• F  Love

    Bio mamman vill inte att barnet kallar mig för mamma inte heller bonusmamma

    Jag älskar mina bonusbarn, har två och två egna sedan tidigare äktenskap, men bonusbarnen är halvsyskon och båda har varsin biomamma...Båda barnen tycker att alla är precis de familjemedlemmar som man är bror,syster,mamma,pappa osv i kärnfamiljen. Den ena Biomamman tycker att allt är ok och vi har en jättebra dialog/samarbete/relation till varandra, den andre biomamman är det precis tvärtemot med..Hon hatar nog mig innerst inne och vill inte att vi ska lära känna varandra överhuvudtaget, vilket för mig är jätte ? Hur kommer det sig att hon inte är intresserad över att ens veta vem jag är, hur jag är osv när hon vet att jag ska leva med hennes barn. Barnet själv kallar mig för mamma...........(mitt namn) men när barnet pratar om sin bio mamma så säger barnet bara mamma, vilket jag tror att det är hennes sätt att skilja på biomamma och bonusmamman?! Biomamman ville inte ens en enda gång hälsa på mig. Hon vill alltså inte ha med mig överhuvudtaget att göra med??? Stackars barn, är min tanke. Barnet får inte ens nämna allt som vi gör för då blir biomamma ledsen...Hur ska man gå vidare för att få det bästa för de två? Någon som har erfarenhet, vet något svar? vad göra?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2008-09-25 19:54
    Jag och min man (barnens biopappa)tar ingen notis om att bonusbarnet kallar mig för mamma ......(mitt namn)Vi har även pratat med barnen om detta att det är upp till dom vad de vill säga namn eller-kalla oss för mamma, pappa osv. Jag är mycket medveten om att jag ALDRIG kan vara barnets mamma men jag är faktiskt en mamma och det tror jag gör lite ont i ena barnet när mina egna biobarn kallar på mig med ordet mamma. Själv tycker jag att det viktigare att alla barn/en (på jorden) ska vara älskade, ompysslade osv. Det är ju vi vuxna som ska vara föredöm till dessa små som ska växa upp...

  • Svar på tråden Bio mamman vill inte att barnet kallar mig för mamma inte heller bonusmamma
  • F  Love

    fam kaos skrev 2008-09-25 18:57:40 följande:


    Tänk vad olika man ser det. ag ser trådstarten som en kvinna som desperat ville att barnet skulle kalla henne mamma och skuldbelade biomamman för att hon inte uppskattade det.Men alltid är det denna glorifiering av dessa underbara bonusmammor som bara vill bonusbarnen väl och därför påverkar och lägger sig i så mycket de bara kan.En bonusmamma behöver inte "lägga" sig i angelägenheter som rör barnet alls, det har hon inte med att göra så länge barnet har två fullt normala funktionsdugliga föräldrar som klarar detta på egen hand!!
    Jag har inte den desperata viljan att bonusbarnet ska kalla mig för mamma, du har inte läst ordentligt vad jag skriver om... Dessutom lägger jag mig inte i angelägenheter som rör barnet alls. Men hur ska man leva med bonusbarnen när de själva vill kalla mig för mamma+ mitt namn och biomamman säger-Nej det får du inte säga till... mitt namn..(Bonusmamman)Jag är din mamma och hon är bara...mitt namn..! Helt ok för min del men när barnet (7år)får höra att man mamman ogillar detta så påverkar det barnet väldigt fel, barnet bor ju med sin pappa och nya hustrun men det finns fler barn hos oss hemma,som kallar nya hustrun för mamma med namn..För barnet själv säger; När mamma har en ny man i sitt liv och han kanske har egna barn då har ju jag två mammor, två pappor och jättemånga syskon åhh så roligt! Barnet är ju possitivt inställd till att barnet har två familjer!
    Men Biomamman är negativt inställd och gör allt för att det ska bli galet i relationerna. Kan poängtera att hon har själv haft bonusbarn tidigare och då var det absolut viktigt att bonusbarnet såg och kallade henne för mamma...???? Är det psykiskt fel på denna biomamman? Jag bara undrar??!!
  • F  Love
    Frango skrev 2008-09-25 16:32:35 följande:
    Jag förstår bio-mamman, hon är ju mamma till sina barn och inte du. Tänk efter lite själv, skulle du vilja att dina barn kallade någon annan mamma?
    Jag har ju skrivit att vi har två egna barn och vi har två bonusbarn var, för mig är det helt ok att barnen säger pappa eller pappa + hans namn...För han beter sig som en pappa, han älskar dom som om de var hans egna, han lär dom saker som deras biopappa osv. Jag tycker det är normalt och biopappan tycker att så länge barnen väljer självmant vad de vill kalla oss så är det ok..Det är ju trots allt barnen som ska få uttrycka sig åxå, eller?
  • F  Love

    fam kaos skrev 2008-09-26 14:15:09 följande:


