Rasmus saker såsom snuttar, nallar, vissa kläder osv kommer att sparas som "minnessaker".. Dvs det får inte syskonen ärva.
Och visst hade Rasmus levt idag så skulle lillasyster självklart få ärva alla saker (utan några få saker som han isf skulle fått ha kvar).
Men just nu är jag så rädd för att det skall kännas som att hon "ersätter" honom.. Jag vet ju att det inte är så och aldrig någonsin kommer bli så.
I våran lgh kan vi tex bara ha spjälsängen på en plats, så den kommer vara vart Rasmus hade den. Men nu är det ju en lillasyster så då kommer vi kunna ändra på endel.. Så även om jag inte är så förtjust i rosa så kommer det ändå bli så, tom en rosa sänghimmel bara för att "förändra".
Vi har fått av min syster tjejkläder och sen så har vi köpt endel till henne själva, så det är ingen press med att vi måste använda Rasmus saker om det inte kommer kännas ok sen..
Tack för era svar! Kramar!
WilleViking: vi fick svaret från HSAN, det stod typ att dom kunde se att vi hade helt olika åsikter om vad som hände den natten gentemot sjuksköterskans version.. Men inget händer :'-(... Känns fördjävligt.
Hur kan dom bara avsluta det så, med att dom förstått att vi har olika uppfattningar om vad som hände och inget mer?!
Det vi hade att förlora förlorade vi efter den natten, vårt allt, vår Rasmus. Vi har inget att vinna personligen iom anmälan, det vi hade kunnat bidra till världen var att fler barn ska slippa dö pga personal som inte lyssnar på föräldrarna.. Hon (ssk) hade väl isf allt att förlora..
Det känns så otroligt tungt.. och jag vet inte hur jag ska hantera det.. Kram!