Bryr sig stockholmare mindre om varandra???

Oj vad konstigt! Och samtidigt, säkert inte så ovanligt.. Jag har bara bott i Stockholm i lite mer än ett halvår, men jag har upplevt att Stockholmarna är mycket sociala och vänliga mot folk som de har någon som helst anknytning till, men inte alls sociala mot främlingen på gatan. Tror det är vanligt i storstäder, inte bara i Sverige.. Nu drar jag alla över en kam och det avskyr jag när folk gör, men i allmänhet, hoppas ingen missuppfattar.

Det är därför som jag blir så ledsen. Har själv inte velat dra alla över en kan men idag var det fasiken en hel del som bara passerade....sorgligt.

Fenomenet kallas "åskådareffekten", vilket kort sammanfattat innebär att ju fler människor som bevittnar en händelse desto mindre är sannolikheten att de ingriper.
Det är som att ansvaret fördelas mellan alla vittnen och finns många människor där minskar således ansvaret att ingripa.

Skulle du ha svimmat där det bara fanns en individ som bevittnade det skulle den sannolikt ha känt hela ansvaret själv och stannat upp för fråga om det gick bra.

Något liknande har faktiskt hänt mig också, jag svimmade på Centralen för några år sedan. Men, jag tror faktiskt inte folk i Ludvika eller Malå hade reagerat annorlunda - dessutom är det inte så många Stockholmare på just Centralen

Rochefort 10 skrev 2009-10-16 08:46:48 följande:

Nä usch, jag skulle gått fram o frågat hur du mådde. Stackars :(
Väldigt tråkig händelse. Trodde sånt mest skedde i USA! Där var det en gubbe som blev påkörd, o alla bara gick förbi/körde förbi fastän han låg mitt på vägen.

Tror folk är så rädda i dagens samhälle....rädslan stoppar dom att gå fram.

Tråkigt, jag håller med.

Det är nog tillfälligheter. Själv önskade jag att folk brydde sig mindre när jag ramlade nerför en trappa i tunnelbanan, snubblade när jag hade 10-15 trappsteg kvar neråt och bara flög. Jag kände mig så himla fånig när jag låg där (med alla saker i väskan utspridda över perrongen) och massor av människor bara rusade fram och frågade hur det gick Jag trodde också att det var så att alla gick förbi och låtsades inte se något, men det stämde inte riktigt...

Rochefort 10 skrev 2009-10-16 08:46:48 följande:

Hej, jag har bott hela livet i Stockholm så jag har erfarenhet! Oavsett om jag varit på Obs stormarknad eller annat så kom folk inte för att hjälpa till utan bara stirrade konstigt när jag fick mina panikattacker och kröp ihop. Å andra sidan i Södertälje fick jag hjälp att korsa en väg vid korsningen och när jag en gång skulle åka med Silja Line så bärde några finska ungdomar mig till färjan på kungligt vis.

Nej, jag är så less vid Stockholm och dess likgiltighet! Usla kanditater till assistenter och jättelånga väntetider, usch då. Jag kan inte utrycka glädjen i ord när jag flyttar till Norrbotten. En mindre ort och särskilt i norr är folk generellt vänligare och sannolikheten därför större att man hjälps åt där man kan. Samerna är bl.a grätt så gästfria av sig.

Jag och min har pratat om att flytta om några år och jag kan säga att jag trivs i Stockholm annars men just stressen och brist på omtanke mår jag dåligt av. Det är hemskt att man aldrig kan lita på att det finns någon som skulle våga rycka in och hjälpa till. Läskigt om man skulle råka ut för något värre där ingen ingriper, typ misshandel eller rån....

Vad tusan har det här med filosofi att göra?

Ja du, jag är ny här så jag visste inte vart jag skulle lägga tråden så filosofi fick det bli