• Fri 20 May 2022 08:27
    17696 visningar
    34 svar
    +1
    34
    17696

    Någon som har utmaningar med att bli gravid och inte har någon att prata med?

    Är det någon som är i samma sits som jag och känner sig ensam så pratar jag gärna.
    Vi har försökt i över ett år med diverse problem med oregelbunden cykel, hormonell obalans etc. Det jobbigaste har varit att inte ha någon som är i samma sits att prata med. Man känner sig såå ensam och bara går runt och låtsas som att allt är bra hela tiden.
    Sambon pratar jag med såklart, men det är inte riktigt samma sak som att prata med en annan tjej/kvinna som faktiskt behöver ta sig igenom alla stadier med ägglossning, mens, falska symtom..
    Har öppnat mig för sambons syster i samband med att hon berättade att de väntar sitt andra barn, även fast det hjälpte så är det inte direkt till en gravid som inte haft samma utmaningar jag vill vända mig till..

    Hursomhelst så pratar jag gärna med någon som befinner sig i samma sits för att stötta och peppa.

  • Svar på tråden Någon som har utmaningar med att bli gravid och inte har någon att prata med?
  • Sun 21 Aug 2022 14:12
    #11

    Tack och detsamma!

    När i cykeln tog du testet? Jag tog en vecka efter äl och hade då östrongen 4.4 pg/ml, progrestron 39.2 pg/ml och ratio 8.9 pg/ml mellan prog och öst. Referensvärdet är 10-131 under lutealfasen så låg rätt lågt. Hoppas nu att progrestronvaginatorerna hjälper. Ska börja med dem imorgon.

  • interi­orjunk­ie
    Sun 21 Aug 2022 14:26
    #12

    Tog också provet en vecka efter ägglossningen. 


    Tror inte jag förstår uträkningen på dina värden tyvärr. Som jag förstått det så ska progesteronet ligga 200-400 gånger högre än östrogenet efter man omvandlat dem till samma måttenhet. Bifogar delar av en artikel jag hittade hos medisera.se


    Hur skall den normala balansen mellan progesteron och östrogen se ut?

    Progesteronet är som högst under menscykelns senare halva, det vill säga efter ägglossningen och innan nästa mens. Då skall progesteronnivåerna normalt ligga 200?400 gånger högre än östrogen.


    Kan man räkna ut om man lider av hormonell obalans?

    Ja, det kan man. Du behöver ta blodprov för progesteron och östrogen 7 dagar efter ägglossning, detta infaller runt dag 20 i menscykeln i en cykel som är 28 dagar.


    Hur tolkar jag mina provsvar?

    Hormonerna mäts i olika måttenheter: nmol/L och pmol/L, så först behöver du omvandla dem till samma måttenhet. Observera att olika laboratorier kan skilja sig åt, så detta är en generell vägledning och inte en specifik gällande just ditt resultat.


    Vad är nmol/L, nanomol per liter?

    Progesteronet mäts i nmol/L (nanomol per liter). Nano kommer från grekiskans ?nos? som betyder dvärg. Denna måttenhet betyder 10-9, alltså en miljarddel.


    Vad är pmol/L, pikomol per liter?

    Östrogen mäts i pmol/L (pikomol per liter). Prefixet ?piko? kommer från ordet piccolo som är italienska och betyder liten. Denna måttenhet betyder 10-12.


    Hur räknar jag ut förhållandet mellan progesteron och östrogen?

    Man dividerar progesteronvärdet med östrogenvärdet efter att man omvandlat dem till samma måttenhet.


