• Anonym (Orolig)

    Katt och Spädbarn

    Jag å min sambo har tre katter som är honkatter steriliserade allihopa! Ena katten är 7 år och dom andra två är 1 år . Sambon hade redan katterna när jag träffade honom. Nu är det så att vi har ca 8 veckor kvar till beräknad förlossning och jag kanske är otrolig nojjig men är väldigt orolig hur det kommer gå och bli med nyfödda barnet å katterna?
    Man har ju läst mkt på nätet och sett andra forum och pratat med närmaste å vänner ang. om detta och det finns delade åsikter!

    Det jag vill komma fram till är: Är det någon som har blivit tvungna och göra sig av med sin katt/katter pga barnet? Varför i sådana fall?

    Min oro i det hela är att katterna ska hoppa upp i spjälsängen å kväva barnet pga vi har ingen sovrumsdörr så kan ej stänga igen rummet. Att katterna ska bita eller riva barnet pga avundsjuka eller svartsjuka eller att dom blir rädda för barnet skrik osv. Att barnet kommer bli allergisk..

    Är det någon mer som förstår min oro?

    Tacksam för svar!

  • Svar på tråden Katt och Spädbarn
  • Anonym (Hej då katt)
    Anonym skrev 2009-10-01 09:22:42 följande:
    Skrämmande att sådana befängda myter om att katter kväver barn lever vidare, och att vissa BVC och MVC understödjer dem.. ( Är väl iofs inte förvånad, det är ju inte begåvningsreserven som häckar på de ställena direkt)
    Myt och myt... Det kan hända. Våran katt lade sig på varma gosiga bebisen utan problem. Och bebisar kan som bekant inte vända på sig och värja sig. Särskilt inte i djupsömn.
  • ysondre

    Äh

    Jag har då under mina 30 år på jorden ALDRIG läst i någon tidning/hört på nyheterna/sett på någon nyhetsida på internet att en katt skulle ha kvävt ett barn och med tanke på hur reportrarna kastar sig över alla historier om hundar som skadat barn, ormar som kommit lös, hästar som sparkat osv skulle det fan till om dom skulle strunta i såna smaskiga nyheter som "Familjens kelkatt kvävde lille Simon" o.O

  • TanjaO

    Jag trodde det med kvävningen var gammal myt och skrock.

    Vi har 4 katter, när jag fick min son hade vi 2 katter. Det har funkat jättebra! Han har inte blivit biten eller riven eller så. De vaktade honom när han låg på baby-gym på golvet så att hunden inte skulle komma nära.. och höll ställningarna. Vaktiga, men inte avunsjuka eller aggresiva.

  • Anonym (Hej då katt)

    Det är möjligt att det aldrig hänt, det säger jag inget om. Men att det är fysiskt möjligt det tror jag definitivt. När vi fick våran bebis så ville vi inte chansa.

  • gamlingen

    Jo,
    det är en myt att katter skulle kunna kväva småbarn. Riktigt dåligt
    av MVC att sprida den vidare. Jag är med i kattklubb och har massor av
    kattkontakter. Har aldrig någonsin hört talas om att någon faktiskt
    varit med om detta.

    Däremot känner jag en familj där katterna gärna ligger i vagnen,
    när bebisen inte är där. Det tycker människorna är mysigt. Men
    om man inte vill ha det så, är det ju bara att täcka över vagnen.

    Jag har ett foto av en annan familj, där mamman sitter i soffan och
    ammar medan två katter och en hund ligger på och omkring henne.
    Jättemysigt. Det är alltså på riktigt, vänner till mig.

    Om man är rädd för allergi, är det bättre att barnet får leva med
    djur (och gärna lite smuts). Många läkare säger att mycket av
    våra allergier beror på att kroppen inte fått vänja sig vid
    bakterier och annat.

  • Wizz

    Har tre katter + hund och diverse andra djur och ser inte dem som något problem inför kommande bebis. Ena katten är fyra månader gammal och verkligen överallt.

