• Mon 6 Sep 2021 13:04
    6421 visningar
    23 svar
    23
    6421

    Omplacera kattunge, anknytning?

    Hej!

    Först och främst vill jag bara säga att jag inte orkar med kommentarer kring hur dålig person/djurvän jag är som överväger att omplacera min kattunge. Det är ett jättejobbigt beslut och jag mår redan skit över det och klandrar mig själv för att ens ha satt mig i den här positionen från början. Så håll inne era ev. elaka kommentarer, de finns redan i mitt huvud. 

    Jag skaffade en kattunge för ca 1 månad sen. En bengal. Djur har alltid funnits i mitt liv sedan jag varit liten. Jag har alltid varit i stallet och vi har alltid haft hund hemma. När jag flyttade till storstad hösten för 1 år sen för studier så kändes livet lite ensamt, dels för att studierna var på distans men också för att det inte fanns något djur i hemmet, 

    Jag är en hundperson i grund och botten men en hund visste jag var ett för stort åtagande så därför kom tankarna på katt ganska snabbt. Men jag ville inte ta några förhastade beslut så jag ville vänta till sommaren och läste istället in mig på kattrasen jag ville ha: Bengal. 
    Tankarna gick fram och tillbaka - "kommer det gå i min etta?" "Jag vill ha en aktiv katt men kommer den vara FÖR aktiv?" "kan jag erbjuda den ett bra liv?, det är ju det viktigaste - att den har det bra".

    För och nackdelar vägdes mot varandra och till slut blev beslutet att prova. Jag har distansstudier fram till November så är hemma med katten i princip 24/7 fram till dess. Jag hade fixat så jag kunde lämna katten hos kompisar samt kunde mamma och pappa ta den när jag reser bort. Skulle jag i framtiden vilja resa utomlands en längre tid (ex 1 år) kunde mamma och pappa ta den under den tiden osv. Som ni hör, allt var ändå väl planerat. 

    Jag besökte uppfödaren innan jag bestämde mig. Han var ärlig och sa att han hade flyttat under tiden han haft kullen och har inte socialiserat kattungarna så pass mycket som han hade velat. Men jag var ledig i tre veckor (innan distansstudier börjar) så jag kände ändå att jag hade tiden för att socialisera den lilla och vänja henne vid människor.  

    Hon var reserverad men jag har verkligen lagt ner mig med henne och nu är hon social och vill gärna mysa och leka med en. Hon är fortfarande lite reserverad mot nya människor men verkar som att om man är villig att lägga ner tiden så är hon anpassningsbar... (så var det iaf när bror min kom hem under en vecka). 

    Okej men nu till problemet... Nu när studierna har börjat kan jag inte plugga! Hon river/biter i mina hörlurar, smycken, örhängen, går på datorn osv. Jag har köpt ett kattträd, försöker busa med henne, köpt aktiveringsleksak, går i koppel med henne inomhus, tar med henne i bilen för att aktivera henne så gott det går men det är som att hon aldrig blir trött. På kvällarna har hon liksom "party" i mitt flickrum - vilket är okej för att jag har inget som jag är rädd om där men imorgon åker jag till min lägenhet i storstaden och där är det fler saker jag är rädd om... Jag tror egentligen att hon behöver en kattkompis, men jag kan inte ha två... Sedan har mina föräldrar två franska bulldogs, efter 1 månad tillsammans går hund och katt fortfarande inte ihop.. De kan inte ens vara i samma rum. Hundarna är snälla men "för på". Och jag är hos mina föräldrar väldigt ofta så hund och katt måste gå ihop.  Katten har väldigt förtroende för mig, hon följer mig och vill vara nära mig när hon känner sig otrygg - vilket jag såklart låter henne. Trots det kan jag inte känna att jag 100% har synkat med katten och har "connectat" med henne..

    Det är flera saker som får mig att tvivla... Och jag vet att kattungar är busiga! Jag vet att saker går sönder osv men jag insåg nog inte HUR aktiv och HUR mycket saker som går sönder.... Exakt hur krävande det skulle vara. Jag var rädd för att det skulle vara såhär men beslutet blev som sagt att prova. Nu tror jag inte tat jag klarar det...

