Hur gick det för er ofrivilliga pappor?

Jag är kvinna. 
jag kanske i ert tycke har en konstig åsikt men jag tycker att man är två i ett sådant beslut som ett barn. Jag tycker inte att det är kvinnans beslut att behålla barnet bara för att det är hennes kropp som skall bära barnet. 
hur många veckor har Denna tjej varit gravid? 

har jag fel att tycka att män trotts ej skyddat sig borde få säga med all rätt att vi var två som låg med varandra men jag vill inte vara en närvarande förälder för att det är inte något jag klarar eller vill nu eller med dig (kvinnan) över huvudtaget. Då borde kvinnan i detta läge (tycker jag) kunna ta ett eget beslut över vad hon tycker. 
har du vågat vara så ärlig till henne? 
vilken kvinna vill frivilligt ge ett barn dessa förutsättningar att inte från början ha en pappa som är med på denna resa tillsammans med mamman mot samma mål? 
hade Jag varit man och sagt detta hade jag fått oändligt mycket skit jag vet men jag tycker inte enbart att kvinnor skall avgöra detta utan även Mannen. visst vi skall inte ha ett samhälle där kvinnor tvingas till abort men vi borde inte ha ett samhälle som tvingar pojkar att bli pappor ä. De var två som skulle ha tänkt på skydd. 

Är det några pappor som svarar här ens eller bara tjejer som är mammor? 

Och kondom var inget du tänkte på?
Mini-piller skyddar inte mot sjukdomar och därför ska man alltid ha kondom vid enångsligg. Det är DITT FÖRVANBAMDE ANSVAR lika mycket som hennes! 

Och helst då dagen efter-piller om man haft sex, tjejen käkar piller men blev magsjuk.

Svarar som kvinna ändå, tror inte mitt barns papoa har familjeliv.

Vi dejtade några veckor, inget seriöst. Han skulle flytta utomlands. Upptäckte graviditeten rätt sent då jag åt p-piller. Han var jätteemot att jag skulle behålla. Arg och besviken. Han flyttade som han planerat.

Vi sågs ibland när han var i Sverige. Höll kontakt via mejl, inte jätteofta, men då och då. Hans föräldrar, dvs barnets farmor och farfar, har varit närvarande i barnets liv, jag tog kontakt och lämnade det öppet om de ville.

När barnet var runt tre började han tycka det var roligt att träffa barnet ibland. När barnet var runt åtta släppte all ilska hos honom, han hade bearbetat det klart. 

Idag är barnet 13 och pappan bor fortfarande utomlands. Men han och barnet har regelbunden kontakt och ses alltid när han är i Sverige. Han har ju blivit lite av en lekfarbror i barnets liv, mer än en förälder. De har båda väldigt roligt när de träffas. 

Stäng inte dörren helt säger jag. Håll kontakt, träffa barnet. Det är inte detsamma som att du behöver vara en superengagerad pappa som har barnet varannan vecka, om du inte vill. 

Jag tycker det borde räknas som en våldtäkt om en man blir lurad till att bli pappa. 
Kvinnan hade inte haft sex med mannen om han visste förutsättningarna. 

Tjejen har haft ätstörningar så hon påstår att hon har väldigt oregelbunden mens och upptäckte först i vecka 14 typ att hon är gravid och vågar inte göra sen abort för hon vill ha barn senare och är rädd att det inte går då. 

Varför använde du inte kondom? Om du nu inte ville bli pappa? 

Hon "påstår" ingenting. Om man har ätstörningar så är det nästan garanterat att man har det. Sedan verkar hon (också) ha missat en del av sexualupplysningen för en abort påverkar inte fertiliteten i framtiden.

Han visste förutsättningarna. Vem inte det?