021 15:33
    #12
    eviz08 skrev 2021-08-30 15:07:47 följande:
    Jag hör vad du säger om beroende, min tanke är mer i linje med att om du märker att du har ett problem så börjar du med att försöka göra åtgärder innan nu du tar mer drastiska åtgärder.

    När jag läser din kommentar om att tagga ner inser jag att det va naivt av mig att ställa denna fråga i detta forum då allmänna kunskapen om NPF-diagnoser inte alltid är den bästa.

    Men tack ändå för att du tog dig tid och svarade.
    Du skrev själv att ditt barn är beroende. Det finns ytterst få människor som kan blir av med ett beroende medan de fortfarande gör det de är beroende av. Det behövs en extrem självkontroll och -disciplin att drar ner på någonting man är beroende av.
    Om ditt barn allts
    å är spelberoende, som du skrev, är Mortiscias svar och jämförelse helt korrekt. Att ta bort det beroendeframkallande till 100% är enda sättet ur beroendet.
  • Mon 30 Aug 2021 16:02
    #13
    elsi skrev 2021-08-30 13:59:30 följande:

    Om du skulle byta ut dataspel mot läsa bok, skulle du fortfarande uppleva det som ett lika stort problem?

    Om inte så skulle jag släppa det helt och låta honom ha sina intressen ifred. Om det fortfarande skulle vara som ett problem så skulle jag börja förhandla. Tex att barnet ska delta i måltiderna, träna, träffa kompisar (även på datorn skulle vara okej) och göra sitt skolarbete. 

    Att tvingas vara med på familjeaktiviteter som man inte vill tycker jag är oskäligt för det mesta. 

    Som tröst kan jag berätta att min son var likadan som din i den åldern. Idag är han 16 år och fortfarande mkt intresserad av datorer och spel. Men nu programmerar han, hänger med vänner både digitalt och fysisk, han har fått riktigt bra betyg och precis  börjat Tekniskt program på gymnasiet. När jag var i åldern som din son så läste jag hela dagarna, ibland nätterna också om ingen kom på mig. Läsning är än idag mitt livselixir. Tanken på att nån skulle hindra mig från mitt läsande och istället tvinga mig att spela brädspel med familjen... Jo, jag gjorde annat också under min uppväxt, och lever ett väldigt vanligt vuxenliv nu. Älskar fortfarande att läsa. 

    Ps, barn med ADHD kan ha extra stort behov av att dra sig undan och hålla på med sina egna intressen för att ladda om inför det mer röriga sociala livet som krävs annars. 


    Tack
    elsi skrev 2021-08-30 13:59:30 följande:

    Om du skulle byta ut dataspel mot läsa bok, skulle du fortfarande uppleva det som ett lika stort problem?

    Om inte så skulle jag släppa det helt och låta honom ha sina intressen ifred. Om det fortfarande skulle vara som ett problem så skulle jag börja förhandla. Tex att barnet ska delta i måltiderna, träna, träffa kompisar (även på datorn skulle vara okej) och göra sitt skolarbete. 

    Att tvingas vara med på familjeaktiviteter som man inte vill tycker jag är oskäligt för det mesta. 

    Som tröst kan jag berätta att min son var likadan som din i den åldern. Idag är han 16 år och fortfarande mkt intresserad av datorer och spel. Men nu programmerar han, hänger med vänner både digitalt och fysisk, han har fått riktigt bra betyg och precis  börjat Tekniskt program på gymnasiet. När jag var i åldern som din son så läste jag hela dagarna, ibland nätterna också om ingen kom på mig. Läsning är än idag mitt livselixir. Tanken på att nån skulle hindra mig från mitt läsande och istället tvinga mig att spela brädspel med familjen... Jo, jag gjorde annat också under min uppväxt, och lever ett väldigt vanligt vuxenliv nu. Älskar fortfarande att läsa. 

    Ps, barn med ADHD kan ha extra stort behov av att dra sig undan och hålla på med sina egna intressen för att ladda om inför det mer röriga sociala livet som krävs annars. 


    Tack för ditt svar och att du berättar om din son, det låter hoppfullt.

    Jag är inne lite på samma spår som du, jag vill inte förbjuda hans intresse, det tror jag verkligen inte är lösningen. Förhandla är nog rätt sätt, jag ska sätta mig ner och fundera över vad jag tycker är viktigt och framför allt varför. Och ja han har behov av tv-spel, det är hans Happy-place där han får lyckas i en annan väldigt jobbig värld.

    Men jag inser också att jag bättre måste hjälpa honom med begränsningar då han inte klara det själv.
  • Mon 30 Aug 2021 21:24
    #14
    eviz08 skrev 2021-08-29 21:16:41 följande:

    Tack för ditt svar och råd!