    Nu mer till själva frågan:
    Har ni erfarenhet av omplacering och hur katter knyter an?  Eftersom hon var så reserverad i början och nu har fäst sig vid mig gör att tanken på att lämna henne till någon ny krossar mitt hjärta. Men jag vill bara att hon ska ha det bra, jag vill att hon ska ha det bästa kattlivet hon kan få. Kommer hon kunna anknyta sig till någon annan? Hon är snart 5 månader.... Jag skulle vilja prova ha henne lite längre egentligen, men vill också lämna över henne till någon annan i så tidig ålder som möjligt för att ge henne en så bra chans till nytt liv som möjligt... 

    Någon som har erfarenhet av omplacering av katt?

    mvh Ett krossat katthjärta

  • Svar på tråden Omplacera kattunge, anknytning?
  • Tue 7 Sep 2021 15:06
    #11

    Vi är jourhem för katter och jag har många gånger blivit förvånade hur anpassningsbara de är. 

    Visst några som är infångade av länsstyrelsen och inte vana vid kontakt med människor har vi fått fjäska rejält för innan de tinat upp men alla katter vi haft som ändå haft bra hem från början har gjort sig hemmastadda relativt omgående.

    Jag tror därmed inte att det är något större problem för katten även om just bengal inte korsat mina vägar. Jag tror heller inte det spelar någon roll om du omplacerar henne nu eller ger det några månader till. 

  • Tue 7 Sep 2021 18:20
    #12
    Anonym (E) skrev 2021-09-07 13:13:50 följande:

    Jag tänker att de som har bengaler/(katt) på den ytan också är inställda på sakerna som du nämnde innan inte får vara ifred och speciellt som kattungar.

    Låter som problemet där är med med hundarna och deras uppfostran? Att ni inte försökt speciellt mycket och att katten även är helt ny för er.

    Haha ursäkta men du tycker att han var oseriös för att han sålde till dig? Som ändå verkade förberedd och antagligen seriös i hans ögon. Att sälja vidare en raskatt med papper utan att gå via uppfödaren hade fått mig att dra öronen åt mig som köpare efter enbart en månad.


    Kanske var de inställda - det kan nog varken du eller jag svara på. Jag sa att jag var orolig från början och de med erfarenhet sa att det hade funkat för dem. Jag pratade även med uppfödaren om mina oroligheter och han var själv studerande och upplevde inga större problem. Jag informerade även uppfödaren om mina hundar osv.

    Nej men självklart är det inte lätt för hundarna när dem aldrig har levt med en katt innan!? Kan man ju inte begära. Jag tycker att sitta med katt och hund större delen dagarna via kompostgaller och försöka få dem att träffas en gång om dagen via koppel i snart 1 månad är att 100% försöka. Jag kan inte skriva exakt allt jag gör men tro mig jag försöker. Och jag är villig att ge det tid. Men klandra mig inte bara för att jag är orolig över att inget framsteg skett ännu.

    Nej jag upplevde inte köparen som oseriös för att han sålde katten till mig. Jag förklarade alla mina tankar och osäkerheter inför honom och han lyssnade och försökte hjälpa. Men sedan när jag väl köpt så skämtade han om folk som hämtar sina katter i skokartonger osv och jag vet inte? fick bara en dålig känsla av att han inte alls hade koll på vilka han sålde till. Mer jag som var ambitiös att skriva typ A4 papper vid intresseanmälan?.

    Jag säger heller inte att JAG INTE SKA gå via uppfödaren, mer att jag inte vill, men om så många rekommenderar det och det blir det bästa för katten så gör jag ju självklart det.

    Hånskratta hur mycket du vill, men förstår inte vad som är roligt i den här situationen.
  • Tue 7 Sep 2021 18:23
    #13
    cosinus skrev 2021-09-07 15:06:41 följande:

    Vi är jourhem för katter och jag har många gånger blivit förvånade hur anpassningsbara de är. 

    Visst några som är infångade av länsstyrelsen och inte vana vid kontakt med människor har vi fått fjäska rejält för innan de tinat upp men alla katter vi haft som ändå haft bra hem från början har gjort sig hemmastadda relativt omgående.

    Jag tror därmed inte att det är något större problem för katten även om just bengal inte korsat mina vägar. Jag tror heller inte det spelar någon roll om du omplacerar henne nu eller ger det några månader till. 


    Du anar inte hur glad jag blev över att se detta. Ett av dem få snälla och användbara svaren jag har fått. Tack!! Jag vill ju bara att min kisse ska ha det bra och ta ansvar för den situationen som blivit?

