Sedan 1975 är det lag på att du som föder har rätt till smärtlindring under förlossningen, och det är barnmorskans jobb att se till att du får den hjälp du behöver. Vilka metoder kan man välja på och vad innebär de olika? Läs allt här.
Många gravida kvinnor är rädda för den okända smärta som en förlossning innebär. Förväntningarna och planeringar är två saker som kan ha stor inverkan på stark smärtan upplevs. Precis som trygghet och kunskap ger en viss smärtlindring – då det ofta hjälper till vid hanteringen av smärtan.
Vilken smärtlindring ska man välja?
Det kan vara svårt att veta vilken typ av smärtlindring man vill prova, framförallt om det är första förlossningen. Att läsa på om de olika sätten som finns är ett bra för att förbereda sig. Du kanske inte vet säkert vilken metod som kommer passa dig bäst förrän det är dags för förlossning, men det är bra att vara förberedd.
Medicinsk och icke-medicinsk smärtlindring vid förlossning
Man brukar dela in de olika smärtlindringsmetoderna i medicinska och icke medicinska. De medicinska är precis vad det låter som, medicin eller läkemedel som smärtlindrar under värkarna. Icke medicinska metoder går däremot ut på att aktivera kroppens eget smärlindringssystem. Det kan göras till exempel genom beröring och värme. Vilken metod som är bäst för dig kan enbart du själv känna.
Medicinska metoder ger bra smärtlindring men kan samtidigt göra att värkarna blir svagare och öka risken för interventioner som värkstimulerande dropp och sugklocka. Det kan också påverka så barnet blir lite tröttare efter förlossningen, även om det inte är läkemedel som är farliga för barnet. De icke-medicinska metoderna däremot påverkar inte värkarbetet eller barnet och har fördelen att de kan ges hur många gånger som helst under förlossningen. Men om du har väldigt ont och svårt att slappna av kan det göra att förlossningen tar längre tid av den anledningen, då kanske det bästa alternativet är en medicinsk metod.
Icke-medicinsk smärtlindring
Andning
Andningen kan vara A och O när det kommer till förlossning. Att kunna andas tungt och avslappnat gör det lättare att slappna av i hela kroppen och hantera smärtan bättre.
Värme
En varm dusch eller ett varmt bad är smärtlindrande för många. Man kan också använda en värmekudde att lägga där man har mest ont. I ryggslutet eller nedre delen av magen exempelvis. Värme mot mellangården i form av varma, blöta handdukar brukar kännas skönt när det är dags att krysta.
Massage och beröring
Både massage och beröring kan vara smärtlindrande och avslappnande. Det aktiverar kroppens eget smärtlindringssytem och avleder smärtimpulserna. Här är det den födande som bestämmer hur hårt eller mjukt det ska vara. En del vill ha hårda knådningar medan andra vill ha lätt, taktil, beröring.
Akupunktur
I över 2500 år har man använt sig av akupunktur inom den kinesiska medicinen. Både för att bota sjukdomar men också som smärtlindring. I förlossnings sammanhang används akupunktur i syfte att vara smärtlindrande och avslappnande.
TENS
TENS står för transkutan elektrisk nervstimulering. Det är en dosa som skickar ut elektriska impulser via små elektrodplattor som sätts på huden. Styrkan varierar och du kan själv välja hur starkt det ska kännas. Man brukar ha en lägre frekvens mellan värkarna och öka upp till en högre frekvens när en värk kommer. Smärtimpulserna avleds och kroppen frisätter endorfiner som är smärtlindrande.
Sterila Kvaddlar
En liten mängs sterilt vatten sprutas in under huden i det område du som föder har mest ont. Det blir som en bulle, eller en kvaddel, under huden. Känns som ett getingstick att få men kan ha smärtlindrande effekt i ett par timmar. Man kan få hur många som helst under en förlossning.