    Nej jag tycker bio mamman är fullt normal, det är snarare du som bör tänka efter en extra gång!F Love skrev 2008-09-26 09:07:16 följande:
    Vill du förklara mer ingående på vad jag ska tänka efter en extra gång? Och hur kommer det sig att du tycker att biomamman är fullt normal? Eftersom hon själv varit bonusmamma och då var det absolut viktigt för henne att detta bonusbarn kallade henne för mamma?! Skulle även vilja veta varför du kallar dig för fam kaos? Du verkar inte förstå vad jag ämnar i detta ämne?!
  • F  Love
    Svar på #82
    Nej det är inte mina biobarn, men jag är en mamma som INTE har några som helst problem med att bli kallad mamma+ mitt namn eller bara mitt namn, jag är en mamma i vår familjeroll (oavsett om det är biofamilj eller bonusfamilj)som accepterar att MITT BONUSBARN som jag älskar och vill ge barnet/barnen ALL KÄRLEK, OMSORG, OMVÅRDNAD precis som jag vore barnets/barnens riktiga mamma, är då det fel av mig att acceptera att barnet/barnen kallar mig för mamma + mitt namn och barnets biomamma förbjuder barnet att kalla mig för detta... Eller tycker ni att jag ska säga till mitt bonusbarn: Din riktiga mamma vill inte att du kallar mig för mamma + mitt namn, för hon är svartsjuk och tror att jag ska ta hennes plats! Vilket jag och bonusbarnet har haft en diskussion redan om att hon vill kalla mig för mamma + mitt namn...Det är ju inte jag (bonusmamma)som har några som helst krav på att barnet ska säga si eller så...
  • F  Love
    TessaS skrev 2008-09-29 12:41:19 följande:
    Jisses vilket drama.Om nu barnet bestämt sig för att det är så han/hon vill säga så är det väl rätt för honom/henne och inget som vi här kan komma med pekpinnar om?"Nej du Lisa... tanterna på FL säger att såhär får det minsann inte gå till så nu skärper du dig och gör som de säger" Skrattretande.Till tsJag hade själv en period som liten där jag kallade pappas nya sambo för "mamma Inger". Jag gissar att det sved hos min mamma, men samtidigt insåg hon att det egentligen var ett sätt för mig att passa in i nya familjen. Idag kan jag förstå hur det sved, när jag har eget barn, men samtidigt är jag bonusxxxxxx (vågar inte skriva ordet, då blir jag väl lynchad) och kan förstå hur man kan se sig själv ha en slags mammaroll.Bästa vore väl att på något sätt få till att snacka med mamman. Om hon så absolut inte vill att ordet "mamma" ska användas, så tacklar ni ju problemet lättare tillsammans, än om mamman ska komma med bittra kommentarer och ni låtsas som det regnar.Det är inte lätt för en liten 7-åring att vara alla till lags och ni kanske ska vara de större människorna här och på ett smidigt sätt förklara varför du inte bör kallas "mamma". Rätt eller inte, det måste ju vara plågsamt som fan för barnet att inte kunna vara sig själv hos sin mamma pga det här.
    Du har helt rätt, jag och min man (barnets biopappa) har pratat med barnet och talat om för barnet att det är inget problem för oss att hon kallar mig för namn eller mamma + mitt namn...det är biomamman som har pratat med barnet och sagt att hon inte vill att barnet kallar mig för mamma + mitt namn, barnet kommer efter detta och säger till mig och biopappan att mamma blir ledsen men om jag kallar (mitt namn) för mamma + mitt namn för att jag vill och tycker att det är ok att säga så för hon är ju ändå min mamma + mitt namn när jag är hemma hos er...kan du förstå att barnet är 7år!!
  • F  Love
    Garderobshylla skrev 2008-09-29 11:54:47 följande:
    Klart man känner sig hotad i en situation där man måste dela mammarollen med någon annan.Jag vill vara den enda mamman åt mitt barn punkt slut.Varför räcker det inte med att bara bli kallad för sitt namn?Till ts: Om biomamman inte vill att du ska bli kallad mammaxxx, så tycker jag faktiskt av respekt att du kan prata med barnet och förklara. Att dra in att mamma är svartsjuk är ju att smutskasta mamman och då är det definitivt inte bra.
    Jag och min man har pratat om detta både med barnet och biomamman, utan att smutskasta biomamman, tråkigt nog vill hon inte samarbeta utan står fast vid sitt ord; barnet får inte kalla mig för mamma + mitt namn helt enkelt. Jag har egentligen lagt det här åt sidan och bryr mig inte om barnet kallar mig för mamma + mitt namn eller inte, men ville få lite åsikter om detta, samt att barnet önskar och vill själv kalla mig för mamma + mitt namn, vilket folk här inte har förstått eller läst ordentligt på vad jag menar och vill få veta åsikter om....
  • F  Love
    Garderobshylla skrev 2008-09-29 15:29:41 följande:
    F Love skrev 2008-09-29 15:24:47 följande:
    Jag har läst och förstår att det är barnet som vill kalla dig för det.Men nu vill mamman inte det, och jag förstår henne. Man kan ju vara oense om mycket, men jag förstår inte varför ni inte kan förklara för barnet att den bara har en mamma. Och att det fungerar jättebra att bara säga ditt namn.Du säger att det inte är din vilja att bli kallad för mammaxx varför inte då gå på mammans sida om det här?Jag skulle bli jättearg och känna mig helt överkörd om exets tjej skulle börja kalla sig för mammaxx, oavsett om det var sonen som ville det lr inte. Det är upp till pappan att förklara för våran son isåfall att han bara har en mamma. Han skulle inte vara mindre älskad för det.
