Icke religöst "dop"

Ja, det undrar jag också. En namngivningsfest känns bättre för oss, eftersom vi inte är religiösa. Så undrar jag om man kunde ha "gudföräldrar" ändå, i betydelsen personer som kommer att vara speciella för barnet, och närvara mycket i dess uppväxt liksom?

Ja vi hade det.
Hemma hos Farmor på sommaren.
Vi hade smörgås tårta och allt det vanliga.
Presenter.
Sen höll jag ett litet tal om hennes namn,vad det betyder och varför vi ville att hon skulle heta det.
Visade bilder på nina Hagen,som hon är döpt efter mm.
Sen skrev alla en hälsning till henne i en gäst bok,där vi satte in foton från festen.

Men jag har hört att dopet inte har någonting med namnet att göra.
Jag tror inte att prästen säger:
Nu döper jag dig till Anna,
utan:
Nu döper jag dig in i Guds händer eller nåt liknande.

Men jag vet inte.
Jag tycker att det är otroligt respektlöst att döpa ett litet barn.
Det är ett beslut som jag tycker man ska ta nä rman blir stor.
Man kan ju inte ändra det faktum att man faktiskt är döpt.
NEJ FY vad omoraliskt.

Några fler som har synpunkter?

Såg på nån länk att det finns en organisation som heter Humanisterna som "främjar humanismen som livsåskådning" och som kan informera om "barnvälkomnande".
Nån som vet nåt om detta??

Har man dopklänning på den lill* ??

// A

Vi hade en namngivningsfest för Emil.

Också på sommaren hos mina föräldrar.
Min syster som också är Emils fadder höll tal och välkomnade Emil till familjen.
Min pappa höll ett tal och min mamma och svärmor hade förberett lite roligt.
Sist sjöng en av mina kompisar Det vackraste. Sen hade vi smörgåstårta, kaffe tårta och fiskdamm för barnen.
Jag är mkt nöjd över att vi betämde oss för att inte döpa Emil. Det kommer tt bli hans eget val isåfall.

Jag har en bok som heter "Den svenska högtidsboken" och den innehåller texter, sånger och förslag till alla möjliga ceremonier (namngivning, vigsel, begravning osv) som man av en eller annan anledning inte vill blanda in religion i. Vi tänkte använda oss av den i samband med bebisens namngivning. Boken finns att få tag på hos www.humanisterna.org och jag tror den kostar typ 100 kr.

Zoe - Nej, dopet har inte ett dugg med namnet att göra, det är bara för att bli inskriven i svenska kyrkan som folk döps. Håller helt med dig om att det är respektlöst att göra så mot någon som inte kan bestämma själv.

som vanligt så måste jag inflika att det inte finns något inom kyrkan som heter Gudfar eller Gudmor. Det har alltid i sverige hetat faddrar. Iaf så lång tillbaka som det finns kyrkoböcker (slutet av 1600-talet) vill därför kalla det en lång tradition av faddrar.

Givetvis kan man välja ut någon person som ska stå barnet extra nära eftersom du i princip kan utforma din namngivningscermoni precis hur du vill.

Lite spännande att man sammankopplar dopet så hårt med att barnet fått ett namn. Namnet är ju ofta en liiiten cermoni redan på BB när man som förälder kärleksfullt första gången viskar det valda namnet till det nyfödda barnet.

Dopet i kyrkan är endast en religös händelse. Där man genom dopet visar att man vill att ens barn ska tillhöra svenska kyrkan bla.

min dotter är döpt i kyrkan, inte för att vi är kristna, enbart för att det är tradition i släkten. alla barn i min släkt utom typ 2 (vi är många) är döpta i samma kyrka och har haft samma klänning på oss när vi döptes, så det var i stort sett enda anledningen att vi valde ett traditionellt kyrkdop.
mitt andra barn som kommer i maj kommer oxå att döpas i samma kyrka och klännig traditionsenligt.
sen när barnen blir vuxna och känner att nej, vi vill inte vara med i svenska kyrkan kan man enkelt göra valet att gå ur svenska kyrkan. det är inget "medlems" tvång.
och man behöver ju inte gå i kyrkan regelbundet, konfirmera sig o vara aktiv kristen bara för att man är döpt, det väljer man ju själv.
själv har jag valt att gå ur svenska kyrkan som jag är döpt in i och är/lever idag som atesit.