Medicinsk smärtlindring
Paracetamol, eller Alvedon
När du först ringer in till förlossningen brukar barnmorskan fråga om du tagit Alvedon, annars råder hon dig att testa det i första hand. Speciellt i början av latensfasen kan Alvedon hjälpa. Har den ingen effekt har du troligtvis kommit för långt i ditt värkarbete för att det ska funka.
Lustgas
Nästan 80 procent av alla födande använder lustgas någon gång under förlossningens aktiva fas. Det gör lustgasen till vår vanligaste smärtlindringsmetod. Lustgasen är en blandning av kvävgas och syrgas i olika mängd som går att ställa in till viss del av barnmorskan. När du andas in lustgas vid rätt tidpunkt, precis när värken börjar, ger den dig ett rus under värktoppen och du bryr dig inte om värken på samma sätt som innan. Lustgasen är verksam som smärtlindring under ett par minuter och går snabbt ur kroppen. Det som kan upplevas som negativt är känslan av yrsel likt en lätt berusning.
Ryggbedövning - Epidural eller spinal
Den mest effektiva metoden för smärtlindring när du föder barn är ryggbedövningen. Det finns epiduralbedövning, som även kallas EDA och så finns det spinalbedövning. De används på olika sätt och vid olika tidpunkter beroende på om du är förstföderska eller omföderska. En ryggbedövning går ut på att ett bedövningsmedel blockerar nerverna och smärtimpulserna från ryggen upp till hjärnan. Du känner att du har en värk, magen blir hård, men det gör inte ont. En ryggbedövning kan påverka barnets hjärtljud och försvaga värkarbetet. Den kan också göra att du får svårt att kissa, klåda, huvudvärk, blodtrycksfall eller känner dig tung i benen.
Bäckenbottenbedövning – PDB
Pudendusblockad – PDB, ger smärtlindring i bäckenbotten och i mellangården, mellan slidan och anus. Bäckenbottenbedövning ges främst vid utdrivningsskedet eller när man ska sy lite större bristningar. Smärtlindringen blockerar nerverna till underlivet. Bedövningen ges med en tunn nål på två ställen i slidväggen och ger effekt i en till två timmar. Vissa upplever nålen som smärtsam. Ibland är bedövningen så effektiv att det kan påverka krystvärkarna. Det finns studier som visar att risken för bristningar kan öka då den födande inte har samma känsel i underlivet.
PCB – paracervikalblockad
PCB är en ganska ovanlig smärtlindringsmetod att ge idag, det var vanligare förr. Man kan ge den till någon som av olika anledningar inte kan få en ryggbedövning. Den ges i kanterna av livmodermunnen under öppningsskedet och bedövar livmoderhalsen. För att kunna ge PCB krävs det att vattnet har gått och att livmodermunnen är öppen 3 till 8 centimeter. Förberedelserna för att lägga bedövningen är upp till 20 minuter för att sedan börja verka efter ett par minuter. En nackdel kan vara att värkarbetet kan försvagas, då får man komplettera med värkstimulerande medicin. En fördel är att du kan röra dig fritt.
Lokalbedövning
Vid utdrivningsskedet kan man få en spruta, spray eller en gelé med lokalbedövningsmedel i slidöppningen och mellangården – området mellan slidan och ändtarmsöppningen - när barnets huvud ska födas fram. Det kan lindra om du har hemorrojder. Denna typ av bedövning används också om det finns bristningar eller klipp som måste sys.
Morfin/Petidin
I Sverige ger man inte morfin till födande under den aktiva fasen. Morfinet passerar över till barnet som kan bli extra trött, men det är inte farligt i små mängder. Däremot kan man ge det som en del av en så kallad sovdos till de födande som har en lång latensfas och behöver sova.
Om du fortfarande känner dig osäker på vilka metoder du vill prova när det är dags att föda kommer du få hjälp av barnmorskan och undersköterskan på förlossningen. Barnmorskan guidar och föreslår metoder som kan passa för det läge där du befinner dig just då.