ANNONS: Kry

Förklimakteriet eller klimakteriet - så vet du att du är där

Humörsvängningar, värmevallningar och torra slemhinnor. Att komma in i klimakteriet är en naturlig del av livet som kvinna. Här är några tecken på att du närmar dig klimakteriet - och vad du kan göra för att lindra symptomen.

Vad innebär det att hamna i klimakteriet och vad händer med kroppen? När du som kvinna är runt 40-50 år kan du uppleva symtom som nedstämdhet, torra slemhinnor och värmevallningar.– Låt oss inte deppa ihop för allt som händer med kroppen vid klimakteriet. Det är under en period i livet och många upplever att de blir stabilare och kommer in i en ny, lugnare era efter klimakteriet, säger Elisabeth Rosén, läkare på Kry.

Därför upphör menstruationen
Klimakteriet, eller övergångsåldern som det också kallas, inträffar i samband med att äggstockarnas funktion avtar och med tiden slutar producera såväl mogna ägg som kvinnliga könshormoner. Nivåerna av könshormoner sjunker successivt under klimakteriet och det kan påverka dig både psykiskt och fysiskt. Tillslut finns inga ägganlag kvar och produktionen av östrogen och progesteron är mycket låg och menstruationen upphör helt.– Klimakteriet, eller förklimakteriet kan börja med att din menscykel förändras och blir oregelbunden. Kanske blöder du mer eller mindre än tidigare. Ett första tecken kan vara att du upplever att din menstruationscykel blir kortare, säger Elisabeth.

Rökning, låg kroppsvikt och ärftlighet är faktorer som spelar in för när i ålder du hamnar i klimakteriet. Du som röker har mycket att vinna på att sluta röka. Rökning förstärker dina klimakteriebesvär och ökar dessutom risken för benskörhet.

Andra vanliga besvär vid klimakteriet:
- Sömnproblem
- Hjärtklappning
- Huvudvärk
- Nedstämdhet
- Minskad sexlust
- Viktökning

Finns hjälp att få
Klimakteriebesvär varierar från person till person och så även behovet av behandling. Vissa behöver ingen hjälp alls medan andra har stora besvär som kan lindras på olika sätt. Fysisk aktivitet kan lindra symptom vid klimakteriet. – Om du tränar regelbundet och rör på dig minst 3 gånger i veckan med pulshöjande aktivitet kan det hjälpa mot svettningar och vallningar. En annan fördel med fysisk aktivitet är att skelettet hålls starkt. Vi vet dessutom att psykisk ohälsa kan lindras genom att röra på sig, säger Elisabeth.

Om livsstilsförändringar inte har tillräcklig effekt på dina besvär finns det bra hjälp att få via sjukvården. Hos Kry finns läkare som är specialutbildade i klimakteriebesvär som kan hjälpa till att hitta en behandling som passar dig. Du kan även söka vård på din vårdcentral, hos en barnmorska på en mödravårdscentral eller hos en gynekolog.

Andra tips för att lindra dina besvär:

Sov svalt
Om du sover sämre kan det underlätta att sova i ett svalt rum. Sänk temperaturen eller ha ett fönster öppet för att få mindre besvär med svettningar och värmevallningar.

Acceptera ditt mående
Det är okej att inte vara okej. Försök att acceptera din nuvarande situation och påminn dig själv om att det är hormonförändringarna i kroppen som får dig att må som du mår.

Gör avslappningsövningar
Studier har visat att avslappningsövningar som exempelvis yoga, mindfulness och akupunktur har en positiv effekt. Testa dig fram för att se vad som fungerar för dig.

Behandling med hormonpreparat
Du som mår dåligt under klimakteriet kan få lindring med hjälp av bland annat hormontillskott. Om du upplever torra slemhinnor i slidan kan det behandlas lokalt med hormonpreparat. Värmevallningar och svettningar är symptom som också kan lindras med hormonbehandling. Du kan tillföra östrogen via plåster eller tabletter och ofta i kombination med progesteron i form av exempelvis syntetiskt gestagen. Hormonbehandlingen heter hormone replacement therapy (HRT). Den brukar pågå 5-10 år, men behandlingstiden kan variera.

Så kan Kry hjälpa till

I samband med klimakteriet kan du få hjälp från Kry. En sjuksköterska eller läkare gör en individuell bedömning baserat på dina symptom och det som framkommer under vårdmötet. Efter det kan du bli ordinerad behandling alternativt hänvisad eller remitterad till vidare vård. Kry erbjuder även kontinuerlig uppföljning och återbesök till psykolog och läkare. Få hjälp med dina klimakteriebesvär hos Kry här.