Pucko Buffy skrev 2009-08-07 09:45:00 följande:
Välkommen hit. Jag fattade inte att något var allvarligt fel förräns efteråt. Jag gick till doktorn för jag hade börjat snarka så förbaskat mycket att min man inte kunde sova. Jag var även lite trött tyckte jag och kände inte igen mig själv riktigt. Sanningen var mer den att jag var helt slut i kroppen med alla symptom på hypotyreos man kan ha. Det hade gått så långt attjJag hade börjat svullna i slemhinnorna ordentligt. Så jag fick mindre luft när jag sov, där av snarkandet. Sen var jag ett riktigt monster i humöret, vilket min stackars man fick lida för men även andra i min omgivning. När jag väl fick diagnosen och fattade hur sjuk jag faktiskt var. Blev det som ett svart hål där jag trilla ner och sov 20 av dygnets 24 timmar i fyra månader i sträck. Det är lite mer än 14 månader sedan nu och jag börjar komma tillbaka mer och mer. Men det tar tid, tid som jag egentligen inte vill lägga på det här. Men det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. Det var lite om mig, jag hoppas du får hjälp snart mvh PB
jag snarkar nog som innan.Mannen har inte sagt något...nätterna sover jag ca 7-8 timmar..sedan 1.5 timme på dagen när sonen sover.
Ja humöret...är som jag trycker på en knapp,för glad sedan sekunder efter är jag irriterad och arg.
undrar om det kan påverka dem nedre regionerna?..t.ex flytningar och sånt?...tänkte med tanke på att hört att stor chans till mf.