• Wed 23 Nov 2022 08:37
    2898 visningar
    14 svar
    -1
    14
    2898

    Gravid andra barnet, vet inte vad jag vill

    Fick igår reda på att jag är gravid. Har ett barn sen tidigare (2 år) som kom till efter måååååånga IVF-försök och flera missfall. Vi *ska* inte kunna bli gravida på naturlig väg men nu har det alltså hänt ändå.

    Jag vet inte vad jag ska känna inför det här. På ett sätt känns det som att detta är 'meant to be' - vi har sex typ 2 ggr per halvår, min mens har varit knasig sen den kom tillbaka, plus att det då inte ska funka på naturlig väg... Samtidigt känner jag mig inte alls redo för en till. Vi har haft det jättetufft med vår förstfödda; traumatisk förlossning med komplikationer, kolik-bebis som aldrig sov, förlossningsdepression för min del och bara allmänt tufft (NU är det såå mycket bättre dock). Men detta har såklart påverkat relationen mellan mig och min man, och vi är inte på ett jättebra ställe idag. Därför känner jag att en ny bebis verkligen inte kommer göra situationen bättre.

    Jag har precis börjat hitta tillbaka till mig själv och känner att livet ändå är ganska bra. Det som är kvar att jobba på är min och min mans relation.

    Även om saker och ting hade varit bättre mellan mig och min man, hade jag nog ändå inte känt mig redo för ett barn till. Samtidigt känns det så fel att avsluta en graviditet när vi kämpade så mycket med första... Och jag har alltid velat ha två barn, men med ett par år emellan.

    Fan... Vet egentligen inte vad jag vill säga med denna tråd. Är så många tankar just nu. Nån som har klok input? Eller kanske varit i en liknande sits?

  • Svar på tråden Gravid andra barnet, vet inte vad jag vill
  • Anonym (Kör)
    Wed 23 Nov 2022 08:56
    #1
    -1 +2

    Hej, tror du inte att det kanske kan vara något som får er att hitta tillbaka? Jag tänker att man absolut inte bör tänka så i vanliga fall, men ni har ju som sagt fått kämpa en del med första barnet och som du säger alla komplikationer och den påverkan som det haft för er.

    Alla förlossningar är inte lika, alla barn är inte lika. Barn nummer 2 är kanske en sån som sover hela natten och du kanske mår jättebra efter förlossningen.

    Vill du ha 2 barn så tycker jag att du ska satsa, om du och din man är överens om det och om det såklart känns bra.

    Som du säger känns det som en liten mirakelbebis. Menat to be!

  • Wed 23 Nov 2022 09:05
    #2
    +2
    LillaFågelSvart skrev 2022-11-23 08:37:33 följande:
    Samtidigt känns det så fel att avsluta en graviditet när vi kämpade så mycket med första... Och jag har alltid velat ha två barn, men med ett par år emellan.
    Jag håller med dig där ts. 

    När det gäller er relation så kan det snarare få er att hitta tillbaka som personen ovan skrev. Det behöver inte vara kört bara för att man får ett till barn, om man är villig att jobba med relationen.
    Men om er relation nu skulle ta slut så har ni redan ett barn ihop, ett till kommer inte vara negativt utan tvärtom tror jag snarare det hade varit bättre för barnen att då ha varandra. Skulle det bli halvsyskon i framtiden så slipper ert barn känna att det inte hör hemma någonstans utan har ändå ett helsyskon. Att ha syskon är verkligen en gåva, dessutom bra åldersskillnad mellan barnen. 
  • Wed 23 Nov 2022 09:21
    #3
    +2

    Hade inte du velat haft barn, skulle inte din man sprutat i dig. 

  • Wed 23 Nov 2022 13:47
    #4
    Anonym (Kör) skrev 2022-11-23 08:56:32 följande:

    Hej, tror du inte att det kanske kan vara något som får er att hitta tillbaka? Jag tänker att man absolut inte bör tänka så i vanliga fall, men ni har ju som sagt fått kämpa en del med första barnet och som du säger alla komplikationer och den påverkan som det haft för er.

    Alla förlossningar är inte lika, alla barn är inte lika. Barn nummer 2 är kanske en sån som sover hela natten och du kanske mår jättebra efter förlossningen.

    Vill du ha 2 barn så tycker jag att du ska satsa, om du och din man är överens om det och om det såklart känns bra.

    Som du säger känns det som en liten mirakelbebis. Menat to be!


    Tack för ditt svar. Kanske kan det bli så... Jag är dock livrädd för att få ännu en förlossningsdepression, och att det i så fall fortsätter att tära på vår relation..

