Stora livsval och frågetecken

Du har redan svarat själv på din fråga:

Jag tänker också plugga kan du alltid göra men barn kan du inte alltid få. Studera finns alltid där men barnmöjligheten kanske inte finns och minskar för varje år.

Lägg till:
Vad skulle du ångra mest?
* Du pluggar först och får inga barn - du vet inte om du kunde fått barn under de åren du pluggade...
* Du får barn först och klarar inte studierna - du vet inte om du kunde klarat dem om du skippat barn...
TÄnk igenom det så vet du säkert!
Känns det: Klart jag hade skippat barn om jag kunnat klara studierna!
eller känns det som: Klart jag hade skippat studierna om jag kunnat få barn!

Det är en risk åt båda hållen -  varje sak du väljer till kan innebära att en sak väljs bort, frågan är bara vilken sak du helst avstår ifrån???

Solklart nr 2, eftersom du redan har ett heltidsjobb. Är pappan också redo för barn? Tänker ni er ett eller flera barn om ni själva får bestämma?

Det beror ju lite på var din partner står i allt detta. Vad vill han? Hur länge har ni varit tillsammans? Eller ska du försöka på egen hand? Sen är det ju som du säger att det går alltid plugga långt upp i åren, men försöka få barn, det tåget går ju såvida man inte kan tänka sig ÄD. Och vad händer om du inte blir gravid relativt snabbt och skjuter på pluggandet? Är du beredd på det då?

Det finns inget självklart svar. Jag tycker överlag att om man vill och är överens och har de grundläggande förutsättningarna uppfyllda för att få barn så försök för allt i världen. Finns det tveksamheter och tvivel så vänta ett tag. Än hinner du!

Var i din situation för ett par år sedan. Jag valde att börja plugga men vara öppen för att få barn mitt under studierna.

Och så blev det också. Efter ca ett års studier blev jag gravid och barnet föddes lämpligt nog så att jag precis hann göra klart fjärde terminen.

Tog uppehåll och var föräldraledig ett år. Nu är jag tillbaka igen för att avsluta de sista terminerna. Visst kan det vara tufft att plugga med små barn men jag ser flera fördelar med det också.

Barn först, jag är doktor inom medicin och det är väldigt viktigt för kvinnor att skaffa barn tidigt inte sent.

Sedan är det väl okej att du pluggar om din man jobbar? Man är två om barn - alltid.

När jag pluggade fanns det en gravid kvinna eller småbarnsförälder i nästan varje klass. De verkade tycka att studier + småbarn var en bra kombo. (Men lite kruxigt att tajma in med praktik som sjuksköterska kanske?)

Hade hur som helst prioriterat barn framför studierna då studierna inte är åldersberoende. Var själv 31 vid första barnet och är glad att jag inte väntade längre än så, är 34 nu vid barn nr 2 och känner mig eoner äldre -_-

Det finns aldrig en perfekt tidpunkt att få barn. Väntar man på den kommer den kanske aldrig. Hade inte väntat med barnet i TS situation utan med studierna.