Jag kanske ställer en lite konstig fråga.. Men jag vet att det finns massor av folk på FL som har råkat ut för att deras barn har dörr i magen... Och jag är själv gravid i v.22 men är JÄTTE OROLIG att mitt barn ska dö i magen och jag undrar hur man vet att det har dött?
Märks det på något sätt eller får man veta det när man ska lyssna på hjärtljuden tex??
Jätte tacksam för svar!!!
Är livrädd å har tänkt samma sak som du, i synerhet då jag inte kände barnets rörelser förrens i v.27-28. Var jätteorolig innan. Nu känns det lite lugnare då man kan känna rörelserna varje dag. Men jag är fortfarande livrädd att något ska hända.
Jag märkte det när dottern inte sparkat på någon dag.
Jag kände att han helt plötsligt inte sparkade i vecka 41+1 efter att ha varit väldigt livlig i magen. Över lag så kände jag på mig att något var helfel och sa det till personalen på KK men tyvärr så hade hela bunten knäck i lurarna.
För att kunna njuta av en graviditet så gäller det att ta vara på den tiden som är just nu. Man bör vara medveten om vad som kan hända men också vara medveten om att det är ovanligt att ett foster dör sent i graviditeten. Läser man härinne så händer det ju hela tiden men räknat till antalet gravida så är det minimal risk. Prata med er barnmorska om era känslor.
Jag har varit gravid och fött barn igen efter att min son dog. Jag kunde, konstigt nog, njuta fullt av graviditeten. Jag kände att risken att det skulle hända igen knappt fanns och jag ville verkligen njuta. Sen när jag väl skulle föda var det en annan femma. Sjukt orolig och kunde inte förstå att hon levde förrän hon låg på mitt bröst och jag fick se det med egna ögon.
Det ska gå så bra för er tjejer. Passa på och njut för det är bra underbart att vara gravid
Kom ihåg att det är jätteovanligt att dom dör bara sådär, även om det verkar vanligt för att folk som varit med om det svarar på inlägget. Om du känner fosterrörelser så märker du det på att de upphör, annars kanske det tar ett par dagar innan man märker. Man borde väl få ont i magen eller feber... vet faktiskt inte. Men jag tror inte att det är nån fara, ta det lugnt du.
Även om det inte är vanligt. Så är det väl bättre att folk som har varit med om det som svarar.
Min dotter dog i min mage i v 31. Jag kände aldrig några rörelse. Men var på täta kontroller och allt var bra hela tiden. Vid en rutin kontroll vid nästa besök så hörde BM inga hjärtljud. Och så var fallet även vid ultraljudet senare.
Jag märkte inte något när min son dog i magen i vecka 18. Vi gick på det första UL då och det upptäcktes att fostret inte hade några hjärtljud.
Min dotter dog i magen i v. 38+3. Jag märkte det genom att det hade varit väldigt stilla i magen under den dagen och när jag buffade (som jag brukade när hon varit lite väl lugn) kändes det väldigt annorlunda. Jag kunde flytta på henne på ett helt annat sätt. Någonstans inom mig visste jag då att något var så _totalt_ fel. Vilket senare bekräftades via UL. Detta är snart 8 år sedan vår dotter dog men jag kan än idag känna exakt hur det kändes den dagen.
Att säga att man inte ska oroa sig för allt som kan tänkas hända är kanske inte det du vill höra. Men det bästa råd jag kan ge dig är att njuta av varje dag, av varje buff och spark som din lilla ger ifrån sig, utan att oroa dig för vad morgondagen kan innebära. För om det värsta _mot all förmodan_ skulle hända har du i alla fall fått njuta av din bebis och din tid som gravid fram till det och DET kan ingen ta ifrån dig!
För mig har minnet av min härliga graviditet (trots att det slutade så olyckligt) betytt otroligt mycket. Det är ett av få minnen jag har av min dotter och det finns för alltid i ett tryggt förvar i mitt hjärta.
Det första tecknet är att barnet slutar att röra sig. Då ska du åka in direkt. Detta hände mig. Ett veckoslut, jag var i vecka 35, tyckte jag att han rörde sig mindre. In på måndagen till MVC för att lyssna. Jodå, hjärtljuden hördes, allt väl. Tisdag och han har fortfarande inte rört sig. In till MVC igen. Nu blir dom oroliga och skickar mig till förlossningen. Där tar dom CTG som inte ser bra ut. Jag får stanna över natten. Flödesultraljud på morgonen, inte heller bra. Det visar på nedsatt flöde i navelsträngen. Samma dag 12:09 tar dom ut honom med akut snitt (vecka 35 + 2). Sen följer 5 veckor på neo då han inte mår bra. Jag tackar min barnmorska på MVC så för att hon skickade mig till förlossningen, annars hade han med största sannolikhet dött i min mage....idag lever han och mår bra!
Jag var gravid med tvillingar och allt var precis som vanligt. Vi hade tid till UL, och det var då vi fick beskedet att vår ena tvilling inte längre levde. Jag hade inte märkt någonting.
Även efter att jag visste att han inte levde kunde jag känna sparkar på hans sida. Men det var hans syster som sparkade på honom, som sparkade på mig.
Men det är rätt ovanligt att man inte märker någonting. Väntar man ett barn och det slutar sparka så känner ju mamman förändringen. Beroende på vad det är som gör att barnet dör i magen, så kan ju mamma också bli väldigt sjuk eller få vansinnigt ont.
Hon sparkade inte som hon brukade...kände henne runt 04,30 på eftermiddagen komjag på att jag inte känt henne under dagen..