    Men du, satsa på att ordna en sovrumsdörr innan bebisen kommer så kan du koppla av. Visar det sig att det inte funkar i ett senare skede så kan ni ju fundera på en lösning då, men jag ser ingen anledning att oroa sig innan det verkligen uppstått problem. De flesta husdjur är inte speciellt intresserade av att det kommer en ny familjemedlem.

    Har också åtta veckor kvar.

  • Anonym (Kattägare)

    Nu vill jag inte skrämmas men mitt råd är att ha lite koll på katterna i början. Hade mest hört att katter låg under soffan och tryckte i chock för den nya skrikiga familjemedlemmen. Vi har två katter och vår huskatt sket fullständigt i vår dottern när vi kom hem med henne. Blev det för livligt så gick hon.

    Vår norska skogkatt som då var en blyg och lite smårädd katt visade tydligt att hon avskydde bebisens skrik. Och.... ja en dag när dottern var 5 veckor och låg i babysittern och skrek ordentligt efter mat och jag stod bredvid och gjorde ersättning så ser jag till min förvåning (i ögonvrån) att katten sitter kvar i rummet. Hon har vikt öronen som om hon tyckte att det lät för mycket men jag hann inte reagera förrän hon anföll min dotter. Hon rev henne rejält i ansiktet och tack gode gud för att katten inte rev henne i ögonen. Jag kan ärligt säga att det var hemskt, för blodet sprutade och samtidigt var jag tvungen att visa katten att det här INTE var okej. Vi fick åka till infektion för att dottern skulle få stelkrampspruta (eftersom hon ännu inte fått sin första spruta) och idag syns två ärr i ansiktet.

    Ni kanske tror att katten inte lever idag, men den bor kvar. BVC i det närmaste krävde avlivning, men katten är en mycket trevligt katt som helt enkelt inte tycker om barn. Vi har sökt länge efter ett nytt hem till katten men inte lyckats. Hon är numera utekatt till stor del och det har lugnat henne och vi har fått ha koll på katten helt enkelt. När dottern började krypa slog hon flera gånger med tassen om dottern kom nära men nu får dottern klappa en liten stund, men vi försöker helt enkelt få vår dotter att hellre umgås med den andra katten som uppskattar uppmärksamheten helt annorlunda.

    Sedan TS: Ha spjälsäng och sådant framme och se till att lära katterna genom vattenspruta att de inte får vara där. Tror inte att katten kan kväva bebisar men skulle katten ligga bredvid kan bebisen dra i pälsen och katten försvara sig. Jag tycker oavsett inte att katterna ska vara i spjälsäng, vagn och liknande.
    Sedan har vi matskål, och kattlåda i tvättstugan och satt en barngrind för jag skulle inte heller uppskatta att ha barnet i sandlådan. Urk!

    Lycka till!

  • Anonym (ingenkatt)

    Gjorde mig av med min katt för 2 veckor sen, vill verken ha katthår på bäbisen eller en katt i dens säng eller vagn, jag tycker det är ohygieniskt.

  • VildVittra

    När vi fick Nicholas hade vi två långhåriga katter, en norsk skogskatt, en hane, kastrat Zimbah och en perser hona Mimi.

    De var upp och la sig i spjälsängen innan han var född och jag lät dem vara där.
    När Nicholas började sova där var det ingen av dem som ville ligga hos honom och det var ju skönt för oss. Inga katthår i sängen längre.

    DOCK blev Zimbah oerhört olycklig av Nicholas och blev helt annorlunda i sitt sätt att vara. Han vägrade ha nått alls med mig att göra. Gick undan från mig och komuniserade inte alls längre. Jag kände som om han tyckte att jag svikit honom. HAN var ju min bebis innan Nicholas kom.

    Vi valde att placera om honom till min morbrors bondgård.
    Där mår han utmärkt än i dag som ute/inne katt och jagar möss och står i.

    Mimi min lilla golden perser funkade jätte bra som ensam katt i flera år och sov gärna i sängen med oss allihopa.