    Vi har försökt att förklara att barnet inte behöver/ska kalla mig för mamma + mitt namn, men barnet säger att han/hon vill det för det känns bättre för honom/henne samt att han/hon känner att han/hon är mitt barn åxå när han/hon är hos oss, barnet själv säger åxå att han/hon vet mycket riktigt att hans/hennes riktiga mamma är den enda som är den riktiga mamman...Vi har sagt då Ok och lägger inte ner energi på detta utan låtsas som inget har hänt, men poängen är att biomamman förbjuder sitt eget barn att säga/kalla mig för detta och det är väl inte ok då barnet själv vill eller? Alltså förstå mig och biopappan rätt, vi vill veta - ska vi verkligen förbjuda barnet att kalla mig för det han/hon själv vill kalla mig för mamma + mitt namn...har barnen ingen som helst rätt att säga / kalla oss bonusar för vad de själva vill? Yttrandefrihet?
  • F  Love
    Garderobshylla skrev 2008-10-01 16:42:00 följande:
    Jag förstår inte varför det helt plötsligt handlar om att barnet ska vara oälskat för att den inte får kalla en annan kvinna för sin mamma. Det är inte i orden/namnen kärleken sitter och inte heller tryggheten.Men jag håller med dig om att man inte ska föra över sin egen dåliga självkänsla på barnet. Men det är nog inte så för dom flesta antar jag, i varje fall inte för min del. Jag är inte osäker på min egen mammaroll lr svartsjuk på att någon annan är med mitt barn. Men jag vill ändå vara mamma åt min son, den ENDA mamman. Jag har väntat i flera år på honom, burit honom i nio månader, fött honom och uppfostrat honom, han är mitt kött och blod, han är min. Jag kan inte se att exets tjej nånsin kan kalla sig för mamma åt min son.
    Men om du visste att din son självmant ville kalla din exs tjej/fru för mamma + hennes namn, skulle du ändå påpeka, kommentera, förklara detta för din son att du inte vill och han i sin tur återigen säger att han absolut vill säga så ????????
    Jag vet att du väntat ditt barn, burit i nio månader, fött och ev uppfostrat honom och att han är ditt kött och blod, men du tänk om du får ett bonusbarn som säger mamma + ditt namn och du vet att detta barn vill absolut kalla dig för detta, för barnet känner sig som ditt barn hemma hos dig??? Tänk om barnet har förlorat båda sina bioföräldrar och du var den ende som fanns kvar i livet....det här var kanske lite att ta i men tänk om....?
  • F  Love
    Garderobshylla skrev 2008-10-02 08:42:59 följande:
    Det beror väl på hur man ser det, ja det handlar om mina känslor, men dom är inte oviktiga. Jag har rätt att bli sårad och ha känslor även FAST jag har barn. Även om jag har barn så har jag rätt till egen identitet och egen integritet.För att barn och vuxna har olika syn på saken. Barn kan i vissa fall lättare kalla en vuxen för extra mamma, extrafarmor osv, så länge det är okej med alla så är det ju inget mer med det.Men när det inte är det?I mitt fall skulle det inte vara det, det skulle kännas som att honm skulle stjäla något från mig, ta mitt barn ifrån mig. Att det inte längre skulle vara mitt.Ordet/namnet har betydelse, men det är inte där tryggheten ska sitta. För barn är det ju viktigt med en familj, en tillhörighet, men när båda föräldrarna finns närvarande så förstår jag absolut inte varför det ska behövas finnas ytterligagre en förälder. Om däremot ena, lr båda föräldrarna inte är närvarande så är det ju en helt annan sak.
    Men faktum kvarstår att det är bonus barnet som absolut vill kalla mig för mamma xxxxxxxx, jag som bonusmamma har inga som helst krav, har försökt tala, förklara för bonusbarnet. Biomamman vill inte, förbjuder barnet för att biomamman blir ledsen, känner sig kränkt, tror att bonusmamman ska ta över mamma rollen eller att hon blir utsatt för barnastöld???? HALLÅ?
    Barnet bor ju veckovis, får kärlek, trygghet osv. Barnet är mitt bonusbarn och hemma hos oss är jag kvinnan som är en mamma i en familj, hemma hos sin biomamma får ju barnet förhoppningsvis lika mycket om inte mer (tänker inte jämföra)kärlek, trygghet osv av sin biomamma. För barnet kan ordet MAMMA just betyda en trygghet, framförallt när mina egna biobarn säger, ropar Mamma efter mig...????!! Men biomamman vill absolut inte att barnet ska kalla mig för mamma xxxxxxx, hon vill inte ens prata med mig om detta, pappan och jag tycker att det behövs väl inte göras så stor sak av detta, låt barnet kalla mig för vad som han/hon vill! Eftersom biomamman inte vill prata med mig bonusmamma så skiter jag i vad hon tycker och tänker, det här sker hemma i mitt hem och det är mitt bonusbarn som absolut vill kalla mig för mamma xxxxxxx och vår familj lever vidare oavsett vad biomamman har för åsikter om vad barnet kallar oss för,osv. ursäkta!