    Men kanske värt då att ge det lite tid och sedan överväga omplacering om katten känns olycklig?
  • Tue 7 Sep 2021 18:28
    #14
    Anonym (kissekatt) skrev 2021-09-07 14:59:24 följande:

    Du valde nog den svåraste kattrasen. En raggdoll hade nog varit bättre. Sen är ju katter skitjobbiga första 1,5 åren speciellt om man bor så litet. 

    Du skulle ju också kunna skaffa en kompis till den så den har någon att busa med. Med risk för rally på nätterna.


    Ja jag gjorde nog det? insåg att det skulle vara jobbigt, men inte HUR jobbigt. Och nu sitter jag här med en liten oskyldig själ som förtjänar det finaste bästa hemmet som finns.

    Kan tyvärr inte ha två?
  • Anonym (E)
    Tue 7 Sep 2021 18:53
    #15
    Sofijah1015 skrev 2021-09-07 18:20:27 följande:
    Kanske var de inställda - det kan nog varken du eller jag svara på. Jag sa att jag var orolig från början och de med erfarenhet sa att det hade funkat för dem. Jag pratade även med uppfödaren om mina oroligheter och han var själv studerande och upplevde inga större problem. Jag informerade även uppfödaren om mina hundar osv.

    Nej men självklart är det inte lätt för hundarna när dem aldrig har levt med en katt innan!? Kan man ju inte begära. Jag tycker att sitta med katt och hund större delen dagarna via kompostgaller och försöka få dem att träffas en gång om dagen via koppel i snart 1 månad är att 100% försöka. Jag kan inte skriva exakt allt jag gör men tro mig jag försöker. Och jag är villig att ge det tid. Men klandra mig inte bara för att jag är orolig över att inget framsteg skett ännu.

    Nej jag upplevde inte köparen som oseriös för att han sålde katten till mig. Jag förklarade alla mina tankar och osäkerheter inför honom och han lyssnade och försökte hjälpa. Men sedan när jag väl köpt så skämtade han om folk som hämtar sina katter i skokartonger osv och jag vet inte? fick bara en dålig känsla av att han inte alls hade koll på vilka han sålde till. Mer jag som var ambitiös att skriva typ A4 papper vid intresseanmälan?.

    Jag säger heller inte att JAG INTE SKA gå via uppfödaren, mer att jag inte vill, men om så många rekommenderar det och det blir det bästa för katten så gör jag ju självklart det.

    Hånskratta hur mycket du vill, men förstår inte vad som är roligt i den här situationen.

    Tror du läser in en hel del som jag inte menar eller skrivit. Det var lite roligt att du inte tyckte att han var noga med bakgrundskontrollen när du är köpare. Kanske lät logiskt för dig men som utomstående blev den meningen lite kul. Kan varit en dålig skämtare eller oseriös vilket inte går att veta på enbart det där :) Men har kattungen papper och det var ett seriöst avelsarbete så är han nog seriös.


    Du har en kattunge som låter normalvild och det var de nog inställda på ja :)


    Jag anser att hundar ska t.ex kunna ligga ner och inte bli "för glada" utan att kunna lugnas ner. Självklart är det nytt för hundarna? Kompostgaller är jättebra men funkar det inte så är det mycket annat som går att testa. Vad du annars gör kan ingen veta men det är en väsentlig del om vi ska bedöma situationen/hjälpa till.


     

  • Tue 7 Sep 2021 20:07
    #16
    Sofijah1015 skrev 2021-09-07 18:23:39 följande:
    Du anar inte hur glad jag blev över att se detta. Ett av dem få snälla och användbara svaren jag har fått. Tack!! Jag vill ju bara att min kisse ska ha det bra och ta ansvar för den situationen som blivit?

    Men kanske värt då att ge det lite tid och sedan överväga omplacering om katten känns olycklig?
    Jag hade gett det en chans till, som sagt jag tror inte det är någon större skillnad att omplacera en 5 månaders, 7 månaders eller 9 månaders katt. Inte för katten. Möjligen att det är något lite lättare att hitta intressenter till en yngre katt?
  • Anonym (K)
    Tue 7 Sep 2021 21:09
    #17

    Hundarna bör du hålla borta från kattens revir.

