Finesse skrev 2009-04-28 22:28:22 följande:
men det tror jag dom blir mer van med..Ebba har en kusin som var 8 månader när hon föddes å han var såååå svartis när hans mamma höll i Ebba.. grät å skrek.. men sen när han var 14 månader fick han sig en lillebror och mot honom var han inte alls likadan.. kanske lite svartis från början men sen glömmer dom ju bort hur det var att vara ensam barn.. fast för hans del gick det kanske fortare eftersom han var så liten. Det kan ju vara annars när barnet börjar bli äldre.Är det många här i tråden som planerar syskon? Vi har det helt dött på den fronten.. vi kan inte skaffa nåt syskon förrän jag fått ett jobb å får högre SGI.. Och dessutom är Ebba vild och galen så min energi räcker knappt till för henne
Syskon? Här?
Nope nä nej niet no... vi har fullt sjå med tre vilsestarka tjejer att vi faktiskt inte har tid eller ork för flera.
"Små barn - små bekymmer,stora barn - stora bekymmer" det talesättet börjar kännas klart förståligt och Bella är bara 6,5 år *huga*... vilka diskussioner/duster man kan ha med henne flera gånger om dagen som de flesta slutar med att hon skriker och smäller igen dörren (för att sen göra det man sa nej till i alla fall och så börjar man om igen).
Jag är helt psykiskt och fysiskt (efter att ha jagat efter Emma hela dagen
) slut när alla barnen har somnat vid 20.30. Fast de är himla söta när de sover