Barn med syskon fick bättre hälsa än ensambarn

Svenskar som växte upp som ensambarn i slutet av 1900-talet tycks haft högre risk för bland annat övervikt än de med syskon, enligt en svensk studie. Men förklaringen kan rymmas i annat än själva syskonfrånvaron enligt forskarna.

Svenskar som växte upp som ensambarn i slutet av 1900-talet tycks haft högre risk för bland annat övervikt än de med syskon, enligt en svensk studie.
Svenskar som växte upp som ensambarn i slutet av 1900-talet tycks haft högre risk för bland annat övervikt än de med syskon, enligt en svensk studie.

Forskarna har tittat på data från barn uppväxta i med olika antal syskon och deras hälsa senare i livet. Enligt studien har de som växt upp som ensambarn generellt sämre hälsa som vuxna.

Uppgifterna bygger på uppgifter från svenska register och totalt ingår 1,9 miljoner individer födda mellan 1940 och 1975. Studien har publicerats i tidskriften Population Studies – A Journal of Demography.

Sämre kondition

– Ensambarn tenderar att ha sämre kondition, oftare vara överviktiga eller lida av fetma än de som har syskon, säger Kieron Barclay, forskare i demografi vid Stockholms universitet och en av studieförfattarna.

Tillsammans med en internationell forskargrupp har han undersökt längd, fysisk kondition, och övervikt eller fetma bland män i sena tonåren och tidig vuxen ålder, samt dödlighet för kvinnor och män från 50 års ålder. Som ensambarn definierades de som inte hade några helsyskon. Forskarna jämförde också barnen med sina kusiner för att i största möjliga mån komma förbi till exempel ärftliga sjukdomar som påverkar hälsan.

Överlag gick det bättre för barn med helsyskon på de områden som undersöktes. Men när forskarna tog hänsyn till andra faktorer som kan påverka barnen, som till exempel föräldrarnas hälsa, socioekonomi och om de var ensamstående, så förändrades bilden. Då försvann alla skillnader förutom övervikt och fetma hos män.

– Det tyder på att de flesta skillnaderna inte beror på just att barnet saknar syskon utan på andra orsaker som kan hänger ihop med familjesituationen, ekonomiska resurser och föräldrarnas hälsa, säger Kieron Barclay.

Mer skärmtid

Att pojkar som inte hade syskon hade 20 procents högre risk att bli överviktiga eller få fetma än andra kan man bara spekulera i enligt forskarna.

En teori är att barn med syskon är mer fysiskt aktiva i och med att de leker tillsammans. I andra studier har man till exempel sett att ensambarn har mer skärmtid än barn med syskon, säger Kieron Barclay.

Kieron Barclay, som själv har en syster, poängterar att resultaten inte ska tolkas som att ett barn behöver syskon för att få ett hälsosamt liv.

– Vi har bara analyserat vissa parametrar och det finns väldigt mycket annat som är viktigt för hur ett barns liv utvecklas, säger han.

Så gjordes studien

Studien bygger på data från svensk befolkningsstatistik för personer födda 1940-75 och undersöker hälsokonsekvenser i olika stadier av livet från sent tonår/unga vuxna (17-20 år) samt dödlighet från 50 års ålder, för ensambarn respektive barn från andra typer av syskonskaror.

Forskarna jämförde ensambarn med barn som växt upp med syskon, och har tagit hänsyn till barnets ordning i syskonskaran, familjestorlek, närvaron av halvsyskon och andra familjekonstellationer. Forskarna undersökte en rad olika hälsofaktorer för unga vuxna, däribland längd, fysisk kondition, övervikt/fetma hos män, samt dödlighet för kvinnor och män. Anledningen till att längd, fysisk kondition och övervikt bara undersökts bland män beror på att dessa uppgifter funnits tillgängliga från Mönstringsregistret.

Källa: Stockholms universitet