  • F  Love
    Jenny70 skrev 2008-10-12 17:25:37 följande:
    Har bara läst inlägget så jag vet inte alls hur gamla barnen är. Men rent spontant så förstår jag inte varför man ska kalla någon annan för mamma el pappa - så länge egna föräldrarna finns & är närvarande?? Jag hade tyckt det kändes fruktansvärt olustigt om mina bonusar skulle säga mamma till dom, då hade jag verkligen känt att jag var inne & trampade på deras mammas revir. Jag hade definitivt diskuterat det med dom. & jag hade aldrig på villkor velat att mina barn sa mamma till sin styvmamma. När dom pratar om henne så säger dom hennes namn & förklarar det med att hon är deras låtsasmamma el styvmamma. Helt ok!! Hon har ju en jättestor roll i deras liv. Men mamma? Aldrig!!
    Vad har barnens ålder med saken att göra? Barnet kallar mig för mamma + mitt namn, oavsett hur gammal / ung barnet är. Det är så ofattbart att ni som har svårt att acceptera att bonusmamman blir omtyckt och kallas för mamma med sitt namn. Jag har egna biobarn och ena barnet kallar sin bonusmamma för mamma + hennes namn medans den yngre syskonet inte vill kalla henne för mer än hennes namn och det är ju helt ok för oss alla parter, jag tycker personligen att barnen ska få säga/kalla oss för det som känns i hjärtat för dom, inte vad biomamman tycker och känner, vissa biomammor har ju svårt att acceptera, är svartsjuk osv. och vill bara ge problem till den familjen som biopappan fått tillsammans med den nya underbara hustrun?!
  • F  Love
    Jenny70 skrev 2008-10-14 07:36:47 följande:
    Jo, jag tycker åldern spelar stor roll. Är det en 2-åring som kallar pappas nya för "mamma" (eller mammas nya för "pappa") så är det mycket lättare att ha överseende med, än ifall det är en 12-åring. Det är inte ok, men jag kan förstå det.Jag tycker absolut inte det handlar om egoism...eller mej, mej, mej...(som Gzz skrev), jag tycker det är vanligt sunt förnuft!Mina barn har en styvmamma och jag är jätteglad för det! Tycker det känns jätteskönt att där finns ytterligare en vuxen i deras liv, som tycker om dom & vill deras bästa. När dom pratar om henne eller hennes barn, så säger dom "min låtsasmamma eller mina låtsassyskon"...jag tycker det låter gulligt. Men det är inte deras mamma, och det kommer det ju heller aldrig att bli.Tycker diskussionen är så dum så det är inte klokt. Har man närvarande föräldrar, om än separerade...så finns där väl ingen som helst anledning att springa & kalla nå´n annan för mamma & pappa??? Är däremot den andre föräldern frånvarande, då är det en helt annan sak. Men vi har barnen varannan vecka & är högst närvarande. Båda två!
    Det handlar ju om att barnet vill kalla mig (bonusmamma)för mamma + mitt namn, men INTE FÅR för sin bio mamma, åja jag vet att jag inte kan bli barnets bio mamma, men jag är hellre mamma + mitt namn än "Låtsasmamma"Plastmamma"Styvmamma"Extramamma" för jag är gift med barnets pappa och jag är ingen låtsas figur/kvinna, jag är av kött och blod, Styv- låter elakt, Extramamma = låter som jag är reserv för biomamman inte kan vara närvarande i familjen, hur som helst jag vet vad du och lika svarande har för åsikt och det är ju fritt här, men jag är stolt att bonus barnet kallar mig för mamma + mitt namn istället för något liknande som du nämnt, för jag vet att barnet ser mig som mamma i vårt hem, vår familj...!
  • F  Love
    Svar på #121
    Tack för alla era svar, åsikter, det är svårt oftast, att när man vill vara den bästa bonusmamman och göra allt det bästa för barnen men en bioförälder som gör allt eller delvis svårt för en bonusmamma. Men det r härligt att få svar, både kritik och ros här på FL av er som orkar läsa och skriva svar på inläggen, vad skulle man gjort om inte detta fanns! Det har gått så långt nu att jag har valt att gå efter min egen känsla och låter barnet säga kalla mig för vad hon vill så länge det är positivt och glatt, ingen såras! Kram till er alla!
  • F  Love
    Zaria skrev 2008-11-08 11:11:04 följande:
    inte det minsta. Tycker däremot inte att en kvinna som träffar min son varanna helg och dessutom tycker illa om honom är varken en mamma eller en bonusmamma. Man kan aldrig bli förälder åt någon annans barn såvida det inte är adoption eller att ena föräldern inte finns för barnet och en ny får ta över mammarollen.Tycker överlag att det låter löjligt att kalla sig "bonusmamma" tex åt ett barn,jag är ingen extramamma,jag har ett förnamn och skulle i så fall vara pappans sambo. Ingen låtsasförälder.
    Men om du var gift med pappan som har barn sedan tidigare, och barnet kallar dig självmant för Mamma? Då skulle du alltså tala till barnet "Du får absolut inte kalla mig för mamma, för jag är inte din riktiga mamma! Och om dina barn säger mamma till dig inför både öron och ögonen på din mans barn som du ser blir ledsen när han/hon inte får kalla dig för mamma! Och om du har ett barn gemensamt med din man och hans barn sedan tidigare kallar dig för mamma? Är du av annan åsikt då?
  • F  Love

