Februaritvillingar 2008 del 8

Mazarin: Nä men det måste vara bara dina ungar som är såna... MOHAHA!!! Jag känner igen detta, herregud vilka känslor som går upp och ner. Och jag jobbar med mitt tålamod. Ibland brister det, t ex i morse när H skulle in i ett skåp och leka med finporslinet, fortfarande efter x antal skarpa tillsägelser (jag hade dessutom tillsammans med honom öppnat och låtit honom titta och peka och fråga om alla grejer, men det räckte tydligen inte). I fredags fick jag ett utbrott efter att ha haft jordens tålamod i två timmar. La pojkarna själv och gick mellan en grinig E (han har så svårt att somna in på kvällen) och S och H som hela tiden hoppade upp ur sängen (tänk Whac-A-Mole). Är dom på det humöret måste man sitta inne i deras rum fram tills de somnar, vilket då är svårt när E ligger och grinar i ett annat rum!

Vi har lite problem med rutinerna här under sommarn. Ingen ordning på läggtider och eftermiddagsvilor. Många kvällar har de varit vakna till 10-11... Bestämde man sig då att de skulle lägga sig vid åtta så kan man alltså bli galen av två timmars läggning. Från och med igår försöker vi styra upp det. Planen är max 1 timmes sömn på dagen och läggdags kl åtta. De kan ju sova 2-3 timmar på dagen så jag räknar med en grinig period här framöver. Men förhoppningsvis är de tillräckligt trötta och somnar på kvällen som de gjorde förut.

Vad gäller ätandet så är hungern bästa kryddan här hos oss. Är de bara hungriga äter de bra, men ibland blir det en del småätande på eftermiddan och då petar de i maten. Kanske ni kan ta bort mellanmålet, minska ner det och äta tidigare alternativt äta middagen lite senare och ha kvar mellanmålet som det är?

Här har vi inte kommit nån vart med potträningen heller...

Åsa: Lycka till med inskolningen, det kommer såklart att gå superbra. Hon är ju van vid många människor runtom sig! Är barnen på olika avdelningar?

Så du börjar jobba nu efter över 2,5 år hemma? Hur känns det? Ska du jobba heltid? Vill du verkligen bli bygglovshandläggare? I min kommun är de inte särskilt omtyckta, men det kanske går att vara bygglovshandläggare utan att vara värsta paragrafryttaren. Sen kanske det inte stör dig vad folk tycker!?

Vi ska skaffa juniorsängar nu och vi måste ställa dem ut från väggen, så det blir nog dubbelsäng här med!

2wins: Vad mycket ni hunnit med i sommar!!

Vi har mest hängt hemma, men några utflykter. En utflykt till Halmstad (studentfirande) och Linköping (hos kompisar samt flyguppvisning) och så en dagsutflykt till Göteborg (Slottsskogen). Inget badande när vi varit här nere utom i vår egen plaskpool. Vi var tre veckor i Norrland, övernattade på en hälsingegård (mycket passning och inga medhavda leksaker som dög... puh) på vägen upp. Däruppe var vi på svärmors stuga mest, men en vecka var jag med min mamma och hade en tvilling i taget och bytte efter halva veckan. Mycket bra, väldigt lugnt. Bad nästan varje dag, äta blåbär, träffa kusiner. Jag, K och E sov i sovstugan hos svärmor och pojkarna sov med sin farmor så vi fick många sovmorgnar! Masade upp vid niotiden. Otroligt skönt med den avlastningen. Vi hade inte behövt släpa vagnen med oss för vi var inte på en enda sväng på stan eller liknande där vi hade behövt vagnen. När vi kommit tillbaka har vi mest varit hemma. Nu är det tjat om "skogen", de går hellre dit än till lekparken! De har verkligen fått smak för hallon och blåbär! Nu kan man gå en promenad tillsammans utan att nån rusar före och nån sackar efter (har gått ett par gånger i alla fall!). I helgen passade grannarna stora pojkarna och så hade jag, K och E en minisemester till Kinnekulle (bröllop). Rapporterna hemifrån sa att pojkarna skött sig bra. Kanske det blir fason på dem!

Vi var på 2,5 årskontroll förra veckan. Bvc-sköterskan tog in dem en och en för att se hur de pratade och att de kunde vissa begrepp. Det var stor skillnad på dem, Sigge babblade på medan Hugo var mer reserverad och inte fick ur sig så mycket. Det är skillnad på dem nu, men jag tyckte ju inte Hugo visade riktigt vad han kunde! Visst var det lustigt att av alla leksaker hon hade framme så plockade båda pojkarna upp samma grej. En knippe bebisnycklar! Hugo vägde 12 kg, 88 cm och Sigge strax över 15 kg, 92 cm.

