TikTok-trend att visa tics – vården larmar om ökning av Tourettes

Trenden med unga som videobloggar i sociala medier om sin vardag med tics och påstått Tourettes syndrom växer. Samtidigt larmar psykiatrin om en tillströmning av patienter. Fenomenet bekräftas av forskningen men ännu finns inget enkel förklaring.

Trenden att visa upp tics på TikTok ser enligt forskning ut att smitta av sig.
Trenden att visa upp tics på TikTok ser enligt forskning ut att smitta av sig.

En brittisk tonårstjej sitter vid middagsbordet och kämpar; gaffeln hoppar och far och ärtorna flyger när ticsen sätter in.

– Beans! Beans! utbrister hon. Bredvid fnissar hennes pappa försynt, och får sig då och då en spastisk dask av dottern.

I en annan scen ska en ung man vispa ihop glassmet tillsammans med sin flickvän. Det ser ut att kunna bli glass, även om processen störs var tredje sekund av att han skriker obsceniteter eller gör utfall mot flickvännen så att mjölk skvätter över köksbänken.

En växande trend

Videorna är en del av en växande trend där människor, till största del tonårstjejer, under hashtag #Tourettes bjuder in följare att få inblick i hur vardagen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan se ut. På sociala medieforumet Tiktok har filmerna haft över fem miljarder visningar.

Fenomenet har uppmärksammats i en rad studier och spiller också över på vården. I Storbritannien och USA har psykiatrin under det senaste året kunna se en tydlig ökning av unga som tidigare diagnostiserats med ticsproblematik men nu utvecklat mera komplexa tics, liknande dem i videosnuttarna.

"Epidemi"

Flera studier som analyserat videoinnehållet målar nu upp bilden av en slags epidemi där dessa influerare av allt att döma smittar mottagliga personer med ett nytt beteendemönster. Men forskarna ställer sig skeptiska till att beteendet faktiskt är utslag för Tourettes syndrom – symtombilden skiljer sig nämligen.

– När jag tittar på de här videorna tycker jag ändå att ticsen skiljer sig från den typiska bilden vid tourettes. Det förekommer också tics som helt avbryter det personen håller på med betydligt oftare än vanligt, och även tics som interagerar med omgivningen, något som enligt min erfarenhet är ännu mer ovanligt, säger Helene Ringberg, psykolog på BUP forsknings- och utvecklings­centrum, som tillsammans med kollegor intresserat sig för problematiken.

– Typiskt för tourettes är att man har vissa tics under en period som återkommer spritt under dagen. Oavsett miljö och aktivitet är de är automatiska och oftast omedvetna och personen ticsar i regel utan att avbrytas i det hen gör.

Tidig symtomdebut

Att ha Tourettes syndrom kan vara besvärande, men långt ifrån alla upplever så svåra hinder som personerna i videoavsnitten.

– Vi ser det här som en typ av funktionella tics, tics som inte har en känd neurobiologisk förklaring, säger Helene Ringborg.

De som får diagnosen Tourettes syndrom symtomdebuterar ofta i sen förskoleålder eller tidig skolålder. Det visar sig i regel genom mer försiktiga uttryck som harklingar, hickningar, blinkningar eller pipljud.

Men i fiktionen framställs Tourettes syndrom ofta som något väldigt dramatiskt, med personer som skriker könsord – så kallad koprolali – och fäktar vilt omkring sig.

Koprolali ovanligt

Eric Donell är vice ordförande i riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Han är själv diagnosticerad med Tourettes syndrom och vänder sig mot den skeva bilden som fått bred spridning bland allmänheten.

– När tourettes kommer på tal är det ofta koprolali människor associerar till, vilket några få procent av dem med tourettes har, säger han och påpekar att tvärtom går symtomen människor ofta obemärkt förbi:

– Jag skulle säga att de allra flesta som uppfyller kraven för en tourettes-diagnos inte diagnosticerats.

Kan trigga

För Eric Donell kom diagnosen sent i livet, han var 28 år. Innan hade han skalat ner sitt sociala liv, men det ändrades över en natt i och med att insikten kom.

– Att plötsligt ha ett svar på varför jag gjorde de här ljuden och ryckningarna innebar en jätteskillnad för mig. Då var det inget konstigt längre, nu kunde jag säga "nej, nej, det är bara tics".

Pandemin har inneburit svåra prövningar för människor, i synnerhet i länder som haft hårda nedstängningar. Sociala medier har då blivit en viktigare kontaktyta och för personer som redan har NPF-problematik – eller de neurobiologiska förutsättningarna att utveckla – kan den psykosociala ekokammare som exempelvis Tiktok kan utgöra, innebära en utlösande faktor.

– Säg att du åker på ett tourettes-läger, då kan du komma hem med en hel arsenal av nya tics. Det kan absolut trigga i gång, om du redan har fallenhet, säger Eric Donell.

Masshysteri

Av de sex studier som med olika ingångsvinklar analyserat fenomenet har ingen kunnat presentera någon egentlig orsak mer än att det rör sig om ett utslag av masshysteri. Att problemet är verkligt och behöver tas på allvar är forskningen dock rörande överens om.

Helene Ringborg tillstår att de personer som porträtterar sig själva på sociala medier förefaller äkta i sin symtombild. Hon delar också Eric Donells uppfattning.

– Det är inte orimligt att den som plockar upp ticset faktiskt har tourettes. Personligen har jag mött flera med tourettes som beskriver att de kan inspireras av ljud, uttryck eller rörelser som andra gör och under en period ha det som tics. Och ekolali, att härma andra, är ett tics som vi ser ibland också, säger hon men understryker:

– Ingen vet vad det här rör sig om, mer än att vi ser skillnad mot hur tourettes brukar vara.

Källa: Tomas Lauffs/TT