Någon mer Vuxen med klumpfot?! kom gärna in å diskutera
hejsan hoppsan här är det snack om klumpfötter å dess invärkan på våra liv , ett liv i smärta allmänt klumighet (för mig iallafall) 
benhandligar MM
så kom å skriv just du med
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-01-11 09:34:43:
Klumpfot
Klumpfot, pes equinovarus adductus är en medfödd missbildning där foten står i spetsfotsställning, hälen är vriden inåt och framfoten är riktad nedåt in mot kroppens medellinje.
Klumpfot
Karakteristiskt är att muskulaturen på underbenets insida är mycket stram och muskulaturen på underbenets utsida försvagad. Det gör att barnet inte kan vinkla foten uppåt. När muskulaturen aktiveras böjs foten snett inåt.
Hur vanligt är det?
Förekomsten varierar hos olika folkslag och i Sverige räknar man med att cirka ett barn per 1 000 födda har klumpfot. I ungefär hälften av fallen är båda fötterna drabbade. 60-70 procent är pojkar.
Orsak
Orsaken till klumpfot är i stort sett okänd men man vet att barnen oftare har släktingar med klumpfot än annars friska barn. Man räknar med att risken för att få ett barn med klumpfot även vid nästa graviditet är 2-3 procent, dvs. klart ökad jämfört med den genomsnittliga risken som sålunda är en på tusen (en promille). Mekaniska orsaker kan också spela en roll; i andra och tredje fostermånaden ligger alla barn med foten i klumpfotsställning.
Diagnos
Diagnosen är klar redan vid födelsen och den kliniska bilden är tydlig. Det finns en stor variation i missbildningens svårighetsgrad, allt från mjuk och lätt att korrigera till helt fast och opåverkbar. Att röntga foten för att få ytterligare information är vanligtvis inte av värde, eftersom de olika benen i fotskelettet ännu inte är förkalkade vid födelsen och därför inte syns med vanlig röntgenundersökning. På senare tid har olika andra tekniker, till exempel undersökning med ultraljud, tillkommit för att man ska kunna få en uppfattning om de olika fotbenens inbördes läge.
Behandling
Snarast efter födelsen sätts behandlingen igång. Man börjar med att försiktigt tänja mot felställningens riktning och fixerar därefter det uppnådda läget med gips, skena eller ett sorts häftförband, allt beroende på den lokala behandlingstraditionen. Om man väljer gipsbehandling måste gipset nå från tårna upp över låret. Knäleden hålls i 90 graders böjställning. I detta läge slappnar ett par av de muskler som orsakar klumpfotsställningen av. Dessutom förhindrar denna ställning gipset från att glida av. Med jämna mellanrum - till en början varje vecka - gipsas foten om, och det är då också önskvärt att en sjukgymnast finns till hands som kan tänja på foten och på så sätt räta upp foten ytterligare.
Efter hand som tiden går, vanligen efter 6-8 veckor, kan omgipsningarna göras med längre intervall, till exempel två veckor, eftersom man då inte brukar vinna så mycket i korrektion. Vid 3-4 månaders ålder brukar gipsbehandlingen avslutas. Antingen fortsätter man med avtagbara skenor eller, om felställningen är kraftig, är det lämpligt att operera felställningen i denna ålder.
Kirurgisk behandling
Cirka 70 procent av alla barn med klumpfot behöver opereras, antingen vid 3-4 månaders ålder eller strax före ett års ålder eller när barnet börjar vilja gå och stå. Vid operationen löser man de senor och ledkapslar som är strama och hindrar barnet från att räta på foten.
I praktiskt taget alla de fall som behöver opereras måste hälsenan förlängas. Detta görs med ett Z-format snitt. Därefter kan man tänja på foten och senändarna sys därefter sida till sida. Det utrymme som uppstår på ömse sidor om Z-snittets skänklar fylls efter hand ut med ny senvävnad.
I de flesta fall måste man också dela ledkapseln baktill i fotleden samt mellan hälbenet och språngbenet. Om hälen och framfoten står inåtvriden måste också ytterligare en kraftig sena bakom den inre fotknölen förlängas och ledkapseln i mellanfoten delas så att foten kan föras över till sitt rätta läge.
Vid en del kliniker använder man en annan metod. Man förlänger hälsenan och flyttar ett senfäste på fotryggen, vilket gör att senan drar i en annan riktning och motverkar felställningen. Barnen måste ligga inne på sjukhus 1-2 dygn.
Efterbehandling
Efter operationen gipsas foten på samma sätt som före ingreppet i sammanlagt 5-6 veckor. Gipset byts efter två veckor då stygnen också avlägsnas. Detta ingrepp brukar göras polikliniskt och i narkos för att man ska uppnå bästa möjliga korrektion. Efter att gipset har tagits bort brukar man använda en avtagbar skena. Den ska barnet ha på sig dygnet runt med avbrott för någon timme. När barnet börjar vilja gå och stå övergår man till att låta skenan vara på nattetid eller när barnet sover middag. Efter ingreppet fortsätter man med sjukgymnastik; hur ofta får felställningens storlek bestämma.
Förlopp
Tendensen för foten att återgå till sitt ursprungliga läge finns upp till 7-8 års ålder. Barnen med klumpfot bör kontrolleras tills dess för att återfall av felställningarna ska upptäckas tidigt. Cirka 20-30 procent av barnen behöver opereras ytterligare en eller två gånger.
Prognos
Slutresultatet med modern behandling blir bra. Tillståndet påverkar inte tidpunkten då barnet börjar vilja gå och stå. Man kan räkna med att barnet kommer att kunna gå, springa, hoppa, åka skridskor, skidor, spela fotboll och liknande liksom sina jämnåriga.
Foten kommer emellertid nästan aldrig att få ett normalt utseende. Om felställningen drabbat endast ena sidan kan foten bli något mindre än den normala foten. Om det skiljer för mycket i skostorlek får man använda olikstora skor, merkostnaden täcks av ett avtal som säger att man får köpa två par skor och får tillbaka totalt halva kostnaden. Tillståndet kan också göra att vadmuskulaturen utvecklas sämre på den aktuella sidan och att benet blir 1-2 cm kortare. Det är emellertid ovanligt att benlängdsskillnaden blir så stor att någon benlängdsutjämnande operation krävs. Om felställningen trots operation av senor och ledkapslar i småbarnsåldern återkommer kan det från cirka 7 års ålder bli aktuellt med olika former av skelettingrepp.