Nähepp, nu kan jag inte sitta här längre... Ha det gott!

Hohooo, det är så tyst här

saxifraga: Ja, nu ska jag börja jobba. 70 %. Jag är ju lantmäteriingenjör idag och dom är oxå paragrafryttare, så jag har ändrat på den trenden nu. ha ha. Jag vill inte vara en tråkig byråkrat utan försöker istället att gå folk till mötes utan att bryta mot de lagar jag måste följa. Jag skulle gärna vilja läsa till bygglovshandläggare för att ha något annat i bakfickan och kunna välja på och för att jag även där skulle vilja vara lite vänligare än vad vissa av dessa byråkrater är.
Jag är ju anställd av staten och nu håller dom ju på att privatisera en massa statliga bolag och om dom gör det med lantmäteriet så är ju risken för mig att jag måste jobba i götet och det vill jag inte. Det blir ju 6 mil en väg plus alla roliga köer. Därför vill jag ha detta som en reserv.
Men jag står fortfarande som 4:e reserv så vi får väl se.

Hej!
Ja, känner igen mig i mycket som skrivs; blöjavvänjningen som gått sådär, egen vilja osv. Jag är nyfiken på hr Åsa oc h Saxi menar med att göra dubbelsängar? Ställer ni dem ihop så att de liksom ligger ihop? Om det är så ni menar så vill jag göra en sån där gubbe som liksom fasar sig " Woho, då skulle våra sötnosar ALDRIG somna". Under sommaren har vi haft dem i separata sovrum när de ska sova och oj vilka lugna läggningar det har varit. Är bra sugen, om vi hade möjlighet, att ordna separata sovrum till dem. De spelar inte upp varandra alls utan somnar lugnt och stilla.

Idag min första dag på jobbet. Jag kände mig sugen på att komma tillbaka och det var kul. Dock en mjukstart eftersom T är föräldraledig denna vecka för att typ skola in storasyster på fritids samt en lugn tillbakagång för tvilingarna, så jag varken hämtar eller lämnar. Sån himla skillnad på arbetsdag det blir då.
Jag har tänkt mycket på detta under sommaren, jag var ju sjukskriven i 4 veckor och sedan 5 veckors semester, så jag har varit borta länge från jobbet. Jag var helt klart sliten efter vårens och höstens leverne och har nu försökt tänka till hur jag ska förändra livet för att inte hamna där igen. Jag kommer att börja ta bilen till jobbet .... känns inte helt bra och jag har vägrat tills nu med tanke på ekonomi och miljö, MEN nu kommit fram till att jag kommer att tjäna en hel del i tid på det, samt att det förstås ger mig en annan frihet. Så det får bli så nu och jag tröstar mig med att det får vara så en tid nu när vi behöver det i familjen.
Jag kommer också, förhoppningsvis att lägga om mitt arbetsschema om 80%, och istället vara ledig en dag i veckan. Dagarna blir något längre för de små, men inte så mycket, och mormor kommer att kunna hjälpa till lite med hämtning så det blir nog bra. Den lediga dagen tänkte jag dels ha en tvilling i taget hemma, och någon gång ägna mig åt kvinnofällan; städa, tvätta, laga mat osv.... :=)
Jag hoppas att det kommer att kännas bra.

Grattis till Esme som nu är fru. Jag håller med om att fru låter mycket bättre och vuxnare! Hoppas ert äktenskap blir långt och lyckligt!

Christine: Vad bra att du mår bättre nu och ser framåt och kommer med lösningar! Viktigt att man får det att fungera. Ha inte dåligt samvete för att du tar bilen, man får faktiskt vara lite bekväm ibland! Och det där med att städa och tvätta kommer man ju inte ifrån, så det är ju skönt att få en massa sånt gjort innan helgen på dagtid istället för sent på kvällarna när man är så trött. Och vad underbart att du har en mormor som kan hjälpa till.

Jag längtar lite till vardag och rutiner nu efter en lång sommar (vi har varit lediga tillsammans i åtta veckor!). Dock ser jag inte fram emot bristen på sovmorgnar! Vi har tagit varannan morgon. Nackdelen är att vi inte gjort så mycket på förmiddagarna. Varit inne eller på tomten om vädret varit okej. Det är först efter eftermiddagsvilan som vi tagit itu  med dagen och försökt göra nåt! Tack och lov är inte grabbarna så krävande vad gäller att hitta på saker. Så en promenad till lekparken eller skogen eller hälsa på grannen är fullt tillräckligt. Vara hemma en hel dag kan däremot vara väldigt påfrestande!

