Ni som kör med fri uppfostran. Vad betyder fri för er?

Nu är jag ingen Anna walgren fan, men en sak hon sagt som är bra är följande:

Så länge det inte är livshotande, så låt dem hållas....

Uppfostran är inte riktigt på tapeten för min del ännu då lillen bara är 10 månader, så här handlar det ju mest om att säkra omgivningen och att avleda.

Barn behöver gränser och struktur, men behöver också frihet att utforska göra misstag och lära sig av dessa, och att få pröva sin vilja och lära sig att det lönar sig att vara uthållig och envis ibland, Om man som förälder ALDRIG ger med sig eller låter barnet vinna en strid, så lär man ju barnet samtidigt att ens egen vilja inget betyder och att det inte ens lönar sig att försöka. Så tänker jag.

Med tanke på Annas inledande ord, så låter jag ofta min kille göra saker som många andra inte skulle göra. Jag låter honom riva en tidning i små små bitar om han fått tag på en, och han får riva ut pärmarna 18 ggr om dagen och plocka ut böckerna från bokhyllan. Han tycker det är roligt och det är inget som skadar honom. ¨Så ser väl min variant av fri uppfostran ut.

Vårt ledord är frihet under ansvar, ansvar under frihet.

Vi straffar inte, ser ingen anledning till att straffa. Time-out, skickas in på rummet, indragen bolli/veckorpeng, utegångsförbud osv är inget som förekommer hos oss.

Barnen får inte göra som de vill utan här samarbetar vi för allas trivsel. De får lära sig av sina misstag. Går man ut utan jacka och det är kallt så upptäcker man att man fryser och kommer in och tar på jackan. Ritar man på väggen tas pennorna bort.

Och ja barnen är väldigt väluppfostrade, det är många som är förvånade hur bra de beter sig i tex affären.

Det enda bekymret just nu är att de lämnar ytterdörren öppen och är dåliga på att hänga upp sina jackor så det påminner vi om. De är 2, 4 och 5 år gamla.

Men att ta bort pennorna måste väl också betraktas som ett straff?

Kan det inte räknas som konsekvens att man inte får titta på bolibompa om man gjort nåt som man i familjen kommit överens om att man inte gör då?

Men är inte konsekvens detsamma som straff??

Consuela BananaHammock skrev 2009-05-23 21:14:01 följande:

Fara för liv och lem eller hus och hem läste jag en gång här på FL och det tyckte jag var så bra Ungefär där går vår gräns, resten kan vi förhandla om

jag kan nog till viss del definiera vårt sätt att uppfostra barnen som "fri fostran".

vi håller inte på och hittar på en massa regler.
ex. ni får bara sitta vid datorn x antal timmar, de får väl sitta tills de tröttnar, tycker man det blir för mycket kan man hellre försöka presentera bättre förslag på sysselsättning.

vi kämpar inte för att fostra bort sådant som ändå går över.
ex. skulle aldrig sitta och säga "aja baja" till en liten unge som bankar med skeden i tallriken, det behövs inte, ungen kommer ändå att sluta göra det när den blir äldre, eftersom ingen vuxen oavsett fostran tycker det är kul att banka med sked.

vi har stor tilltro till att barnet kan fatta bra beslut själv.
ex. skulle aldrig bråka om att mina barn ska ha mer/mindre kläder på sig, så länge inte föräldrarna lägger sig i och förvandlar påklädningen till en prestigekamp är även barn fullt kompetenta att känna hurvida de är för varma/kalla och själva göra något åt det.

vi belönar/straffar aldrig utan använder oss av naturliga konsekvenser, tex förstör man sina leksaker så har man inga sedan, slår man mamma blir hon arg o ledsen, hjälper man inte andra vill de inte hjälpa i sin tur ody.

barnen får för det mesta göra som de vill, eftersom de för det mesta vill bra saker, någon enstaka gång måste man bestämma utan hänsyn till barnets åsikt men det hör verkligen inte till vanligheterna. oftast fungerar samarbete och kommunikation alldeles utmärkt.

Jag blir alltid förundrad över hur folk låter sina barn göra hur de vill och vad de vill.
Jag kan förstå att man inte behöver tillämpa regler för sådant som fungerar tillfredsställande ändå, men hur vet man det på förhand? Har man inte ändå funderat på gränser och regler, i fall att det skulle behövas?

Exempel på regler som jag har:
-Inte slåss och bråka
-Inte kalla någon för fula ord.
-Plocka undan efter sig (vid viss ålder)
-Läggtider
-Att hygien ska skötas
-Lördagsgodis
-Inte gap, skrik, hoppande, springande, lekande i trapphus eller hemma vid vissa tidpunkter, typ före kl 8 och efter kl 21. Det är otroligt störande för grannarna.
-Beteende vid matbordet
-Sköta skola och läxor
-Använda bilbälte och cykelhjälm.
-Att inte be andra göra saker åt dig du kan gör själv, om det inte är för att man har för mycket att göra på för kort tid.
-Inte leka i köket/vid matbordet under matlagning eller måltids intag.
-Inte vara elak, dryg e.t.c.
-Jag/vi som föräldrar bestämmer generellt allt och alltid över allt som har med barnen och familjen att göra (men man lyssnar såklart på andras vilja och behov). Barnen bestämmer över det de själva kan ta ansvaret över.
-Att hjälpa till hemma.
- Slår du sönder egna saker får du vara utan, men andras eller gemensamma saker är du rädd om, annars får du inte låna/använda dem.

...

Jag har träffat många barn och sett många familjer/hushåll där det inte hade fungerat väl utan regler jag givit exempel på, i vassa fall hade det blivit kaos.

Hur får dina barn göra i de exempel jag tagit upp?