    Räkneexempel 1, något lågt progesteron

    Progesteron 52 nmol/L


    Östrogen 378 pmol/L = 0,378 nmol/L


    52/0,378=137, det vill säga något lågt progesteron


    Räkneexempel 2, bra förhållande mellan progesteron och östrogen

    Progesteron 93 nmol/L


    Östrogen 280 pmol/L = 0,280 nmol/L


    93/0,280=332, bra förhållande mellan progesteron och östrogen

  • Thu 25 Aug 2022 23:00
    #13

    Hoppar in här jag också. Var på vårat första läkartid idag. Allt verkade bra med oss MEN hon såg att jag inte hade så många äggblåsor kvar I ena äggstocken och den andra äggstocken såg hon inte för tarmarna låg ivägen och det var inget ovanligt sa hon. Så nu är jag ju livrädd att den äggstocken ska vara tom och blodprovet kommer visa lågt. Har gråtit så mycket idag. Jag vet ju innerst inne att det inte är helt kört ännu men känns som man ger upp mer och mer. Men jag vill så gärna detta. 13månader har vi försökt. Har en son i tonåren sen tidigare förhållande och min sambo har ingen så jag vill så gärna få ett gemensamt barn. Vi har pratat om ivf och även om hur vi tänker kring att adoptera om det skulle bli aktuellt. Så vi tänker och känner samma. Men jag är 39, lågt med äggblåsor i alla fall ena äggstocken och 9 kilo övervikt. Så det känns som allt hänger på mig att det är mig det är fel på. 
    Jag skriver mer än gärna med er. Jag kan prata med sambon och mamma men det är ändå inte samma sak. Har lite kontakter här inne men känner att jag gärna pratar med flera.

    Skriv gärna om ni vill. 

  • Mon 29 Aug 2022 13:45
    #14

    Försökt i 2,5 år, låg AMH och sambon har lite sämre kvalitet på spermierna.


    Vi har köttat 4 omgångar med IVF där vi senast för några veckor sedan satte in dubbla embryon som det inte blev något av, aldrig fått ett plus på stickan trots att vi aldrig missat en ägglossning och haft 7 insättningar av jättefina embryon via IVF. Nu börjar man bli redo att ge upp på riktigt. Vi har ett till försök kvar och sen isåfall måste vi bekosta ur egen ficka, igen.


    Så oerhört svårt att prata med folk som inte själva går igenom det upplever jag, då förståelsen inte riktigt finns där och att det ofta är väldigt mycket medlidsamma blickar som gör mig galen Drömmer trött på vården som inte kan anpassa vården och utreda ordentligt...

  • Tue 30 Aug 2022 01:03
    #15
    Dibella skrev 2022-08-29 13:45:07 följande:

    Försökt i 2,5 år, låg AMH och sambon har lite sämre kvalitet på spermierna.


    Vi har köttat 4 omgångar med IVF där vi senast för några veckor sedan satte in dubbla embryon som det inte blev något av, aldrig fått ett plus på stickan trots att vi aldrig missat en ägglossning och haft 7 insättningar av jättefina embryon via IVF. Nu börjar man bli redo att ge upp på riktigt. Vi har ett till försök kvar och sen isåfall måste vi bekosta ur egen ficka, igen.


    Så oerhört svårt att prata med folk som inte själva går igenom det upplever jag, då förståelsen inte riktigt finns där och att det ofta är väldigt mycket medlidsamma blickar som gör mig galen  // Drömmer trött på vården som inte kan anpassa vården och utreda ordentligt...


    Vad tråkigt och jobbigt för er. Håller så hårt i tummarna på att vi båda ska lyckas. Vi har två försök själva här tills nästa läkarbesök och jag är så nervös och orolig för vad blodproven kommer visa. Jag är inställd på att få betala själv för jag tror inte jag kommer hinna gå ner 9 kilo tills dom säger att det är försent tyvärr. 

    Vi pratar inte med våra bekanta och familjer om detta. Vi har valt att hålla det för oss själva. Men det är jobbigt också man vill så gärna bolla med ngn. Men då är denna sida så bra att man kan prata av sig med såna som har samma situation tycker jag.
  • Tue 30 Aug 2022 08:33
    #16
    Vinnie83 skrev 2022-08-30 01:03:46 följande:
    Vad tråkigt och jobbigt för er. Håller så hårt i tummarna på att vi båda ska lyckas. Vi har två försök själva här tills nästa läkarbesök och jag är så nervös och orolig för vad blodproven kommer visa. Jag är inställd på att få betala själv för jag tror inte jag kommer hinna gå ner 9 kilo tills dom säger att det är försent tyvärr. 

