Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder

Jag fick barn för 5 veckor sedan och har precis upptäckt att jag har fått någon form av framfall. Främre slidväggen buktar och tror att även den bakre havererat. Hur det ser ut längre uppp vågar jag inte ens tänka på  Jag kan tömma både blåsa och tarm tack och lov! Kanske lite svårt att tömma blåsan helt för jag blir snabbt kissnödig igen. Mellangården brast grad 2 och det har börjat att göra mer ont igen antar att det är lite tryck inifrån som orsakar det. Annars är jag besvärsfri förutom att det känns ledsamt och obehagligt, lite skavigt.

Vad jag har förstått kan ingen säga nu hur det kommer att bli efter avslutad amning och tid.

Det jag skulle vilja ha hjälp med är undersökning av en kunnig gynekolog (i Göteborg) och hjälp med råd kring hur jag skall förhålla mig till detta. Träna? Lyfta? På nätet är råden väldigt olika allt från" inga lyft" till "träna det är bara bra"!

Har för mig att jag läst att någon av er var opererad av en läkare på Sahlgrenska? Eller är det någon som har ett namn på en bra gynekolog vars bedömning och råd går att lita på?

Tack för tipsen! Ser inte hennes namn på hemsidan (GK) men ska ringa och fråga

Ja du, jag pratade med en sjuksköterska där förut. Verkade inte vilja förstå att jag bara vill veta hur det ser ut nu och få råd om hur jag skall leva. Trist attityd minst sagt. Får vända mig till någon annan.
Läkaren är säkert toppen

Som grädden på moset har jag åkt på en analfissur dessutom. Ska man sitta eller gå liksom?

Vad skönt för dig 

På efterkontrollen konstaterades "slapp" slidvägg. "Knip så blir det bra". Känns det igen?
Men jag tycker faktiskt att jag blivit lite bättre, i alla fall vissa dagar. Och promenader verkar gör att jag känner av det mindre!?!

Hur har ni upplevt ert framfall/förslappning när mensen kommit igång efter förlossningen? Själv tycker jag att det känns sämre, jag hade hoppats på en förbättring.

Ammar fortfarande, fortfarande lite hopp om bättring efter avslutad amning. Hur blev det för er?

Tack för svaret Pyttis!

Nästa fråga är om man vågar sig på att använda tampong om det känns hyggligt ok eller tror ni att det förvärrar de slappa väggarna??

Jag tycker inte tanken är så orimlig faktiskt, att den skulle kunna tynga ner på det som redan är slappt när den sitter på plats.

Vad skönt för dig

Gissningsvis har väl de flesta i denna tråden redan googlat på det mesta kring framfall Annars är här en länk kring träning av bäckenbotten och framfall som talar lite mot det man ständigt hör, att det inte hjälper. Kan ju vara något att läsa för de vars underliv inte havererat totalt http://www.sinoba.se/forskning-och-utveckling-start/traning-effektivt-mot-framfall
Längst ner finns länkar till ett träningsprogram.

En fråga. Vågar ni träna? Utan hopp och så alltså. Jag har varit på ett baspass på F&S och det kändes väl så där. Frustrerande att inte våga ta i när det finns både vilja, ork och kondition. Kände mig som en pensionär som gick när de andra joggade osv  Allt bredbent kändes, ja ovant kan man väl uttrycka det milt. Jag skall väl vara glad för det lilla jag kan göra men från att ha tränat ganska mycket tidigare så är detta inte riktigt vad jag vill. Behöver dessutom stärka bålen för nu börjar det bli tungt med det lilla livet som tack och lov inte är en klängbebis.
Förstår att detta låter som ett lyxproblem för de av er som inte ens kan gå på toa utan problem. Lider verkligen med er

Jag tror inte att du skall hoppas någon direkt förbättring innan alla hormoner har stabiliserats efter graviditet och amning och det tar tid, månader tycker jag.

Jag tycker att det går upp och ner hur mycket det känns av, både under en dag och på längre tid. Nu har jag upplevt det som sämre ett tag, ingen aning om varför. Ständigt kissnödig, tyngdkänsla, drar in luft osv. Försöker att fokusera på annat. Hur lätt det nu är

Jag tycker att det hjälper att ta sig tid på toa. Kissar i portioner kan man säga...kissa, knipa och så kissa lite till. Fast ibland är jag lika nödig efter fem minuter igen och kan kissa lika mycket. Tröttsamt men känner mig trots allt tacksam att jag kommit lindrigt undan jämfört med många andra.