Det där med att sätta klockan och väcka grabbarna efter en timme går sådär. De är sååååå trötta och griniga och vill bara tillbaka till sängen! Många dagar har jag inte orkat bråka och låtit dem sova/vila lite till. Så läggningarna på kvällen går inget vidare. Det ska bli intressant att se hur det blir med de nya sängarna (K kanske kommer iväg och köper idag - finns inga på blocket tyvärr).

76Åsa: Skönt att du har en annan inställning till byråkratin! Komma med andra lösningar är till exempel en bra grej än att bara säga blankt nej! Och det måste ju vara roligare att vara problemlösare än nejsägare! Lycka till!

Förresten, hur går det med linserna. Jag kan inte ha linser längre för det blir för torrt och ansträngande i ögonen.

---
Vilken fantastisk uppfinning hoppgungan är. Så länge E inte är trött eller hungrig kan han stå och hoppa hur mycket som helst. Kan han hoppa för mycket tror ni?

Tack för alla frugrattis!

Skrockar också för mig själv när jag föreställer mig hur det skulle fungera att göra dubbelsäng åt mina "gryn"! Det gick ju inte ens att ha dem i samma rum när vi bytte sängar. Blev bättre när vi delade på dem, men S har haft svårt att komma till ro ändå (håller på att bli bättre, HOPPAS jag). Nätterna kan vara ganska oroliga och vi lider av för lite sömn just nu. Försöker komma tillrätta med det och lägga oss lite tidigare.

Det är VÄLDIGT intesivt just nu, vilken aktivitetsnivå! Och vilket testande! Jag baxnar emellanåt!

Christine: Skönt att det känns bra att komma tillbaka till jobbet, och hurra för dig som försöker tänka mer på dig själv och underlätta din tillvaro! Det är verkligen ett pussel, men det gäller ju att komma ihåg att den viktiga pusselbiten som är en själv hålls hel. Lättare sagt än gjort.

Saxi: Vad skönt att du har hittat en sysselsättning som E trivs med! Det behövs ju emellanåt... Har själv aldrig testat hoppgunga. S och M hade inga gåstolar heller, men det var ju verkligen en toppengrej för lillebror som nog var ganska frustrerad när han inte kunde hänga efter syrrorna.

Oj, vilken viktskillnad på pojkarna, förresten! Här skiljer de 0,6 kg i vikt.

Jo ang dubbelsäng: Vi har ju 5 barn och bara 4 sovrum, plus att jag o maken vill sova någonstans, så för oss fanns inte det smidiga alternativet att ha barnen i var sitt rum. O, E och L delar ett stort rum. Dom var heeeeeelt makalösa när dom fick sina sängar, (2 år var dom då).
Jag minns att det oftast slutade med att jag blev arg!

Så... jag läser (kan utantill) "Texas och kolapappret" och vägrar fortsätta läsa om dom sätter sig upp. Sitter med nedböjt huvud och läser ganska tyst. Jag brukar sitta vid fotändan för annars måste jag "välja sida". Då lägger dom sig med huvudena i fotändan och vill bli klappade på huvudet. Lina får vara nöjd i spjälsängen, och det är hon.
Jag har även gjort som så att jag helt enkelt tar deras nappar från dom om dom sätter sig upp. Då lägger dom sig oftast ner igen.
Skulle dom ändå inte vilja somna så är dom väl helt enkelt inte trötta än. Ska tillägga att dom absolut inte får sova middag för då funkar inte detta.

Det kan låta lite tufft att ta nappar och vägra läsa mm, men jag är ensam med tre små måndag-fredag, jämt, så jag bara måste hitta ett system som funkar. Ha ha, skulle vara svårt för mig ensam att natta dom i 3 olika rum.

Jag kan rekommendera Texas och kolapappret, i alla fall till pojkar. Den har dessutom en sensmoral om att man inte ska skräpa ner i naturen, vilket jag gillar.

Må väl

Två nätter med dubbelsängen nu. Första kvällen var de heeelt vilda! Och jag hade Elmer gnällandes i ett annat rum och maken var nån annanstans. Jag höll på att bli fullkomligt tokig på dem. De skulle krypa UNDER sängen och då når jag dem inte. Gav upp flera gånger och gick ut, väntade ut dem så de skulle bli lite tröttare. Efter ett tag kom maken så jag fick ta E och efter en halvtimme envishet sov dem.

