Begravning av för tidigt födda

i en hink i ett kylrum? huuu
alltså jag menar att de "samlar liken på hög" låter hemskt.

Kan det inte vara sena aborterade foster då? De kremeras och "begravs" i minneslund, har precis som du svårt att se att föräldra inte skulle vilja begrava sina barn som dött vid/innan/strax efter födseln, det är ju nåt helt annat än en abort.

Skulle tro att det handlar om tidiga missfall eller aborter. Dessa föräldrar erbjus nog inte begravning. Jag vet inte riktigt efter vilken vecka man erbjuds begravning. Vår son begravde då vi med kista, ingen kremering. Ville veta var han skulle ligga. Han föddes i v.41

Tror inte att det handlar om förtidigt födda som hade kunnat klara sig o så. utan om aborter och tidigare mf. Om inte verkar det ju SJUKT!
O är det inte nån lag på att barn som är födda efter v 26 måste registreras och begravas om de ej klarar sig?

Det måste nog vara så att det är tidiga missfall eller aborter som det handlar om. Men jag tycker att det är så klumpigt skrivet. "För tidigt födda" är ju nåt helt annat... och visst är det regler om att dödfödda barn registreras och begravs?

Vår son föddes död i vecka 30 och han kremerades. Han ligger i en sk. urngrav där vi lagt ner hans aska.

Jag gjorde en abort i v 20 pga fosterskada. Vi blev inte erbjudna att ordna begravning. Antar att de menar alla foster som antingen är missfall eller aborterade innan v 22. Kirurgiskt aborterade foster tror jag bara kastas och bränns som biologiskt avfall. Det låter verkligen hemskt det du skriver i TS. Jag har minsann inte godkänt någon stamcellsuppsamling och jag vet att min dotter blev skickad till huddinge för obduktion och sedan kremering och minneslund.

vi blev inte rbjudna någon begravning, de sa bara att de skickas till krematoriet å sprids i en minnes lund om amn inte vill skicka dem på analys....

jag nöjde mig dock inte med det utan ville ta hand om honom själv å då sa de att det e ju lite besvärligt men herre gud det e ju mitt barn (!?) så vi valde något som tydligen heter särskillt omhändertagande vi fick skriva på en massa papper å då fördes han till bårhuset å så fick vi själva ordna en kista, hämta honom på bårhuset å bädda ner honom å sen föra honom till krematoriet å skaffa en liten urna som vi sedan fick välja spridnigsställe till själva eller begrava, vi valde begravning eftersom att vi hade en familjegrav (det var bara jag å min man på gravsättningen vi gjorde ingen stor grej av det men för mig kändes det viktigt för mig var han mitt barn även om han var pytteliten, för mig var det den bästa bearbetningenav sorgen det är att förlora en liten som amn väntat så länge på även om det e tidigt i graviditeten)

när man valde särskillt omhändertagande var man även tvungen att ha ett samtal med kuratorn, jag förstod aldrig varför egentligen man var tvungen till det...

jag fick min lilla Alfred i v 18 (förlossningen startade för att vattnet gick)

Ell Ell: Jag förstår din känsla av att du ville ta hand om ditt barn. Så synd att det uppfattades som "besvärligt".

Jag har nu varit i kontakt med prästen som hjälpte oss med vår sons begravning. Hon berättade att alla barn som dör efter v.12 läggs i en egen låda/kista som noggrant märks, kremeras och grävs ned på kyrkogård. Om föräldrarna inte vill göra det själva så ombesörjer personalen det.

När vår son dog i v 21 fick vi välja på enskilt omhändertagande (då vi hade kunnat välja att begrava honom i kista tex) eller inte. Vi valde inte. De förklarade för oss att han då skulle kremeras tillsammans med andra barn som dött på sjukhuset dagarna närmast honom och sen begravas i minneslund tillsammans. Jag tyckte att det kändes fint att han inte skulle vara ensam som död.
Min styvmor som arbetar på patologen berättade dock att bebisarna kommer ned i blå hinkar dit och jag antar att det är ett enkelt sätt att transportera dem. Det handlar ju både om framkallade aborter och missfall och barnen är ju små, min son var tex strax under 30 cm lång. Min styvmor berättade också att de när de får ner ett barn behandlar barnet med värdighet och brukar kommentera att barnet är vackert eller liknande.
Mannen som begravde vår son berättade att det stod typ mitt namn och foster eller nåt sånt på påsen askan kom i, om det stod fler namn på påsen kunde han inte berätta. I minneslunden grävs askan ned på natten och ingen får vara i närheten, om någon är i närheten så åker de hem och prövar igen natten därpå.

okej.. ja så sa de till oss också att de kremeras å sprids i minneslunden tilsammans, men nu vet jag iaf att han ligger i familjegraven, han är inte ensam där jag vet att han har sällskap (kanske en fåånig tanke men iaf) han har både lekkamrater i den graven och gammel gammel farmor som tar hand om honom

Jag förlorade ju min dotter ganska sent i graviditeten, v 34(33+1). Jag vet inte hur dem "förvarar" henne, men enligt en barnmorska på Spec-förlossningen ligger hon ensam i en kyl, precis som vilken annan död person, och inväntar sin begravning. Jag fick ingen chans att tacka nej till en begravning, det var liksom som om det var VÄNTAT att jag ville ha en. Nu i efterhand, när det är 6 dagar kvar till begravningen, är jag glad att jag ville ha en. En sista chans för mig & pappan att säga farväl ju.

Men det låter ju brutalt...Måste ju vara dem fostrerna som man aborterar tidigt i graviditeten. Eller? Ska man kanske skriva till Aftonbladet & fråga?

Jag ska träffa min kurrator på sjukhuset i nästa vecka (Min ängla flicka föddes i v 21.) Tänker då fråga henne ang hanteringen av dessa små änglar.Tycker bara man hör mer och mer sådant här.

Jag skrev på att jag ville ha ett särskilt om händertagande. Både när jag fick sent missfall och när vi avbröt pga missbildning. Det ordnades en kista, vi hade begravning i kapellet (sjukhuset) och senare fick jag ett intyg på att barnens aska spridits i minneslund. Jag har ingen aning om vem som hjälpte oss med detta men jag tror att det var sjukhusprästen.

Detta gäller foster som föds innan vecka 22 har jag för mig. Alltså de barn som föds så tidigt att de inte har en chans till överlevnad. Tyvär är detta standard på de allra flesta håll i Sverige. Jag skulle vilja säga att det är så på alla ställen men det har jag inte belägg för, även om jag tror att det är så. 

Barn födda så sent som v 33 får ju självklart en annan behandling. Jag tror man gör skillnad på barn som föds i en vecka där de kan överleva och barn som inte gör det.

oavsett vad som är sjukhusets rutiner bör man behandla de små med värdighet oavsett om det är dött i v18 eller v40 bara för att det är rutin är det för en förälder inte okej.