    Vi pratar inte med våra bekanta och familjer om detta. Vi har valt att hålla det för oss själva. Men det är jobbigt också man vill så gärna bolla med ngn. Men då är denna sida så bra att man kan prata av sig med såna som har samma situation tycker jag.

    Väldigt dåligt med BMI krav tycker jag, finns ju studier som visar att det inte gör till eller från gällande IVF. Är det pga åldern som det kanske blir för sent?


    Hoppas verkligen för oss båda {#emotions_dlg.flower}


    Ja jag tycker också det är skönt att hålla det för en själv för det mesta, vi tvingas dock nästan varje IVF omgång berätta för andra dock. Nu senast tvingades vi berätta om IVF för 4 olika personer pga vi var bjuda till bröllop och jag hade insättning samma dag och vägrade missa insättningen pga bröllopet, men min sambo var best-man och fick åka i förväg själv. Så då kände vi oss tvungna att berätta om varför jag skulle missa vigseln t.ex. så oerhört ångestfyllt tycker jag när man måste berätta för människor man själv inte valt och känner sig trygg med.

  • Tue 30 Aug 2022 17:07
    #17
    Dibella skrev 2022-08-30 08:33:58 följande:

    Väldigt dåligt med BMI krav tycker jag, finns ju studier som visar att det inte gör till eller från gällande IVF. Är det pga åldern som det kanske blir för sent?


    Hoppas verkligen för oss båda {#emotions_dlg.flower}


    Ja jag tycker också det är skönt att hålla det för en själv för det mesta, vi tvingas dock nästan varje IVF omgång berätta för andra dock. Nu senast tvingades vi berätta om IVF för 4 olika personer pga vi var bjuda till bröllop och jag hade insättning samma dag och vägrade missa insättningen pga bröllopet, men min sambo var best-man och fick åka i förväg själv. Så då kände vi oss tvungna att berätta om varför jag skulle missa vigseln t.ex. så oerhört ångestfyllt tycker jag när man måste berätta för människor man själv inte valt och känner sig trygg med.


    Ja det är tråkigt att dom har såna krav. Jag är inställd på att få betala ivf själv. Jag är bara rädd att man blir nekad p ga blodproven inte visar sig bra eller ngt. Jag är sån som oroar mig för allt typ. Det är ju inte heller bra. Men dels ör det försent för att jag fyller 40 i april så det blir ont om tid. Även om jag skulle gå ner dom 9 kilona nu så är det völ väntetid också kan jag tänka mig. Just nu står jag still på vågen också så den motarbetar mig könns det som. 

    Ja jag förstår precis hur du menar. Man vill ju berätta för dom man har förtroende för och kan känna sig trygg med. 

    Ja jag håller tummarna stenhårt för oss båda. När är det dags för dig att starta igång eller är ni igång nu? Hur mår du i samband med ivfen? 
  • Tue 30 Aug 2022 20:27
    #18
    Vinnie83 skrev 2022-08-30 17:07:57 följande:
    Ja det är tråkigt att dom har såna krav. Jag är inställd på att få betala ivf själv. Jag är bara rädd att man blir nekad p ga blodproven inte visar sig bra eller ngt. Jag är sån som oroar mig för allt typ. Det är ju inte heller bra. Men dels ör det försent för att jag fyller 40 i april så det blir ont om tid. Även om jag skulle gå ner dom 9 kilona nu så är det völ väntetid också kan jag tänka mig. Just nu står jag still på vågen också så den motarbetar mig könns det som. 

    Ja jag förstår precis hur du menar. Man vill ju berätta för dom man har förtroende för och kan känna sig trygg med. 

    Ja jag håller tummarna stenhårt för oss båda. När är det dags för dig att starta igång eller är ni igång nu? Hur mår du i samband med ivfen? 