    Jag håller med er både positivt och negativa inställda till att bonusbarnet kallar bonusmamman för mamma + namnet, men vill påpeka att när det gäller mig som bonusmamma, så kvittar det vad bonusbarnet kallar mig för (bara det inte är något elakt)
    Men i mitt fall så är det bonusbarnet själv som vill kalla mig för mamma + mitt namn och när barnet pratar om sin biomamma så säger barnet bara Mamma, där tror jag att barnet gör sin skillnad på oss mammor.
    Det jag blir skrämd över att vissa biomammor är egoistiska när det lägger sig i vad barnet säger och tycker själv att det är vad barnet vill kalla bonusmamman för mamma + mitt namn. Jag tycker det är bra att barnet får ha egen åsikt i alla fall när det gäller en biomamma som förbjuder barnet att kalla mig för mamma + mitt namn. Det blir så stor grej av det, låt barnet kalla bonusmamman för vad han / hon vill för det kommer barnet lägga av med om man inte gör så stor grej av det, eller?
    Barnen är bara till låns, du äger dom inte! Mycket kan hända under barnets levnadstid och då är det ju bara bra att barnet har mammor och pappor även om de inte är barnets bioföräldrar!
    Om man separerar, jaa, vad händer då? Jag själv skulle vilja ha fortsatt kontakt med mina bonusbarn men jag skulle aldrig fråga bioföräldern utan jag skulle vända mig direkt till bonusbarnet - men då finns det kanske en biomamma (som i mitt fall) som skulle bli förbannad över att jag skulle vilja ha fortsatt kontakt med barnet, vem är då ego och vem är det som bryr sig om barnet? Man kan ju inte bara försvinna efter att man levt tillsammans med bonusbarn i några år eller flera år, någon kontakt måste ju få finnas kvar om barnet vill det, eller?

Svar på tråden Bio mamman vill inte att barnet kallar mig för mamma inte heller bonusmamma