  • Tue 7 Sep 2021 21:28
    #18
    Sofijah1015 skrev 2021-09-07 18:20:27 följande:

    Kanske var de inställda - det kan nog varken du eller jag svara på. Jag sa att jag var orolig från början och de med erfarenhet sa att det hade funkat för dem. Jag pratade även med uppfödaren om mina oroligheter och han var själv studerande och upplevde inga större problem. Jag informerade även uppfödaren om mina hundar osv.

    Nej men självklart är det inte lätt för hundarna när dem aldrig har levt med en katt innan!? Kan man ju inte begära. Jag tycker att sitta med katt och hund större delen dagarna via kompostgaller och försöka få dem att träffas en gång om dagen via koppel i snart 1 månad är att 100% försöka. Jag kan inte skriva exakt allt jag gör men tro mig jag försöker. Och jag är villig att ge det tid. Men klandra mig inte bara för att jag är orolig över att inget framsteg skett ännu.

    Nej jag upplevde inte köparen som oseriös för att han sålde katten till mig. Jag förklarade alla mina tankar och osäkerheter inför honom och han lyssnade och försökte hjälpa. Men sedan när jag väl köpt så skämtade han om folk som hämtar sina katter i skokartonger osv och jag vet inte? fick bara en dålig känsla av att han inte alls hade koll på vilka han sålde till. Mer jag som var ambitiös att skriva typ A4 papper vid intresseanmälan?.

    Jag säger heller inte att JAG INTE SKA gå via uppfödaren, mer att jag inte vill, men om så många rekommenderar det och det blir det bästa för katten så gör jag ju självklart det.

    Hånskratta hur mycket du vill, men förstår inte vad som är roligt i den här situationen.


    Att kontakta uppfödaren tillhör god ton.

    Jag förstår att det inte blivit som du tänkt dig, och förstår såklart att hundarna som funnits längre går före. Men hur skulle kattuppfödaren veta hur era hundar skulle reagera menar du?

    Eftersom du skriver att du är villig att ge det tid:

    Att bara låta hundarna hälsa en gång per dag låter väldigt lite. Nu ska de ju inte bo ihop på heltid, så det krävs såklart en ny inkörsperiod sen. Tills vidare kan dina föräldrar träna brytkommando och ligg kvar med dem.

    För kattungen blir det ju ytterligare en flytt imorgon som jag tolkade det, du kan räkna med några steg tillbaka där.

    Att uppfostra katten var den får vara och inte (tex skrivbordet) kommer du inte ifrån. Inte heller att kattsäkra och ta undan ömtåliga saker med en så ung katt hemma.

    Kattens energinivå blir ju inte heller lägre av att den verkar haft väldigt begränsad yta hos dina föräldrar.

    Måste du ha smycken och hörlurar med sladd om det nu hindrar dig från att plugga?
  • Anonym (Har varit i din situat­ion)
    Tue 16 Nov 2021 18:38
    #19

    Jag klandrar dig inte ts. Är uppvuxen på landet med både katt, hund, häst och fler andra djur. Skaffade en kattunge, raskatt, när jag bodde i lägenhet. Trodde att den lugna rasen jag valde skulle passa som innekatt, uppfödaren bedyrade det. Det gick inte alls. Dels var han så jobbig precis som du beskriver. Jag är uppvuxen med huskatt som inte störde en öht, hon var social fast självständig, helt oproblematisk. Hon fick även kattungar som vi hade en tid innan alla fått hem och dom var inte heller ?jobbiga? på det sättet som den vi köpte för att ha i lägenheten. Jag blev helt chockad över hur krävande han var och hur jobbigt det var med innekatt. Störde en på natten, krävde konstant uppmärksamhet och dessutom var han inte det minsta ok med att vara innekatt utan lurpassade för att smita ut i trapphuset när man skulle in och ut, vilket var livsfarligt då han ville sitta i ett fönster med fritt fall på sex våningar.

    Hittade ett fint hem till honom och sen när vi skaffat hus vågade vi skaffa katt igen men då en vanlig ?bondkatt? som får gå ut och det känns och går jättebra.

  • Anonym (Har varit i din situat­ion)
    Tue 16 Nov 2021 18:40
    #20
    Anonym (E) skrev 2021-09-07 13:13:50 följande:

    Jag tänker att de som har bengaler/(katt) på den ytan också är inställda på sakerna som du nämnde innan inte får vara ifred och speciellt som kattungar.