Okej, Jossebell, tack för kommentaren, men här i Finland heter det gudföräldrar på svenska.

Blir förvånad att det heter så i finland med tanke på att det en gång i tiden var en stormakt och att kyrkoböckerna såg exakt likadan ut (dvs man använde samma) Men jag har givetvis inte stenkoll på finland det får jag erkänna

Vi hade oxå en namngivningsfest för Engla eftersom vi inte är kristna. Det är givetvis upp till var & en men vi ville ge Engla valet att själv välja om hon vill bära de namnet eller inte & om hon vill vara medlem i svenska kyrkan eller inte. Så vi hade som en fest på sommaren då vi bjöd på lite god mat & hade de allmänt trevligt. Sen förklarade vi varför vi valt de namnet & 'döpte henne'..

men vi hade en dopklänning till henne & så hade vi även en gudmor & en gudfar, eller som vi valde att kalla de, faddrar.

jag ville ha en namngivningsfest för Jonathan, första barnet. Men min mamma sa att jag hädade och tvingade in Jonathan till dopet. Känner mig som kass förälder efterssom Varken Jag, Marcus eller faddrarna åt Jonathan inte kan uppfylla löftet om att uppfostra honom i den kristna tron. Jag är väl så mycket hedning som det går att bli. Denna gången blir det namnfest för saga. Spelar roll om prästen skvätter lite vatten på barnet eller om man har en ceremoni som är mera personlig. Barnet har ju fått sitt namn, men jag känner mig mera bekväm med namngivningsfest

Jag har varit på ett bröllop och en namngivningsfest där "prästerna" istället var personer från Humanisterna.

Båda ceremonierna fokuserades på kvinnan och mannen (och barnet), deras relation och deras personligheter, och deras kärlek till varandra. Sångerna som sjöngs var barnvisor, kärleksvisor etc. Någon dikt lästes upp.

Jag tyckte mycket om ceremonierna och rekommenderar er att prata med någon från Humanisterna om ni är intresserade.

Spelar kanske inte någon större roll, men...
När engelsmän menar fadder så säger de Godfather och Godmother... Mitt antagande är att vi därav lånat in Gudfar och Gudmor... (Även om det ursprungligen i sin tur verkar komma fr latin fr början... jäsp..)

Nu står det i Nationalencyklopedien (blä, vad långt!) under fadder med längre förklaring, samt att man kan säga gudmor-/far.
Solklart?! :)

Fadder: verkar ha längre tradition
Gudfader/Gudmoder (Gudfar/Gudmor): Helt ok det med numera, iaf utanför kyrkan.

Hejsan!

Några vänner till mig "döpte" sitt barn utan präst på sin resturang - i champagne. Allt funkade som ett vanligt dop utom att det inte var ngn präst el psalmer med. Det var istället de 3 gudföräldrarna som höll i "cermonin". Vackert!

Demokratins Grundprincip är att kunna välja mellan två ytterligheter där Dopets ytterlighet bara kan vara Avdop, vilket Döpta Politiker och Präster inte tillåter och därmed ägnar sig åt Totalitärt Tänkande!

Har varit på några namngivningscermonier de har varit ganska lika trots att det var olika familjer som höll i dem. Men mysiga!

Utomhus, lite tal kring bebisen och ev syskonkärleken osv, om varför namnet/namnen valdes, vad det betyder. Sedan har det varit planering av växert av olika slag som träd eller buskar i trädgården. Några gånger var det en växrt med det specifika namnet (typ Alice-äpplen) och en annan gång var det samma växt som andra i familjen redan planterat.

Sedan "vanlig mottagning".