Toplistan på dumma kommentarer

Glöm och gå vidare är väl den som har gjort mest ont. Har även fått kommentarer om att det är väl skönt att ha fått fler barn eftersom saknaden efter Rebecca då inte märks lika mycket.

Men gud vad okänsliga vissa är.. Hur kan man bara säga så.. Bra tråd förresten! Lycka till i fortsättningen!

"Tur att det hände i magen och inte efter förlossningen"..
eller "Det var väl bra ,det var ju ändå fel på henne"

"Du ville ju ha ett barn - och det har du ju nu, så då borde du väl vara nöjd nu?"

... sagt ngåra månader efter att vi förlorat ena tvillingtjejen...

"Hur är det - mår du inte bättre nu?" efter några månader och mer efter jag förlorat MIN SON...

VAD tror de?

ta och köp en hund istället

Utan att jag trampar någon på tårna men jag måste fråga om min komentar låter som jag inte bryr mig. Min vän förlorade sitt barn (vill inte säga mer för att inte alla ska förstå vem jag menar) i samband med förlossningen och jag brukar alltid säga
"det finns inga ord som hjälper eller kan göra sorgen mindre men jag finns här!"

Jag känner att jag inte vet vad jag ska säga och så säger jag att jag inte vet. Men jag vill ändå att hon ska veta att jag finns. Eller finns det något bättre sätt att låta henne veta? Jag är noga med att höra av mig då och då för jag väntar inte att hon ska orka, men ringer ändå inte varje dag. Skickar även då och då ett sms... det jag är rädd för är att jag genom att försöka visa omtanke inte låter henne gå vidare utan påminner henne hela tiden. Jag vet att man inte kan glömma det är inte det jag menar men förhoppningsvis en dag så kan man andas en nanosekund utan att man tror man ska dö av smärta eller??? Jag vill alltså inte veta dum/oförstående (eller oförstående är det jag är som jag inte vet, jag kan inte tänka mig in men...) försök förstå mig rätt... det är inte heller lätt att försöka vara vän... (inte för att det är lätt att vara den som förlorat heller det är inte det jag påstår) *suck* det är just detta som gör att jag inte vet vad jag ska säga då allt bara blir fel... så jag återgår till min fråga är min komentar dum? och förlåt ts för ett helt Ot inlägg... anmäl och radera om det stör men jag tror ändå det är liiiiite on topic just för att jag inte vill ge en dum komentar...

Jag blir helt paff! Finns det människor som säger såhär verkligen? På riktigt?

När min faster förlorade sin 3 åriga dotter i en drunkningsolycka sa jag ingenting - jag bara kramade om henne och grät.

När min moster förlorade sin son, 19 år gammal, så fanns heller inga ord! Det finns ju inget man kan säga som skulle göra det bättre - finnas där bara! Att säga sådana hemskheter som "glömma och gå vidare" eller "tur han/hon dog så tidigt så ni inte hunnit fästa er så" - helt sjukt ju!

Förstår inte hur man kan vara så okänslig.

"Jag trodde inte det här betydde så mycket för dig" eller något liknande (har försökt förtränga) sa min syster några månader efter att jag förlorat min lille son under graviditet. Man undrar ju...?

"ja men de var väl lika bra att han dog, han var ju så himla missbildad!" sa nån. 
Utseendet är väl de sista man tänker på, man vill ju bara att de ska ha ett värdigt och lyckligt liv. ( Casper fick somna in pga sjuka lungor, men hade även ett missbildat ansikte som inte hade med hans död att göra. )

"Visst har du väl slutat sörja nu när du har fått ett nytt barn" sa grannen.

"Men nu ska du väl inte skaffa fler barn, så det händer igen"  Jag var då gravid efter Caspers insomnande.

"De är väl skönt att få slippa allt" Casper och jag bodde ju sjukhuset för att han krävde intensivvård. Men jag skulle kunna sitta där i evigheter bara han skulle leva och må bra!