    Låter som problemet där är med med hundarna och deras uppfostran? Att ni inte försökt speciellt mycket och att katten även är helt ny för er.

    Haha ursäkta men du tycker att han var oseriös för att han sålde till dig? Som ändå verkade förberedd och antagligen seriös i hans ögon. Att sälja vidare en raskatt med papper utan att gå via uppfödaren hade fått mig att dra öronen åt mig som köpare efter enbart en månad.


    Varför måste hon gå via uppfödaren, vad är det för trams? Huvudsaken är att hon hittar ett passande hem åt den.
  • Anonym (E)
    Tue 16 Nov 2021 19:53
    #21
    Anonym (Har varit i din situation) skrev 2021-11-16 18:40:35 följande:
    Varför måste hon gå via uppfödaren, vad är det för trams? Huvudsaken är att hon hittar ett passande hem åt den.

    Var skrev jag det? Nope.


    Däremot tas det väldigt oseriöst att äga en katt en månad och inte gå via uppfödare som om denne är seriös t.om har köpare på kö. Den biten ska man inte bortse från och jag skulle inte välja en katt under sådana luddiga omständigheter utan vänta på en ny kull.


     


     

  • Anonym (Har varit i din situat­ion)
    Wed 17 Nov 2021 13:03
    #22
    Anonym (E) skrev 2021-11-16 19:53:57 följande:

    Var skrev jag det? Nope.

    Däremot tas det väldigt oseriöst att äga en katt en månad och inte gå via uppfödare som om denne är seriös t.om har köpare på kö. Den biten ska man inte bortse från och jag skulle inte välja en katt under sådana luddiga omständigheter utan vänta på en ny kull.

     

     


    Alltså det är ett enormt tryck på kattungar så det blir varken svårt att hitta ett hem eller ett passande. Jag hittade bästa möjliga men egentligen fanns det väldigt många att välja på som också hade varit jättebra hem. Förstår inte vad som är så konstigt, så länge hon inte säljer den vidare för ett högre pris än det hon köpte den för för då hade hon ju gjort det för att tjäna pengar. Har den sina papper, är vaccinerad, nybesiktigad, chip-märkt osv och köparen träffat den och tyckt den är trevlig är TS en mer seriös säljare än 99,9% av alla andra kattförsäljare på Blocket då dom flesta kattungar säljs ovaccinerade för största möjliga profit. Tycker inte att en uppfödare som föder upp katter i industriell skala är mer seriös än ts heller som bara säljer en enda katt och mår dåligt av det, snarare att ha det som hobby trots att det finns många fler katter än varaktiga hem redan.
  • Anonym (E)
    Wed 17 Nov 2021 13:27
    #23
    Anonym (Har varit i din situation) skrev 2021-11-17 13:03:59 följande:
    Alltså det är ett enormt tryck på kattungar så det blir varken svårt att hitta ett hem eller ett passande. Jag hittade bästa möjliga men egentligen fanns det väldigt många att välja på som också hade varit jättebra hem. Förstår inte vad som är så konstigt, så länge hon inte säljer den vidare för ett högre pris än det hon köpte den för för då hade hon ju gjort det för att tjäna pengar. Har den sina papper, är vaccinerad, nybesiktigad, chip-märkt osv och köparen träffat den och tyckt den är trevlig är TS en mer seriös säljare än 99,9% av alla andra kattförsäljare på Blocket då dom flesta kattungar säljs ovaccinerade för största möjliga profit. Tycker inte att en uppfödare som föder upp katter i industriell skala är mer seriös än ts heller som bara säljer en enda katt och mår dåligt av det, snarare att ha det som hobby trots att det finns många fler katter än varaktiga hem redan.

    Ja, oseriösa personer. Få betalar svindyrt för en raskatt som säljs vidare en månad efter första flytten utan att kunna ha kontakt med uppfödaren. Klart det går att ta kontakt med uppfödaren ändå men det blir en helmärklig sits som faktiskt går att undvika av TS. Inte den första som insett att en hund eller katt inte funkar i ens liv. Att huskatter behandlas som slit och släng är trist men förändrar inte min åsikt i detta fall. Jag tar hellre en omplacering alla dagar i veckan men en raskatt som flyttar så snabbt utan uppfödaren involverad är det varningsflaggor på. Vi får väl hoppas att TS löst detta efter två månader.


     

Svar på tråden Omplacera kattunge, anknytning?