    Jag tror att om du nu skulle betala IVF själv och blodproverna visar något, så går det nog att medicinera (om det är t.ex. sköldkörteln) och sen börja IVF. Du bör förhoppningsvis ha tid, tror även vissa IVF kliniker om man går privat kan ha andra BMI  krav och kanske inte ha samma krav. Kan förstå att vågen motarbetar, speciellt när man är mitt i barnlöshetsprocessen och allt som det innebär. 


    Vad är det för nästa steg för er med läkarbesöket? Utredning eller är det sista check innan ev. IVF omgång?


    Just de privata klinikerna har inte jättelång väntetid (något positivt med att man betalar ur egen ficka iallafall). Vi körde 2 försök privat medan vi väntade på kön som var lång till landstinget, vi fick köra igång på nästkommande mens. Medan landstinget var 9 mån - 1 års tid här i Göteborg.


    Vi har precis kört vår 4e omgång nu under augusti, har testdag i slutet av veckan, men eftersom BIM är imon och det är negativt så har jag redan räknat bort denna omgången, vet inte exakt när vårt sista försök blir, troligtvis om 2 -  3 månader beroende på när RMC har öppna behandlingstider, det varierar lite beroende på hur mycket de har att göra.


    Jag har mått ganska olika vid de olika IVF tillfällena, för mig har det främst varit oerhört jobbigt psykiskt med bergochdalbanan emotionellt som blir, det blir inte lättare av alla hormoner som man skjuter in i kroppen heller, jag är nog inte den mysigaste att bo tillsammans med under den perioden, retlig och ledsen för det mesta Drömmer Men vi tog 9 månaders break mellan 3e och 4e IVFen för att lyckas landa och hitta tillbaka lite till "vanliga livet" igen, och det var det bästa jag gjort, mår så mycket bättre nu, även om denna omgången IVF och att inte lyckas igen inte är kul, så känner jag mig mer mentalt stabil.


    Men själva processen kring IVF att ta sprutor och äggplock osv osv tycker jag är rätt simpelt och nästan lite spännande. Mina äggplock har alltid varit rätt bra, fin personal, bra neddrogad så man inget känner och så kan man ligga på soffan med gott samvete och äta något gott efteråt!

  • Wed 31 Aug 2022 02:49
    #19
    Dibella skrev 2022-08-30 20:27:44 följande:

    Jag tror att om du nu skulle betala IVF själv och blodproverna visar något, så går det nog att medicinera (om det är t.ex. sköldkörteln) och sen börja IVF. Du bör förhoppningsvis ha tid, tror även vissa IVF kliniker om man går privat kan ha andra BMI  krav och kanske inte ha samma krav. Kan förstå att vågen motarbetar, speciellt när man är mitt i barnlöshetsprocessen och allt som det innebär. 


    Vad är det för nästa steg för er med läkarbesöket? Utredning eller är det sista check innan ev. IVF omgång?


    Just de privata klinikerna har inte jättelång väntetid (något positivt med att man betalar ur egen ficka iallafall). Vi körde 2 försök privat medan vi väntade på kön som var lång till landstinget, vi fick köra igång på nästkommande mens. Medan landstinget var 9 mån - 1 års tid här i Göteborg.


    Vi har precis kört vår 4e omgång nu under augusti, har testdag i slutet av veckan, men eftersom BIM är imon och det är negativt så har jag redan räknat bort denna omgången, vet inte exakt när vårt sista försök blir, troligtvis om 2 -  3 månader beroende på när RMC har öppna behandlingstider, det varierar lite beroende på hur mycket de har att göra.


    Jag har mått ganska olika vid de olika IVF tillfällena, för mig har det främst varit oerhört jobbigt psykiskt med bergochdalbanan emotionellt som blir, det blir inte lättare av alla hormoner som man skjuter in i kroppen heller, jag är nog inte den mysigaste att bo tillsammans med under den perioden, retlig och ledsen för det mesta Drömmer Men vi tog 9 månaders break mellan 3e och 4e IVFen för att lyckas landa och hitta tillbaka lite till "vanliga livet" igen, och det var det bästa jag gjort, mår så mycket bättre nu, även om denna omgången IVF och att inte lyckas igen inte är kul, så känner jag mig mer mentalt stabil.