Det gör mig dock förbannad rent ut sagt att detta är ett sådant eftersatt område i sjukvården. Samma operationsmetod sedan Hedenhös! Hade detta varit ett manligt bekymmer så kan jag lova att man forskat fram bra sätt att åtgärda detta på. Som håller. Nej då, allt är så normaaaalt och sånt man får räkna med när man är kvinna och så dum så man väljer att föda barn. Läste en magisteruppsats nyligen där man studerat vilka symtom kvinnor hade 3-7 år efter förlossningen. Jag kan säga att vi är i gott sällskap och de flesta tiger och lider Som med det mesta som rör kvinnors underliv  Nej fy fasen, det är orättvist och rena 1800-talet!

Ja det var väl allt

Här hittar man uppsatsen:

http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24540/1/gupea_2077_24540_1.pdf

Usch Isa vad jobbigt Hoppas du kan få hjälp så du känner dig bättre

Eva Fornell är väl en av landets bästa på området tycker jag det verkar som!
Här är en intressant artikel som hon har skrivit tillsammans med två andra:
http://www.gynekologi.info/chronicleview/ge-kvinnor-den-gynh%C3%A4lsa-de-har-r%C3%A4tt-till.html

Sitter här och deppar ikväll. Känner mig plötsligt så mycket sämre 7-8 månader efter förlossingen hade det blivit mycket bättre, jag kände inte ens av det varje dag! Nu känns det som om jag är tillbaka på ruta ett igen. Förstår inte varför. Kanske för att jag sedan några veckor helt plörsligt ammar på nätterna igen? Just nu har jag mens och då är det alltid sämre men inte så illa som nu. Kan inte göra varken nummer 1 eller 2 ordentligt
Jag har hela tiden försökt tänka positivt och vara glad för att jag åtminstone kunnat gå på toa, jag har ju läst här hur illa det kan vara. Nu får jag väl vara glad över att jag inte läcker. Ännu.

Tack du!  Jag har inte varit på någon koll efter efterkontrollen hos BM. Det känns helt meningslöst eftersom jag fortfarande ammar, man får väl varken diagnos eller hjälp då? Jag har haft svårt att kissa i perioder, jag blir liksom aldrig klar. Ungefär som när man var gravid fast då kom det ju inget, nu kan det komma lika mycket fem minuter efter att jag varit på toa och kissat ordentligt.
Jo precis, det är öppet och stängt på samma gång.
Hoppa och springa, nej hua! Då vrängs man väl ut och in

Vad jag har förstått så råder det delade meningar om detta. Otippat va?
Jag har läst en del på nätet och på en sida där en gynekolog Ingela Högerås svarar på frågor så är budskapet "kör hårt". Hon menar på att träningen gör mer nytta än skada, framför allt att träna bålen och rumpan. Brukar rekommendera core, yoga, dans, längdskidor. Om man har en bra bålstabilitet så hjälper det tydligen till att lyfta upp hela paketet. www.gynekologen.nu

"Allt som inte känns obehagligt" tycks vara ett annat vanligt råd. Men vad gör man när det mesta känns obehagligt kan man undra??

Idrotter som innebär extra belastning typ löpning känns ju rent spontant som mindre lyckat. Personligen är jag nog för feg, livrädd att allt ska bli värre. Jag promenerar, saknar verkligen att springa och försöker att träna bålstabiltet här hemma. Känner att jag behöver styrketräna hela jag känns bara helt svag, som en barbamamma i kroppen 

Eva Fornell som verkar vara väldigt kunnig på eländet har jag läst menar att alla kvinnor som fött barn kanske bör undvika studsmattehopp, kronísk hosta, övervikt och tunga lyft som man vet påverkar bäckenbottenmuskulaturen.

Stor kram till dig

Nej men oj  Men nu kanske du kan bli utredd och få klarhet i vad som felar i alla fall. Och förhoppningsvis få hjälp. Håller du tätt?