    Hon dog för 4 år sen 13 år gamal (perser katter blir inte alltid så gamla som katter kan bli)

    Nu har vi två nya katter, en röd bondkatt som är 3 år nu och en bruntabby blandis som är straxt över 1 år. Väntar ju en liten i april men är inte ett dugg orolig, är helt säker på att de kommer gå bra. Både är ju vana vid vår femåring så.

    Är man beredd att anpassa sig så löser det sig. Vill man inte ha kisse i sovrummet, ja bygg en nätdörr. Finns jättesnygga stormaskiga nät på byggvaruhandlar. Vi gjorde en till tvättmaskingrummet där kattlådan stod i gamla lägenheten. Hade kattlådan där inne. Samma mått som den vanliga dörren. (som vi tog bort och ställde i förrådet) Den hade kattlucka i högra nedrehörnet och vi köpte två skåpshandtag. Ett till vardera sidan. Den såg alltså riktigt bra ut. Katterna fattade direkt hur man använde den och vi var alltid trygga med kattlådan då vi visste att Nicholas inte kom åt den.

    Oj va långt det blev, hoppas ni orkade läsa igenom det.

    Lycka till med bebisar och missar

  • Gurkan

    Anonym (Kattägare) skrev 2009-10-01 15:51:51 följande:


    Nu vill jag inte skrämmas men mitt råd är att ha lite koll på katterna i början. Hade mest hört att katter låg under soffan och tryckte i chock för den nya skrikiga familjemedlemmen. Vi har två katter och vår huskatt sket fullständigt i vår dottern när vi kom hem med henne. Blev det för livligt så gick hon. Vår norska skogkatt som då var en blyg och lite smårädd katt visade tydligt att hon avskydde bebisens skrik. Och.... ja en dag när dottern var 5 veckor och låg i babysittern och skrek ordentligt efter mat och jag stod bredvid och gjorde ersättning så ser jag till min förvåning (i ögonvrån) att katten sitter kvar i rummet. Hon har vikt öronen som om hon tyckte att det lät för mycket men jag hann inte reagera förrän hon anföll min dotter. Hon rev henne rejält i ansiktet och tack gode gud för att katten inte rev henne i ögonen. Jag kan ärligt säga att det var hemskt, för blodet sprutade och samtidigt var jag tvungen att visa katten att det här INTE var okej. Vi fick åka till infektion för att dottern skulle få stelkrampspruta (eftersom hon ännu inte fått sin första spruta) och idag syns två ärr i ansiktet. Ni kanske tror att katten inte lever idag, men den bor kvar. BVC i det närmaste krävde avlivning, men katten är en mycket trevligt katt som helt enkelt inte tycker om barn. Vi har sökt länge efter ett nytt hem till katten men inte lyckats. Hon är numera utekatt till stor del och det har lugnat henne och vi har fått ha koll på katten helt enkelt. När dottern började krypa slog hon flera gånger med tassen om dottern kom nära men nu får dottern klappa en liten stund, men vi försöker helt enkelt få vår dotter att hellre umgås med den andra katten som uppskattar uppmärksamheten helt annorlunda. Sedan TS: Ha spjälsäng och sådant framme och se till att lära katterna genom vattenspruta att de inte får vara där. Tror inte att katten kan kväva bebisar men skulle katten ligga bredvid kan bebisen dra i pälsen och katten försvara sig. Jag tycker oavsett inte att katterna ska vara i spjälsäng, vagn och liknande. Sedan har vi matskål, och kattlåda i tvättstugan och satt en barngrind för jag skulle inte heller uppskatta att ha barnet i sandlådan. Urk! Lycka till!
    Det är ju så alla djur gillar inte barn vare sig det är hund eller katt. Jag tycke det var modigt att nbi stod emot BVC och lyssnade på er själva istället!
    Jag tycker personligen det är hemskt med människor som avlivar katten så fort en bebis är på väg trots att det inte är något fel på katten utan bara för att det är smutsigt med katthår och liknande. Har man tagit på sig ansvar för en katt så försök åtminstone att hitta ett nytt hem till dem.
Svar på tråden Katt och Spädbarn