    Vi har många rutiner kring olika saker för annars funkar inget hemma hos oss! Och kring spelandet funkade det bra i våras, men sen kom sommarlovet och alla rutiner luckrades upp, sommaren va väldigt jobbig. Precis när sommaren började fungera och vi hittade lite rutiner kring ledigheten så var det dags för skolan att dra igång igen.

    Vi har precis fått till kvällsrutinerna igen med skärmar av 19.30, äta, läxor, ljudbok och sova.

    Nu försöker vi fylla på med rutiner kring skärmarna. Men jag tycker det är svårt att veta hur man ska göra. Han behöver spelandet, men inte som nu så att det styr hans liv.

    Skulle du ha gjort helt skärmfritt hela helgen? På helgerna har vi i nuläget inga skärmar före 15?


    Tråkigt att höra att ni haft en tuff sommar! Hoppas att den ändå gav lite avkoppling och återhämtning.

    Supersvårt att säga vad jag skulle göra i verkligheten, är ju som bekant alltid lättare att råda andra till vad de ska göra. Men ja, jag hade nog försökt att ta bort spelandet på helgerna. Eftersom det låter som att det är mycket fokus på när han får spela så tänker jag att det kanske bara blir en lång väntan för honom där han har svårt att vara i nuet för att han bara väntar på att få spela. Möjligtvis att jag hade tillåtit spel på förmiddagen för att sedan ha resten av dagen fri.

    Men jag vet inte hur din son är och vilka rutiner som finns i er familj.

    Håller tummarna för att ni hittar något som funkar för er!
  • Tue 31 Aug 2021 09:02
    #15

    Ge han 7 timmar i veckan att spela tvspel. Hur han väljer att använda timmarna är upp till han. Antingen 1 timme om dan i 7 dar, lr fler timmar per dag men då blir det färre dagar. Var bestämd kring detta så är han tvungen att komma på andra sysslor att göra.

    Tar du med han på aktiviteter? Typ ut o cykla? Skatepark? Mtb i skogen? Går han i idrott?

    Jag har noga förklarat för min son vilken fantasivärld tvspel är, där får man bara låtsas vänner. Och man behöver riktiga vänner! Osv?prata o prata var dag om detta en tid. Sitter med och tittar på tvspelandet och engagerar mig något, provspelar och allt för att hålla en god kontakt hela tiden, för att han inte ska hamna i egen värld. Detta funkar hos oss! Jag är ingen expert?alla gör som de vill. Tack o hej leverpastej!

  • Wed 15 Sep 2021 12:44
    #16
    Varje missbruk är hemskt. Endast spelen i det här fallet verkar inte så farliga för oss. Min son hade också ett beroende av en populär skytt. Vi hade tur att han förstod problemet. Och tillsammans bestämde vi oss för att radera kontot. Så att skilsmässan inte var så smärtsam sålde vi alla skinn till https://skins.cash/sv och köpte en cykel med de pengar vi tjänade för att göra det trevligt och byta uppmärksamhet.
  • Wed 15 Sep 2021 13:15
    #17

    Känner att man skulle behöva lite mer kontext till beroendet. Just VAD som görs när han spelar TV-spel är av stor betydelse. Spelar han till exempel tillsammans med sina kompisar och att det är deras sätt att umgås? Eller är det ett rent destruktivt beteende? Njuter han av att spela och mår bra ?på riktigt? av det, kanske är han väldigt bra på något spel och tränar målmedvetet för att kunna tävla i det? Precis som att träna fotboll eller innebandy varje dag för att nå elitnivå en dag. Eller är det bara ett sätt att dämpa ångest och andra känslor med hjärndött spelande timma ut och timma in?

    Bara mina spontana tankar som varit med om och sett alla olika sorters spelande på nära håll.

  • Fri 17 Sep 2021 15:38
    #18

    Du hade ju inte sagt så om han bara läste böcker. Va inte sån gammal tant. Låt han spela är han bra så kan ha. Ju tjäna pengar på det å slippa skaffa ett patetiskt 7-16 jobb.

  • Elin P
    Sat 18 Sep 2021 14:00
    #19

    Just för barn med NPF kan ju skärm bli extra viktigt eftersom de kan ha svårt att hitta avkoppling och ro annars. Du beskriver att han tränar sport flera gånger i veckan. Fungerar skolan bra? Isåfall skulle jag inte alls ha varit så hård med att han inte får spela. För då får han ju både fysisk aktivitet och annat.

    För min 10-åring tycker jag det funkar bäst om vi försöker ha ett positivt klimat kring både skärmar och annat. Att engagera sig i vad barnet spelar är bra. Kan inte du vara med och spela ifall du vill umgås med honom? Han kanske börjar bli i en ålder där han inte tycker det är lika kul längre att hänga med er och göra saker utan ni behöver mer hitta in i hans värld? Om man inför allt för mycket förbud och pekpinnar så kan det också få motsatt effekt och barnet känner inte att man vill förstå och kommunicera.

Svar på tråden Beroende av tv-spel