    Vet varken ut eller in. Känner att jag vill ha all fakta innan vi tar ett beslut. Vet ej hur långt gången jag är pga strulig mens, och om det ens är en pågående graviditet. När vi har fått missfall/missed abortion tidigare har det varit för litet embryo, inga hjärtslag, embryot har slutat växa... Så kommer nog boka ett ultraljud för att få det svart på vitt hur det ser ut. Så får vi ta ett beslut efter det.
  • Wed 23 Nov 2022 13:51
    #5
    Gullvivor skrev 2022-11-23 09:05:35 följande:
    Jag håller med dig där ts. 

    När det gäller er relation så kan det snarare få er att hitta tillbaka som personen ovan skrev. Det behöver inte vara kört bara för att man får ett till barn, om man är villig att jobba med relationen.
    Men om er relation nu skulle ta slut så har ni redan ett barn ihop, ett till kommer inte vara negativt utan tvärtom tror jag snarare det hade varit bättre för barnen att då ha varandra. Skulle det bli halvsyskon i framtiden så slipper ert barn känna att det inte hör hemma någonstans utan har ändå ett helsyskon. Att ha syskon är verkligen en gåva, dessutom bra åldersskillnad mellan barnen. 
    Jag tycker bara det känns så hemskt att välkomna ett nytt liv till en relation som är skakig. Jag vill ju att vi ska hålla ihop som en familj, tänk om en ny bebis driver allt åt fel håll och att vi delar på oss? (Menar inte att det skulle vara bebis fel, men att omständigheter gör att vi inte orkar).

    Vi är så slutkörda av all sömnbrist och alla utmaningar, tänk om jag/vi inte orkar?

    Fan vad svårt det här är.
  • Wed 23 Nov 2022 13:55
    #6
    +1
    Kotten23 skrev 2022-11-23 09:21:36 följande:

    Hade inte du velat haft barn, skulle inte din man sprutat i dig. 


    Men suck, du var ju oerhört ointelligent.
    Om du läser min trådstart så står det att vi, efter många undersökningar och utredningar, fick till oss att vi inte KAN få barn på naturlig väg. Varpå vi gjorde IVF med vår förstfödda. Så det fanns inte på kartan att det skulle kunna bli såhär.

    Men du kanske inte kan läsa?
  • Um Hamza
    Wed 23 Nov 2022 14:10
    #7
    +1

    Det är nästan alltid lättare att föda andra barnet. Du kommer också vara coolare under graviditeten och föräldraledighet. Du kommer säkert behöva några samtal på mvc för att bearbeta dina  tidigare upplevelser. Men det är sant som folk säger att tvåan bara hänger med sen när hen kommit. Och dina barn får glädje av varandra. Sen det med din man, ni har ju ett barn nu, så två är egentligen inte värre om det inte skulle hålla. Ni har också 9 månader på er att gå i terapi innan hen anländer. Hur mådde du psykiskt under graviditeten? Det är väl det som talar för. Sen ska du inte göra det om du känner att det kommer bli dödsstöten för ditt psyke. Samtidigt säger du att du mår rätt bra nu? Lägg undan det dåliga samvetet över att ni fick kämpa för första, ni har ert barn och det kan lika gärna vara ett barn som är rätt för er. Vad tycker din man? 

  • Anonym (Jenna­)
    Wed 23 Nov 2022 14:15
    #8
    +1

    Åh, jag tycker trots allt ni ska behålla. Det är ju verkligen en mirakelbebis.  plus att ert nuvarande 
    barn får ett syskonskap, som i många fall är ovärderligt.

  • Anonym (Perni­lla)
    Wed 23 Nov 2022 21:56
    #9

    Tror att ni skulle ångra er om ni gjorde abort så som ni fick kämpa med ert första barn. Tänk om ni inte får fler chanser än denna? Vad tycker din man?

  • Anonym (Trel)
    Thu 24 Nov 2022 21:10
    #10
    -1

    Feel your pain!


    Jag är ungefär i samma situation (har en IVF-bebis på 1 år, ?du kan inte bli gravid på naturlig väg?) och nu visade det sig att jag är  gravid. 
    Det passar helt enkelt inte in just nu, pga många faktorer. Jag vet att man ?aldrig ångrar ett barn?, men jag är ganska säker på  att min psyke/förhållande osv inte nu klarar en till graviditet  och därefter en nyfödd. 
    Har därför bestämt mig för abort. Jag vill vara lycklig i en graviditet, och jag vet att jag inte skulle vara det nu. 


    känner såna skuldkänslor eftersom jag kämpade sååå för vårt plus (IVF). 

    MEN, jag vill inte att mitt beslut ska påverka ditt, så jag  rekommenderar att du tar hjälp av en kurator. 

    Stay strong! 