    Men själva processen kring IVF att ta sprutor och äggplock osv osv tycker jag är rätt simpelt och nästan lite spännande. Mina äggplock har alltid varit rätt bra, fin personal, bra neddrogad så man inget känner och så kan man ligga på soffan med gott samvete och äta något gott efteråt!


    Först vill jag tacka dig för att du delar med dig av eran resa. Jag är väl mest nervös över att äggreserven och ägglosningsprovet inte ska vara bra. Känns lite jobbigt att hon inte kunde se min högra äggstock under ultraljudet utan bara den vänstra och den hade bara några äggblåsor kvar. 
    Nästa läkarbesök är genomgång på provsvaren. Sen pratade hon även om spolning av äggledare och ev titta i livmodertappsöppningen (har för mig hon sa så) vet dock inte om det är ngt vi kommer att föra vid nästa besök men det lät så på henne. 
    Att hon inte såg min högra äggstock car för att tarmarna låg i vägen men det var vanligt sa hon.

    Okej ja jag förstår att det måste vara väldigt jobbigt med alla hormoner åh sånt. Kan tänka mig att det är även lite spännande att gå igenom alla processer också. 

    Har du arbetat som vanligt eller har du behövt vara sjukskriven något? 

    Har du några barn sen innan? 
    Jag har en son från ett tidigare förhållande och han är 14 år. Min sambo har inga egna barn och jag hoppas verkligen jag kan ge han ett litet barn. 
  • Wed 31 Aug 2022 08:27
    #20
    Vinnie83 skrev 2022-08-31 02:49:30 följande:
    Först vill jag tacka dig för att du delar med dig av eran resa. Jag är väl mest nervös över att äggreserven och ägglosningsprovet inte ska vara bra. Känns lite jobbigt att hon inte kunde se min högra äggstock under ultraljudet utan bara den vänstra och den hade bara några äggblåsor kvar. 
    Nästa läkarbesök är genomgång på provsvaren. Sen pratade hon även om spolning av äggledare och ev titta i livmodertappsöppningen (har för mig hon sa så) vet dock inte om det är ngt vi kommer att föra vid nästa besök men det lät så på henne. 
    Att hon inte såg min högra äggstock car för att tarmarna låg i vägen men det var vanligt sa hon.

    Okej ja jag förstår att det måste vara väldigt jobbigt med alla hormoner åh sånt. Kan tänka mig att det är även lite spännande att gå igenom alla processer också. 

    Har du arbetat som vanligt eller har du behövt vara sjukskriven något? 

    Har du några barn sen innan? 
    Jag har en son från ett tidigare förhållande och han är 14 år. Min sambo har inga egna barn och jag hoppas verkligen jag kan ge han ett litet barn. 

    Inga problem, tycker det är skönt bara att kunna prata om när andra har lite mer förståelse för situationen. 


    Förstår att du är nervös över äggreserven. Även de med låg äggreserv får ju barn. Jag är 32 och har låg äggreserv, troligtvis en av orsakerna varför det är svårt för oss. Men vi blev inte nekade behandling trots det, så håller tummarna för att ni ändå bedöms kunna få behandling, i slutändan behövs ju ändå bara 1 litet ägg som fäster och håller sig kvar.


    Låter som ni har liten del av utredningen kvar på nästa besök då och sen kommer kunna få besked. Hoppas verkligen att det ser tillräckligt bra ut för er {#emotions_dlg.flower}


    Min sambo har ett barn sedan tidigare (också via IVF), men jag har inga. Man vill ju väldigt gärna ha gemensamma barn. 


    Jag har inte behövt vara sjukskriven, men alltid tagit dagen ledigt när jag haft äggplock för det tar halva dagen ändå och sen är man rätt mör och slö efter morfinet samt ev smärta efteråt. Men jag har definitivt varit nära att stanna hemma vid tusen olika tillfällen pga inte mått bra, negativa tester, mens osv. Men tvingat iväg mig i sista stund ändå, på gott och ont.

Svar på tråden Någon som har utmaningar med att bli gravid och inte har någon att prata med?