Idag på dagen var jag ensam igen. Dessa grabbar somnade i maten för nån månad sen, nu i SOMMAR har vi låtit dem sova förmiddag ett par gånger för de varit så trötta. Men icke nu. Vi åt lunch och jag väntade till tolv innan jag la dem. Och de var helt vilda nu också och verkade inte det minsta trötta. E grinade i ett annat rum och då ökar stressnivån för mig. Om bara han kunde sova! Efter ett tag surnade jag ihop totalt, tog deras nappar och gosedjur och konstaterade att de ju inte skulle sova nu. Nu går vi upp och gör nåt annat. Jag tog fram målarfärgerna, vi målade en stund och sen tog vi på oss stövlarna och gick ut. Hugo var enormt grinig (trött förstås). Äntligen somnade Elmer! Eftersom Hugo var så grinig så gick jag in och la honom, han lugnade ner sig. Sen hämtade jag Sigge och han lugnade sig väl också (inte lika snabbt). Vid halv två sov dem och de fick sova en timme. Sen när jag väcker dem är de såååå trötta. Det tar minst en halvtimme innan det är nån fart på dem!

Ikväll väntade vi med läggningen till halv nio. De var inte lika vilda, höll sig någorlunda i sängen. Sigge testade gränser. Strax före halv tio sov båda två.

De är inte riktigt redo att bli av med eftermiddagsvilan, men kanske man ska försöka korta den ännu mer.

Men nu börjar ju dagis, kanske de är tröttare på kvällen. Hoppas det ordnar sig när vi kommer in i fastare rutiner.

76Åsa: Tycker inte alls att dina metoder är uppseendeväckande stränga. Rätt tydliga för barnen! Ska kolla upp den där boken!

Vi håller på och grejar med grabbarnas rum just nu. När E lämnar spjälsängen får de dela på rummet för då ska vi bygga en trevåningssäng hade vi tänkt! Tills vidare får han sova med oss och hålla tillgodo med leksaker i vardagsrummet! Fast kvällar då man lägger alla tre själv önskar jag att E sov i samma rum.

Det är några flitiga som skriver. Jag läser, men har inte orkat kommentera tyvärr.
Nu har vi slut på semestern och försöker komma åter i rutiner.

Dubbelsäng är inte vår grej, vi skulle nog behöva varsitt rum till grabsen, men det tillåter inte huset. Twinsen delar rum, och vi fick flytta isär deras sängar för de stör varandra. De är jättesvårlagda de med nu.
De sover ca 12-14, sen försöker vi natta dem vid 20. I bästa fall sover de vid 21, men då måste vi sitta innehos dem för de ligger definitivt inte stilla i sängen.

Storebror är precis på g att sluta sova, han orkar inte vara vaken en hel dag, men somnar inte på kvällen. Lite kaos som alltid här i huset!

Vi har ägnat sommaren åt grannbråk. Vår granne accepterar inte barnspring, skrik, gråt eller ljud öht, ens på dagtid. Vi bor i radhus, tyvärr. Hon klagar hos bovärd, hyresgästförening och via brev, men vägrar prata med oss. vi har haft otaliga möten, hyresvärden säger att vi har rätt, men hon vägrar acceptera. Det har gått så långt att hon anmält oss till soc pga att barnen skriker, bråkar och leker högljutt :-O Givetvis la soc ner ärendet på stört, de har visst haft problem med henne förr, men det är oerhört kränkande och jätte jobbigt med allt bråk. Så nu letar vi hus!

Saxi: Du kan inte ha en resesäng eller vagn inne hos H och S så du kan natta E där när dte behövs?

Trots. Jodå, minst sagt. De är intensiva, högljudda, bråkiga och konfliktsökande. Men samtidigt innovativa, påhittiga och för underbara diskussioner. En rolig, men jobbig tid.

Hejhej!

Dessa barn och deras sömn. Man måste fortfarande ha stränga rutiner. Vårt mål är att barnen skall sova senast 20. Pojkarna får bara sova en timma på dagen. Hemma har de sovit utomhus i sin vagn under sommaren och det  har funkat jättebra. Tror inte det hade funkat med att lägga dem inomhus. Alma får absolut inte sova något alls på dagen, jättesvårt när man åker bil och hon somnar efter tre sekunder... Inget barn får sova senare än kl 15. Observera att det funkar bra när man är två föräldrar är man själv blir det genast mycket svettigare...

Under sommaren har det varit lite kaosartat och dåliga rutiner. Nu kommer dagistiden och rutinerna med den. Märker redan hur trötta de är på kvällen och de har sovit vid 19.30, alla tre. Och då har bara gått till kl 15 på dagis denna veckan.

Jag skolar in Anton denna veckan på sitt nya dagis. Han är mer mammig än vad man kan tro. Det går bra men på morgonen när pappan och Edvin åker blir han ledsen och vill följa med. Edvin, han som man trodde skulle vara ledsen är inte ledsen alls utan leker livet på sitt dagis. Jag har insett hur jobbigt det kommer bli med 3 hämtningar och lämningar (alltså på tre ställen) och ser inte alls framemot det.