  • Tue 29 Nov 2022 10:17
    #11
    -1
    Um Hamza skrev 2022-11-23 14:10:30 följande:

    Det är nästan alltid lättare att föda andra barnet. Du kommer också vara coolare under graviditeten och föräldraledighet. Du kommer säkert behöva några samtal på mvc för att bearbeta dina  tidigare upplevelser. Men det är sant som folk säger att tvåan bara hänger med sen när hen kommit. Och dina barn får glädje av varandra. Sen det med din man, ni har ju ett barn nu, så två är egentligen inte värre om det inte skulle hålla. Ni har också 9 månader på er att gå i terapi innan hen anländer. Hur mådde du psykiskt under graviditeten? Det är väl det som talar för. Sen ska du inte göra det om du känner att det kommer bli dödsstöten för ditt psyke. Samtidigt säger du att du mår rätt bra nu? Lägg undan det dåliga samvetet över att ni fick kämpa för första, ni har ert barn och det kan lika gärna vara ett barn som är rätt för er. Vad tycker din man? 


    Fast alla vi känner, som har 2 eller fler barn, säger att omställningen fråb 1 barn till 2 är ENORM. Jag vet inte om vår relation klarar den omställningen där vi är nu.

    Jag har reflekterat ännu mer och är nu helt säker på att jag inte vill det här. Varenda fiber i min kropp säger att jag ska avbryta den här graviditeten.

    Min man är kluven. Han första reaktion var NEJ NEJ NEJ det här går inte, men nu tvekar han. Han vägrar dock parterapi/familjerådgivning. En av anledningarna till att vi inte har det bra; vi kan inte prata om & reda ut saker. Jag vill gå och prata med någon, men han vägrar.

    Nu har vi en tid hos en kurator på kvinnokliniken denna veckan. Jag hoppas jag får med honom dit. 
  • Tue 29 Nov 2022 10:19
    #12
    -1
    Anonym (Pernilla) skrev 2022-11-23 21:56:43 följande:

    Tror att ni skulle ångra er om ni gjorde abort så som ni fick kämpa med ert första barn. Tänk om ni inte får fler chanser än denna? Vad tycker din man?


    Jag känner mig dock jättenöjd med det barn vi har. Har tagit några dagar till att reflektera och har landat i att jag inte vill ha fler barn. Jag vill inte börja om med en nyfödd, för den tiden var fruktansvärd.

    NU är det roligt. NU njuter jag av mitt barn och den familj vi har blivit. Min man känner likadant, även om han tvekar. Men jag vill verkligen inte behålla.
  • Tue 29 Nov 2022 10:22
    #13
    -1
    Anonym (Trel) skrev 2022-11-24 21:10:17 följande:

    Feel your pain!


    Jag är ungefär i samma situation (har en IVF-bebis på 1 år, ?du kan inte bli gravid på naturlig väg?) och nu visade det sig att jag är  gravid. 
    Det passar helt enkelt inte in just nu, pga många faktorer. Jag vet att man ?aldrig ångrar ett barn?, men jag är ganska säker på  att min psyke/förhållande osv inte nu klarar en till graviditet  och därefter en nyfödd. 
    Har därför bestämt mig för abort. Jag vill vara lycklig i en graviditet, och jag vet att jag inte skulle vara det nu. 


    känner såna skuldkänslor eftersom jag kämpade sååå för vårt plus (IVF). 

    MEN, jag vill inte att mitt beslut ska påverka ditt, så jag  rekommenderar att du tar hjälp av en kurator. 

    Stay strong! 


    Men åh - vad "skönt" med någon annan som är i samma sits.
    Var det självklart för dig att besluta kring aborten? Eller har du tvekat? Vad säger din partner?

    Vi är på olika ställen, jag och min man.. Jag känner nu jättestarkt för abort men min man tvekar.. Vilket såklart inte underlättar. Men precis som du säger - jag tror inte heller att mitt psyke eller vårat förhållande fixar att gå igenom detta en gång till. Inte nu! Får en klump i magen av tanken på att börja om med en nyfödd...

    Kram till dig
  • Anonym (X)
    Wed 30 Nov 2022 01:27
    #14

    Jag har varit med om EXAKT amma som du, kämpat med att  bli gravid, flera IVF, och sedan 7månaders förlossningsdepression.Maken fick dra tunga lasset med att finnas där fysiskt och psykiskt. Sedan 1,5 år senare började jag må illa och kunde inte förstå... vi hade ju knappt haft sex en handfull gånger och jag "kunde" ju inte bli gravid....
    Anyways, exakt en månad efter att vår första fyllde 2 så kom lillasyster. Jag ska inte säga att det varit lätt för förhållandet, men idag är hon 3, syskonen är bästa vänner och förhållandet mellan mig och maken är tillbaka i hamn igen.

    Jag skulle råda dig att släppa paniken, fundera på hur du skulle ställa dig till att kanske inte kunna få fler någonsin och om detta inte är ett litet tack från naturen för att du kämpat så väl.

Svar på tråden Gravid andra barnet, vet inte vad jag vill